Taxar och lydnad

Video

Återigen lever myten om att taxar inte kan vara lydiga hundar kvar. Nu kanske någon tänker att vi inte ska uttala oss eftersom våra inte är världens mest väldresserade hundar, men jag har träffat många mycket fina och trevliga taxar med god lydnad och inkallning. Anledningen till att våra är som dom är, har mer att göra med att vi tagit dem som “tonåringar” och inte varit med och format dem från början. De har inte fått den socialisering de behövde och vi har inte lagt ner den tiden som krävs för att få dem att funka i flock.

En viktig anledning till att det ofta ser ut så här, att man tror att hunden inte går att lära, är för att man lever kvar i gamla tidens skola – där hunden ska åtlyda order oavsett vad den får ut av det. Ovillkorligt och utan att ägaren i någon större mån behöver anstränga sig för att få med hunden. Du får inte en självständig ras som taxen att lyda då och vill du var en sån ledare? En som kräver total lydnad utan någon belöning för hunden? I extrema fall anses avsaknaden av bestraffning vara “belöning” vilket det absolut inte är! Bestraffning/korrigering ska inte ens förekomma. Med lydnad menar man ofta inkallning i huvudsak. Sen kan jag även tänka mig att det varit så att en del taxägare inte ens försöker få lydnad på dom och istället skrattar bort deras beteende som något rastypiskt.

Hur får man då en tax att lyda? Ja du måste börja med att ställa dig frågan, hur rolig är du egentligen? Varför ska hunden vilja följa dig? Vad har du att ge som gör det värt för din hund att vilja vara med dig? Att du är den som ger mat eller låter den rastas duger inte. Det är grundläggande behov och det är liksom inte en anledning i sig.

Om du vill att din hund ska se dig som en stark, tydlig person som löser situationer som hunden känner sig osäker i, så måste du agera därefter. Du kan alltså inte utsätta hunden för situationer den inte klarar av, som t ex mycket av CM (hundpiskarens program går ofta ut på detta) och andra TV-coacher använder sig av. Du ska inte provocera fram en situation där du sedan korrigerar när hunden gör fel. Tvärtom. Du som ledare ska ju skydda hunden från vad den är rädd för och bygga upp en trygghet och träna i sådana steg att hunden lär sig att komma över sin osäkerhet.

Som valp kan man börja med att lära hunden sitt namn och namnet ska alltid vara positivt betingat! Man ska aldrig använda namnet när man är arg på hunden. Säg valpens namn och belöna med lek/godis/beröm/klappar.

När hunden kan sitt namn kan man börja träna hunden i att följa dig. Alltid ropa på hunden när den redan är på väg mot dig, belöna med lek eller godis. Låt hunden förstå att varje inkallning innebär mer kul, inte slut på det roliga. Vem vill komma då? Så kalla in, lek, släpp iväg igen osv.  Sen börjar man utan störningar, inomhus t ex. Fick ett bra tips från en jakthundsägare att använda visslan varje gång hunden får mat. Sedan kan man använda visslan för att kalla på hunden och ge den belöning. Men man måste börja i liten skala, inte på 30 m avstånd när hunden redan jagar grannens katt. Lina på ute tills man börjar få kontroll på inkallningen. En hund som under jakt ska lära sig avbryta och komma tränar man ofta på samma sätt – kalla in, berömma/belöna och släppa tillbaka. Så att hunden förstår att jakten inte är slut. Man kan även koppla hunden gå till ett annat ställe och släppa igen.

Vi ska börja om inkallningsträningen på Alf och Theo då vi har slarvat en del. Vi använder vissla och det har funkat bra på Alf. Theo har inte samma relation till oss, ännu, så han tycker många saker är mer intressanta än husse och matte. Till vår hjälp håller vi på att göra eget, nyttigt men smaskigt hundgodis.

Så mitt råd till taxägare är börja tidigt och tänk om! Du kommer mycket längre om du hela tiden är en vänlig människa för din hund. Nej, man behöver inte använda bestraffning, alls i sin hundträning. Det har sällan effekt överhuvudtaget. Hunden förstår inte varför den blir bestraffad och den kan heller inte generalisera.

Förbudsträning behöver man i den form att man lär hunden ordet “nej”, för att undvika att hunden äter saker den inte ska, eller på andra sätt drar iväg. Även förbudsträning lärs in med belöning. Sätt en skål med godsaker i, hundra hunden med handen framför från att nå den om den försöker – säg nej.  När hunden sätter sig eller inte längre vill fram till skålen, belöna med annat godis från handen eller på annan plats. Hunden lär sig att den alltid får något för att göra det du säger. Det här är Alf och Theo rätt bra på. Theo är dock så snabb utomhus att vi sällan hinner säga nej innan han svalt nåt. Som tur är är det inte så ofta han tuggar på saker.

Här är några bra inspirationsfilmer om inkallning (Engelska). Klicka på länken i videon så spelas den upp på Youtube.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Klickerträning för alla

Video

Även colombias militär har förstått att klickerträning och belöning funkar mycket bättre på hundar än traditionell träning. De använder kanske klickern på ett annat sätt än vad som är brukligt men de belönar och det är trevligt att se!

Kan inte länka till filmen specifikt men här är deras FB sida.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Provar nya övningar (Film)

Video

Här är en film från dagens träning. Testar extern belöning för första gången så vet inte om vi gör rätt. Testar att göra skiften med Alf.

Sen fick dom busa lite och gå en kort agilitybana. Det var uppskattat efter skitvädret som är ute.

DSC_0845 DSC_0850 IMG_1252

Alf lyckades med något idag han vägrat göra tidigare! Han tog en apport i munnen! Halleluja! 🙂

Bildbevis:

DSC_0855

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

10 vanliga misstag i hundträning

Lyckas du inte med din hundträning? Kanske gör du något av de här vanliga misstagen?

1. Du tränar inte hunden tillräckligt ofta.

2. Du tjatar ut kommandon.

3. Träningstillfällena är för långa eller för korta.

4. Du har inte tränat lydnad så att den fungerar i olika miljöer.

5. Du förlitar dig på godis i stället för att variera belöningarna med beröm.

6. Du tränar när du själv är i fel känsloläge – irriterad, trött, stressad eller otålig.

7. Du är inte proaktiv. I stället för att förebygga försöker du korrigera det som blivit fel.

8. Du är inkonsekvent.

9. Du saknar självförtroende.

10. Du tar inte hänsyn till din hunds unika förmågor eller personliga drag.

Källa: HärligaHund

Ja visst känner jag igen att jag förlitar mig mer på godis än på andra belöningar. Alf reagerar inte på något annat. Så där får jag jobba hårdare. Ska försöka använda att han vill spåra/nosa ute på promenader som belöning i träningen. En bra lista att fundera på när det inte går som man vill. Det är ju knappast hundens fel… 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att vara kritisk

Det cirkulerar nu på facebook en artikel där en man som utgett sig för att vara hundinstruktör dömts till ett 5-årigt fängelsestraff för att han dödat en klients hund genom våld. Uppmaningen i texten är att välja sin instruktör med omsorg och välja en instruktör som inte använder våld. Ni kan gå in på HistorienomAlf på facebook så hittar ni artikeln. Det har skett liknande incidentet i Sverige också. Läs här.

Jag kan dock inte förstå hur hundägaren kunde överlämna hunden åt denna galning? För mig har även ägaren begått ett brott om denne inte kollat upp killen mer. “Självutnämnd” hundtränare och på rekommendation av någon som påstod att han var duktig. Även om många vill kalla sig hundintstruktörer och gärna påstår sig kunna det ena och andra, så garanterar ju en utbildning på papper att personen genomgått någon form av övervakad träning med någon som kan avgöra om personen i fråga är lämplig. Jag skulle aldrig överlämna mina hundar åt en okänd person på rekommendation av någon annan. Jag hade krävt att få vara med, gå kurs för personen och se hur denne arbetar med andra hundar innan jag skulle låta någon få ta med sig mina hundar någonstans!

Man måste våga vara kritisk även om man valt sin instruktör och denne kanske fått goda omdömen av andra. Ett gott första intryck räcker inte. Personen kan ju ha sett hundpiskaren på Tv och anser sig sedan kunna göra samma sak? Bara för att någon anser sig själv vara duktig så behöver man ju inte vara det.

Det finns givetvis duktiga hundmänniskor utan utbildning också men vill personen då arbeta med andras hundar är väl det minsta man kan kräva att personen går en utbildning och få det på papper så man kan känna sig säkrare som hundägare. Åter igen som Anders Hallgren säger: Mycket inom hundvärlden baseras på åsikter och inte kunskap. Att ha en åsikt om hur man tycker att en problemhund bör behandlas är inte samma sak som att hunden får den hjälp den behöver för att reda ut sina problem. Speciellt när man söker hjälp för problem bör man ju vända sig till någon som baserar sin kunskap på fakta och forskning och inte en åsikt?

Om det någon gång börjar kännas fel i magen så kan man faktiskt avbryta.

Fruktansvärt djurplågeri och stackars lilla hund. Den är nog på ett bättre ställe nu iaf.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Simträning

Video

Idag har vi varit och simtränat igen. Theo tycker att det är så kul!

IMG_0973 IMG_0974 IMG_0975 IMG_0976 IMG_0980 IMG_0982 IMG_0983

 

En hejjare är han på att simma nu. 20 minuters pass fick han.

Alf är mer osäker men han gör framsteg. Han vågar sig ut i mitten av bassängen och han simmar lugnare. Han paddlar dock väldigt ojämt med bakbenen.

141108 IMG_0986 IMG_0990

 

Det blev immigt i slutet av passet. Nu sover dom gott på soffan! 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hundägare döms att betala 92 000 kr i skadestånd

I maj i år attackerades en 11-årig pojke av två hundar under en cykeltur med sin pappa. Hundarna hann bita honom i låret innan pappan kunde hjälpa sonen. Hundägaren ville hjälpa dem och bad dem komma in och tvätta såret. Då flög hundarna ut genom dörren och gick till ny attack. Pojken blev allvarligt skadad och även pappan fick bett av hundarna. Polisen omhändertog hundarna och de avlivades senare.

Läs hela nyheten här.

Nu har alltså hundägaren dömts av Tingsrätten att betala skadestånd på 92 000 kr till pojken och 3200 kr till pappan.

Läs hela nyheten här.

Äntligen kommer en dom som visar på allvaret i sådana här händelser. Det är inte bara den fysiska skadan som kan bli allvarlig. De psykiska menen efter en hundattack kan bli handikappande för den som drabbas. Rädslan att gå ut, att passera hundar igen. Om man inte tar ansvar för hundens uppfostran i tid så ska då åtminstone kosta i efterhand.

Själv är jag av åsikten att vi hundägare, SKK och hundklubbar och rasklubbarna måste jobba förebyggande, INNAN sådana här saker händer. Man måste locka de som i dagsläget väljer att inte gå hundkurser att anmäla sig. De som är aktiva och vill tävla har ofta vägen klar för sig redan innan valpen kommer. De vet vilka kurser de vill gå och på vilket sätt de avser aktivera hunden. Men alla de ägare som kanske impulsköper en hund, som väljer ras utan att ha koll på bakomliggande egenskaper och som saknar kunskap grundläggande kunskaper om inlärning och uppfostran är de som behöver det mest.

Hur når vi de ägarna? Kan man ordna hundkurser i “kvartersgårdar”/parker istället för på klubbarna om människor har svårt att komma dit? Kan man ha kortare kurser, t ex dagskurser för att locka folk att börja lära sig mer, väcka intresse för längre kurser? Hur marknadsför man kurser? Känner sig alla välkomna? Det är inte så säkert att alla som vill gå kurs vågar anmäla sig om man känner att den ras man har inte passar in eller att det ligger mycket fördomar kring den ras man har. Kan man göra speciella grupper för detta?

Det fungerar inte att tvinga folk till saker. Då väcker man bara motstånd. Man måste istället locka med något som gör det värt att prova, att våga tänka nytt/tänka om. Att få veta att allt man kan eller tror sig kunna är fel, väcker också motstånd. Att bli bemött med respekt och intresse för den man är, är nog det viktigaste för att känna sig välkommen och våga komma tillbaka.

Jag är fortfarande mer rädd för hundägarnas tro på att stora starka hundar ska “tryckas ner”, “sättas på plats” och “tydligt visa vem som bestämmer så de inte tar över” är långt mer farligt än hundraserna/hundarna i sig. Så det är ägarna vi måste påverka. Hundkörkort? Ja kanske.

Ja det finns mycket att fundera på. Viktigaste är att någon (SKK, rasklubbar osv) börjar agera och inte sitter och väntar på att någon annan ska göra det.

Själv förespråkar jag att gå valpkurs/unghundskurs för de jag pratar och möter. Jag hjälper gärna till att hitta rätt kurs om de ber om det samt tipsar om instruktörer som jag vet jobbar med positiva metoder. Det är vad jag som privatperson kan göra iaf.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

5:1

Nej det är inte en ny diet 🙂

Det är vetenskapligt bevisat och i forskning påvisat att man måste berömma och ge 5 gånger mer positiv uppskattning än vad man tillrättavisar, korrigerar eller på annat sätt ger negativ uppmärksamhet.

Varför är det så negativt laddad att var snäll och vänlig när det faktiskt är den enda förhållningssättet som vetenskapligt bevisat fungerar? Metoder hit och metoder dit, inget fungerar så länge du inte gör det utifrån en vänlig inställning. (Kolla gärna upp Hilmar Hilmarsson så har ni massor av läsning som även funkar med hundar).

Hur många bråkar inte med sina hundar? Ja det är att bråka när man hela tiden sätter regler och tar tag i hunden när man själv är i ett upprört eller bestämt tillstånd. Jag bråkar på mina hundar ibland. Jag jobbar stenhårt på att förbättra det hos mig själv. Att inte agera för att jag själv blir stressad och “vill få tyst på dom” vid hundmöten t ex. Då är jag inte vänlig.

Det enklaste är ibland svårast men vill man nå nånstans där hunden känner sig trygg och kan lära sig något i mötet så kommer man ingen vart med att bråka.

Det är bra att påminna sig om det ibland.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"