På mina kurser kommer du att få lära dig

Klickerträning är mer än en träningsmetod. Det är en i första hand en träningsfilosofi som grundar sig i inlärningsteori och hur individer lär sig mest effektivt. Du får lära dig olika metoder och tekniker som ger effektiv inlärning på klickerträningens principer.

  • Hundar lär sig genom att göra rätt och få en positiv konsekvens av det – om vi lägger upp träningen så att hunden har lätt att välja önskade beteenden så kommer den inte att göra oönskade beteenden lika ofta
  • Det hunden gör ofta kommer den att lära sig snabbare – om vi lägger upp träningen så att hunden lyckas och får belöningar snabbt och ofta kommer associationerna länkas mycket snabbt och sitta kvar
  • Hunden lär sig associera en sak med något annat, om associationen är något trevligt ökar sannolikheten att hunden upprepar det som ledde till detta – om vi använder oss av konsekvenser som just våran hund gillar kommer vi att få en effektiv inlärning

Vi kan förstärka beteenden med belöningar eftersom hunden gärna upprepar det beteende som ger belöning – om hunden jobbar för belöningar blir den mer villig att arbeta med oss än om den tvingas arbeta för att undvika bestraffningar och obehag

Om vi lägger upp all inlärning efter dessa principer så kommer vi att få effektiv och snabb inlärning av olika beteenden i olika situationer. Ett beteenden är inte så enkelt som att vi bara belönar eller bestraffar något. Hunden kommer att upprepa det beteende som den har tränat in genom att upprepa ofta. Gå till dig själv – hur lätt har du att bryta gamla ovanor även om du vet att de inte är särskilt hjälpsamma? Om du tänker orostankar många gånger per dag så blir det ett invant beteende – något du gör och kommer att göra mer av om du inte bryter vanan (beteendet).

Nu ligger två kurser ute! Välkommen att anmäla dig. Läs mer här.

Midsommarklick! 22-23/6 mellan kl 13-15.30 i Fokushallen

Klickervecka 28. Måndag-fredag. Exakta tider kommer.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tog fram målarmaterialet igen

Tiden räcker inte alltid till allt man vill göra men hittade en fin meditativ bildterapeutisk teknik som jag modiferade lite själv och lekte med. Blev rätt nöjd.

Den första jag gjorde (den som står på bakbenen) såldes direkt. Överraskande och roligt. Då kan jag kalla mig för konstnär nu när jag är på väg att sälja mitt första verk. Har tidigare skänkt bort någon bild jag gjort och ibland fått något i gengäld, ett par fina vantar bland annat.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Nytt utseende!

Sådär då fick bloggen en makeover. Med teknikens utveckling går teman ut och blir gamla. Uppdateringarna fungerar inte riktigt längre. Så då får vi anpassa oss och förnya oss! Jag gillar att jobba med designen. Det tar så klart lite tid att bli nöjd men grunden finns där – färgerna är alltid blå/orange. Jag hoppas ni också gillar det.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Utdrag ur min taxträningsbok

Här är ett annat exempel från min tänkta bok. Del 5 om belöningsbaserad träning.

“Ett vanligt misstag är att tro att om jag matar min hund med godis när den möter en annan hund som den skäller på så kommer hunden att sluta eftersom den associerar en annan hund med godis. Eller om jag ger hunden godis när jag klipper klorna så kommer hunden att sluta kämpa emot. Det finns videos på Internet där hundar hängs upp i mattor och får slicka på en lickimat medan en person klicker klorna. Detta har inget med belöningsbaserad träning att göra. Detta försätter hunden i en situation där den tappar all kontroll över sin egen kropp och vad den utsätts för, samtidigt som den presenteras med något gott. Något som mycket möjligt kan leda till tillståndet inlärd hjälplöshet.

Beteenden är inte så enkla som något vi belönar eller bestraffar. Vi kan förstöra belöningar genom att associera dem med obehag. En hund som matas med godis trots att den är rädd kan sluta uppskatta godis eftersom det förutspår något obehagligt. För att få en effektiv träning måste vi lägga ihop flera delar, där det finns två faktorer som har stor betydelse för hunden: Avstånd och kontroll.”

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Stor okunskap

Jag är en person som är relativt aktiv på sociala medier. Allting har sina för och nackdelar, sina positiva och negativa konsekvenser. För det mesta hittar man likasinnade – man kan lära sig nya saker av varandra, tipsa och stötta varandra. Sen kan man mobba, stjälpa, håna och tala illa om andra – om man vill vara en sån person. Den man är på nätet är också den man är i verkligheten. Många glömmer nog bort det.

Det som både stör mig och gör mig ledsen emellanåt är hur många videos som läggs upp där människor skrattar åt djur och deras beteenden. Den större delen av dessa videos handlar om stressade, rädda eller undvikande djur, som bara försöker undkomma situationen.

Jag vill tro att det i de allra flesta fall handlar om stoooor okunskap hos den som lägger ut dessa bilder och filmer. Att hen inte förstår hur djuret mår i detta. Det finns säkert en del som lägger ut det även om de förstår detta, eftersom de tycker att det är ett “roligt” eller “gulligt” klipp och deras rätt att skratta åt djuret är större än djurets rätt till frihet från att utsättas för såna situationer.

Sen finns det också den sjuka delen, de som medvetet utsätter andra individer (oavsett människor eller djur) för lidande, förnedring eller skräck för sitt eget nöjes skull.

För mig är det viktigt att inte gilla eller dela vidare dessa videos. Att anmäla där det går, att påtala att det här är nog ändå inte så roligt. Att sprida kunskap om djurens beteenden.

Får man inte skratta åt något roligt? Jag gillar inte idén att skratta ÅT någon annan, någon annan som inte själv valt att sätta sig i den situationen eller som inte valt att bli uthängd på detta sätt för att bli åtlöje i andras ögon. Det gäller även memes på människor som ser annorlunda ut, som beter sig annorlunda eller som smygfilmats. Personen, oavsett hur hen klär sig eller beter sig, har inte godkänt eller valt att bli ett meme. För mig visar det på otroligt dålig karaktär hos de som skrattar åt dessa bilder och filmer. Att det inte “skadar” någon fysiskt är för mig inget tillräckligt argument – det handlar om DITT beteende och den du vill vara – för om det var omvända roller och någon annan använde dina bilder/filmer som du inte gett samtycke åt där du smygfilmas eller fotas mot din egen vilja och läggs ut – hur hade du då känt om de som delade och spred vidare detta?

Vi bidrar alla till det samhälle vi vill leva i. Om vi själva sprider, delar eller gillar skit – då är det också det vi sedan kommer att få och göda. Det handlar om eget ansvar och inte om “någon annan borde göra si eller så” eller att varje enskild individ är för liten för att påverka något. Varje enskild individ har tillräcklig makt i dagens sociala flöde för att påverka! Tänk på det.

Jag känner själv att jag allt mindre vill titta på andras videos eller klipp då det är svårt att veta om det som lärts in har lärts in med tvång eller press, om det finns rädsla med bakom bilderna. Framför allt väljer jag bort allt mer inom ridning. Allt för korta tyglar, hårt spända nosgrimmor, sporrar och spön på en häst som till synes gör en perfekt piaff eller passage… Det lockar mig inte längre. Skulle jag återuppta ridningen skulle det inte längre handla om den formen av ridning utan mycket mer om samarbete, tillit, lek och avslappning. Om att umgås med hästen från marken och inte alltid rida. OM att leka och göra trick tillsammans istället för att öva och nöta samma samlingar om och om igen. Inte konstigt att dessa 20 sek videos som visar all denna samling kan lära unga att det är så hästen rids HELA TIDEN eftersom man aldrig får se avslappningen emellan, skrittpauserna, nedvarvning och gymnastikövningar. Det blir till slut farligt med alla dessa snabba, korta klipp som ska visa upp något fantastiskt men utan förklaring om hur det uppnås PÅ LÅNG SIKT.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Inför nyår

Att vara djurägare på nyår kan vara en utmaning och sorg för många. Att se sin vän bli skräckslagen eller reagera med stress och rädsla är smärtsamt. De förstår ju inte vad det är som händer. Rädsla är inget djuret väljer att ha därför fungerar det inte att bli arg eller bestraffa hunden! Varför en del reagerar och andra inte kan vi inte helt säkert veta men det kan vara både medfödd sårbarhet och specifika händelser eller en inre stress som påverkar benägenheten att bli rädd. Även hundar som är skotttränade kan bli rädd eftersom fyrverkerier inte alls liknar andra höga ljud eller skott. Det sker också i en helt annan miljö och med andra förutsättningar än ett skott under jakt t ex. Sen kan enskilda händelser utlösa rädsla på en tidigare “stabil” hund och därför är det aldrig värt att utmana ödet!

Vad kan hända?

Symtom på rädsla för fyrverkerier:

  • Djuret vankar av och ann eller gömmer sig
  • Djuret gnyr eller skäller
  • Djuret vill inte äta eller dricka
  • Djuret kissar på sig eller bajsar på sig eller kan inte kissa/bajsa alls.

De stora riskerna för rädda djur är:

Starkt obehag som sitter i länge och som sprider sig till nya situationer och beteenden.

Springer bort – tar sig lös i panik eller råkar smita ut pga flytkreaktion

Skadar sig – ett djur som springer bort eller som får panik inomhus kan ju skada sig pga panikreaktioner och det går inte att få kontakt med ett djur som har panik och träna i ett sådant tillfälle, djur utomhus riskerar att skadas av smällare/raketer, trampa på, äta, få mot sig/på sig (ja det finns människor som är så dumma i hela huvudet att de medvetet riktar sig mot djur), djur i panik kan springa ut på vägen och bli påkörda eller på annat sätt göra sig illa.

Chock kan ge stora konsekvenser på kort och lång sikt och chock kan vara dödligt i sig om den är tillräckligt kraftig

Ett djur som tycker fyrverkerier och höga ljud är obehagliga upplever stress. Kan djuret inte sätta ihop det med det som pågår kan det utvecklas och sprida sig till nya situationer och beteenden. Hunden kan associera allt möjligt som händer i samband med smällarna som obehagligt – även positiva saker. Ett djur som blir överraskat av smällare och skräckslagen kan bli chockat. Läs mer här.

Här kommer några tips för nyår:

Inomhus
Oavsett vilket djur du har bör du se till att de kan vara inomhus om möjligt. Försök dämpa ljud och ljus genom att täcka fönster och liknande. Gärna långt innan 12 slaget. Det kan skjutas raketer och smällare i tid och otid tyvärr.

Håll djuret kopplat/Inhängnat
Ha koll på säkerheten! Använd säkert koppel/sele vid rastning, var vaksam så djuret inte kan smita ut om det plötsligt smäller till när någon öppnar dörren. Om djuret går ute – kontrollera i god tid, några dagar innan nyårsafton, att hagar och utrymmen är säkra och hela. Förstärk om så behövs. Behåll kopplet på gärna någon dag före och efter nyårsafton – vid ALL utevistelse. Det krävs så lite och det räcker med en enda händelse så kan det sluta i katastrof! Djur springer bort varje nyår!

Lämna inte ensam
Lämna inte djuret ensam, även ett djur som aldrig tidigare reagerat på smällare eller raket kan plötsligt bli rädd om ljudet eller ljuset kommer för nära eller plötsligt. Vill du gå ut själv så skaffa hundvakt som är trygg.

Trygg plats
Låt djuret vara på en trygg plats oavsett var det är. Om hunden vill vara hos dig, under soffan eller i toaletten så låt det vara där det känner sig tryggt. Skapa en mysig miljö.

Beröring
Om djuret tycker om beröring och kan ta emot det så är det inte farligt att stryka och klappa sitt djur när det är rädd, men ömka inte. Att lägga en hand på en hund som är stressad och vill vara nära kan räcka. Du behöver inte säga något eller göra något.

Ditt eget beteende
Vill du lugna din oroliga hund behöver du själv vara lugn och trygg. Rör dig långsammare, prata lugnt, bete dig som vanligt.

Aktivering
Försök aktivera din hund dagarna innan och tidigt på nyårsdagen. Nosarbete, lek, trickträning, agility, spår – vad som helst så hunden får göra av med energi och använda hjärnan. För en del funkar det att ge hunden någon matleksak eller tuggben på själva nyårsafton men det kommer troligtvis inte fungera på en skräckslagen hund.

Ljudsäkra
Om djuret reagerar mycket kan du försöka spela musik eller ha på tv på högre volym än vanligt. Täck fönster om du har stora fönster där fyrverkerierna syns tydligt.

Kommunicera
Prata med dina grannar oavsett om du avser att inte skjuta raketer eller om du tänker göra det. Vi kan lösa mycket bara genom att prata med varandra och förbereda varandra. Var vänlig och sträck ut en hand!

TA ALDRIG MED DITT DJUR FÖR ATT SE FYRVERKERIER! Det är otroligt onödigt även om ingenting händer men det är en miljö som har mycket stor risk att skrämma djuret för all framtid.

Det går att förebygg till viss del men även om hunden är oberörd vid träning så chansa aldrig. Träna aldrig för att ta med dig djuret vid folksamlingar och höga ljud.

Ljudlekar: en del hundar får bättre självförtroende om de själva får “skapa” oljudet. Gör lekar där du gömmer godis bland kastruller eller annat som kan låta. Börja försiktigt och öka svårighetsgraden sakta! Belöna och beröm mycket och ofta, även för försök.

Ljudträna: en del hundar kan vänjas vid fyrverkeriljud genom att man spelar upp ljuden hemma och belönar och gör allt man brukar som vanligt. Här är det dock viktigt att börja på rätt sätt! Börja på låg volym och se hur hunden reagerar! Reagerar den starkt (går inte få kontakt med, börjar vandra osv avbryt och börja om) så måste du backa. Testa korta korta sekvenser. Gör det ni normalt gör hemma men kasta belöning åt hunden när den kan släppa fokus på ljudet. När hunden klarar en kort stund på låg volym kan du prova höja. Men öka inte tiden direkt! Ett kriterie i taget. När hunden klarar lite högre volym kan du öka tiden osv. Tills du kan spela upp fyrverkerier på TV med ljud och bild på hög volym och hunden klarar av att slappna av (inte stänga av pga rädsla vilket är viktigt att kunna se skillnad på).

För oss hjälpte det att vi tittade förvånat på våra hundar och sa “nä men, vad var det där?” och sedan belönade och började leka. (Förvåning är en neutral känsla, det är sekunden innan man bestämt sig för om det är läskigt eller inte). Taxarna tittade på oss och vi på dom men vi gjorde ingen grej av det utan belönade kontakten med oss och lekte så vi kunde ta oss därifrån. Alf “skakade av sig” genom att skaka hela kroppen när vi kommit en bit ifrån, då såg man att han släppte det som hänt.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Utdrag ur min tänkta tax-/hundträningsbok

Jag tänkte ge olika utdrag ur min tänkta bok om hundträning för taxägare (och alla andra intresserade förstås).

Ni vet det där med att om man säger det högt inför andra är sannolikheten större att det blir av! Så kanske blir det en riktig bok att läsa i framtiden. Eftersom det är utdrag och arbetsmaterial så är det inte helt säkert att allting är färdigformulerat eller tillräckligt bearbetat. Jag tar gärna emot tankar och synpunkter via e-post hund@echosierra.se. Tillsammans kanske det blir en riktigt bra grej!

Behövs en taxträningsbok? Jag tänker att det gör det. Det är en bok jag hade önskat jag hade när vi skaffade vår första tax. De böcker som fanns och var populära då stämde inte riktigt in på taxens sätt att vara. Inlärning och kommunikation följer samma regler oavsett ras men hur vi använder reglerna måste anpassas till den individ vi har. För vår individ har sina gener, sina tidiga erfarenheter och sitt sätt att vara på. Det är något jag hade velat ha kunskap om då, när jag inte hade någon kunskap om hundträning. Idag har jag gått kurser och utbildningar i inlärningsmetodik samt emotions- och beteendepsykologi för både hundar och människor.

Detta utdrag kommer från del 2 om hur viktigt det är med orden vi väljer eftersom det avspeglas i vårt beteende och i våra etiska ställningstaganden. Detta är alltså inte hela kapitlet och det kan kanske kännas som att det saknar sammanhang, för att det gör det.

Först och främst behöver vi fundera över vilka ord vi använder och hur vi väljer att se oss själva i förhållande till våra taxar. Är du flockledaren? Är du taxföräldern? Är du mentor eller lärare?

Vårt sätt att tänka om och beskriva något förutbestämmer vårt beteende. Våra ord bör avspegla våra etiska överväganden för det är vad som kommer att synas i vårt beteende och vad vår hund kommer att uppfatta om oss. Vi människor har ju förmågan att säga en sak men vårt beteende kan alltid avslöja oss om det bara handlar om tomma ord. Lägg därför lite tid på att fundera över vad du använder för ord, varför du gör det, om det speglar medvetet förhållningssätt eller brister i dina färdigheter eller kunskapsluckor. Det har betydelse. Ditt beteende är vad andra kommer att bedöma dig på, inte vad du säger att du gör utan vad du visar i handling att du gör. Det finns ett talesätt som är passande i sammanhanget: Det en människa säger visar bara vem hon vill vara, det människan gör visar vem hon verkligen är. Var sann mot dig själv och lägg lite tid på att skapa en medveten hållning så slipper du känna att du behöver förklara dig för andra. Då vet du varför du gör som du gör och det kan befria dig från att känna dig påhoppad, ifrågasatt eller uthängd.

Ställ dig frågor som:

Hur ser du på din relation med din hund? Varför ser du det så? Har någon talat om för dig att det är så? Har du själv kommit fram till att det är så? Finns det fler som tänker på liknande sätt och från vilken bakgrund kommer de (är de utbildade hundtränare eller självutnämnda experter)? Vad grundar sig den uppfattningen på? Bygger förhållningssättet på hundens styrkor (något du kan använda för att förbättra er kommunikation) eller bygger det på hundens brister (något du måste kompensera för att hunden inte kan eller klarar av något)?

Vi behöver inte fastna i olika synsätt om hur hundar fungerar med varandra i flockar eller hur man bestämmer över sin hund. Vi kan i stället fokusera på vad som skapar förutsättningar för god kommunikation och inlärning. Oavsett om vi är utsedda av ”flocken” att leda eller om vi tagit på oss rollen på eget bevåg är det samma förutsättningar som främjar kommunikation och inlärning: trygghet i relationen och i situationen (frihet från tvång), vänlighet och välvilja i budskapet till mottagaren (frihet från bestraffningar), guidning genom stegvist upplägg (frihet från begreppet ”nej” som inte ger någon information),  sammanfattning och återkoppling (frihet från att bli dumförklarad) samt tid för att skapa minneskopplingar (frihet från rigida tidsplaner och orimliga målformuleringar).

Individen vi vill kommunicera med eller lära något behöver veta att:

  1. Om jag lyssnar och försöker förstå så lönar det sig (belöning)
  2. Om jag missförstår så händer ingenting obehagligt
  3. Om jag inte förstår så försöker vi igen utan att något obehagligt händer
  4. Den som vill kommunicera med mig säkerställer att jag förstått innan vi går vidare
  5. Ju roligare vi har desto lättare har vi att kommunicera och lära tillsammans”

©echosierra.se/SofiaSundvall2023

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

ÖGA – FÖRBIFARTEN – LUGN – AVLEDA

Det finns tre tillfällen då människor generellt sätt agerar på hundens beteende

  1. Innan något händer
  2. När något händer
  3. Efter något har hänt

När tror du det är mest effektivt att agera?

selective focus photography of dachshund
Photo by Dominika Roseclay on Pexels.com

Innan det händer

 Att förebygga, ligga steget före, inte låta hunden gå in i affekt

= att undvika att hunden blir känslomässigt okontaktbar pga starka störningar och fysiska reaktioner inom hunden som får den att reagera. Det finns en stor risk att även du själv agerar i affekt när beteendet eskalerar.

Att försöka påverka ett beteende “under tiden” det pågår kan vara ineffektivt beroende på hur starkt hunden har reagerat. Det kan även vara så att hunden är i väldigt intensiv lek och du får inte hundens uppmärksamhet (t ex om den har rustat fram till en annan hund). Utan hundens uppmärksamhet kan du inte påverka överhuvudtaget.

Pratar vi korrigeringar så fungerar det endast om de kommer exakt när hunden utför beteendet som är tänkt att korrigeras, men vi människor har ofta dålig timing och korrigeringen behöver vara rätt anpassad, för liten korrigering och hunden slutar inte, för stor och hunden kommer att reagera mycket kraftigare och riskerar bestående känslomässiga skador. Korrigeringar talar heller inte om för hunden vad den ska göra istället. Vi kan heller aldrig veta vad i situationen som hunden uppfattar att den korrigeras för, vilket kan vara något annat än vi själva tänkt oss.

I stunden ligger vårt fokus ofta någon annanstans, ofta på aktiviteten vi höll på med, och vi kanske inte hade någon plan för detta oförutsedda som skedde och hunden är inte mottaglig för våra signaler. När vi agerar i stunden blir vår respons ofta inte mer konstruktiv än “Sluta! Du gör fel!” – två begrepp hunden har svårt att relatera till.

Hundar har betydligt svårare att kontrollera sina impulser i stunden än vad människor kan ha. De vet helt enkelt inte att något var ett “felbeteende” – de agerade utifrån sitt hundperspektiv där beteendet var meningsfullt för dem. Beteenden har alltid en funktion och ger oss information. Beteenden = Information.

Ju oftare vi uppmärksammar felbeteenden desto större är risken att vi faktiskt förstärker dem. Så om samma situation ofta upprepar sig och vi reagerar på samma sätt så kan vi alltså motverka vårt eget syfte.

När vi hanterar oönskade beteenden i efterhand blir det inget annat än en försenad tillrättavisning. Hundar kan inte koppla ihop en tillsägelse med något som redan varit. Tillsägelsen får i värsta fall formen av en bestraffning för något nytt – det som pågår just nu då husse eller matte signalerar att de är arga, i lindrigaste fall tar hunden inte åt sig då den inte förstår kopplingen.

Du riskerar också att din försenade tillsägelse påverkar hundens vilja till samarbete med dig. Är din tillsägelse väldigt hård så skadar det även relationen till dig – du blir helt enkelt någon som är obehaglig för din hund.

Det bästa tillfället för att angripa problembeteendet är alltså innan det sker eller precis när det är på gång

Hundägare som har “lättsamma” hundar jobbar förebyggande, är uppmärksam på det som sker runt om och hundens små signaler på att den uppmärksammar något och är på väg att reagera. För vissa hundägare är det så naturligt att vara uppmärksam på sin hund att de inte ens är medveten om att det är något de gör – med träning blir det mer ett sätt att vara än något du gör.

  • Håll ett lite extra öga på hunden även när du är upptagen i något, observera de små signalerna – då hinner du uppfatta om någonting är “på gång”.
  • Ta tag i det oönskade beteendet i “förbifarten” genom en beröring/smekning, en uppmärksamhets-signal och belöning, genom ögonkontakt och kroppsspråk osv. Gör ingen grej av det.
  • Behåll ditt eget lugn och förhåll dig objektivt till situationen och antingen rikta om hundens fokus, avbryt det ni höll på med eller ta er därifrån. Kom ihåg att hundens beteende alltid är logiskt i hundens värld. Ju fler gånger hunden får chansen att göra det oönskade beteendet desto större risk är det att det återupprepas. Därför kan vi jobba med att hitta andra vägar där beteendet vi inte vill se byts ut mot något annat.
  • Hjälp hunden att göra rätt i situationen i stället för att tala om att den gör fel. Du bevarar den positiva känslan hos hunden och tappar inte samarbetet.
  • Ge hunden en uppgift att göra som alternativ – att avleda ett påbörjat oönskat beteende mot något annat som blir mer hjälpsamt.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"