Blev hundägare första gången 2010 men har hanterat alla sorters djur innan som fjällkor, getter, höns, hästar, kaniner och grisar. Bloggar sedan 2010 på www.echosierra.se Jag har bara läst en bok i mitt liv som är värd att nämnas: Enzo och konsten att köra fort i regn.

Blev hundägare första gången 2010 men har hanterat alla sorters djur innan som fjällkor, getter, höns, hästar, kaniner och grisar. Bloggar sedan 2010 på www.echosierra.se Jag har bara läst en bok i mitt liv som är värd att nämnas: Enzo och konsten att köra fort i regn.

Året i bilder 2018

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

Riga

December

Gott nytt år önskar bloggen Historien om Alf! Nästa år hoppas vi bloggandet kan prioriteras lite högre igen. Det är ju så roligt att skriva och dokumentera livet med två speciella taxgrabbar.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Mellandagsnöje

I mellandagarna har vi ägnat oss åt lite isvägspromenader. Theos form går upp och ner. Vissa dagar går han stelt och galopperar hela tiden. Andra dagar går han som vanligt. Så ryggen spökar lite men han verkar inte ha ont. Han leker och busar och vill vara med hela tiden. Samma glada kille.

Isvägarna i Luleå!

Det har varit kallt men inte kommit så mycket snö vilket gör det lite lättare i terrängen för Theo. Vi fick rådet att gå med honom i lite ojämn terräng, vilket är svårt eftersom han bara är 10 cm från backen. Ojämt är typ… gräs… 🙂 Han får lyfta på fötterna vid minsta ojämnhet och då blir han mycket stelare efteråt. Så vi håller oss ändå till lite planare underlag med honom. Jag tror, men det är bara min oprofessionella bedömning, att hans smärta i februari i år berodde på rekordmängden snö som kom och att han hela vintern fick gå och lyfta på benen mer än vad han orkade.

Älskade Theo tax!

Jag tror dessutom att det är bra för hans rygg att röra på sig. Vi går inte så långa promenader med honom. Längsta är väl på 4 km kanske. I övrigt tar han sitt jobb som gårdshund på största allvar. Han älskar att vakta gården. Så fort vi kommer hem, springer han till altandörren och vill ut och gå sin patrullrunda. Oavsett om vi rastat honom eller inte. Han går först till vänster om huset, ner mot fågelbordet, bakom veden, sen upp vid köksträdgården, förbi eldplatsen och sen in på höger sida.

Alf latar sig mest. Han får vi, lite motvilligt ibland, ta med på långpromenader. Han blir dock lite spattigare på promenaderna utan Theo så jag tror det är bra för dom båda att gå separata promenader ibland. Alf blir mer samarbetsvillig då.

Stiligaste killarna i stan!

Inser i år när man sammanfattar månaderna som varit att bloggandet har legat nere väldigt mycket. Framför allt i sommar/höst. Vi har lagt ner mycket tid i huset och med alla projekt, invändigt och utvändigt. Allt vi gjort med hundarna har vi inte dokumenterat, det har varit mycket promenader och bara ”vara” på gården. Alf fick dock gå en kurs i balansboll och stretching! Vi har inte direkt hållit uppe träningen sen dess men vi ska köra på framöver. Det har varit skönt att bara landa i huset. Det har ju tagit ett tag kan man säga.

Allting är inte hellre frid och fröjd, fortfarande har det strulat mycket med vatten och avlopp (enskild brunn/gemensamhetsanläggning). Men nu verkar det mesta strulet ha lagt sig (hoppas vi).

Men vi trivs och älskar vårt svarta slott! En dröm att få bo här. Bara en sån sak som att alla hälsar på en. Igår när vi gick över isvägen ropade ett par från bastun som ligger ute i viken (året runt) att den var ledig och varm om vi ville basta efter dom!

Hösten ägnades som vanligt åt älgjakten. I år har det gått bra och husse har fått skjuta sin första trofé! Den var dom glada i, grabbarna. Vilket liv det var hemma när den låg i garaget. Först skulle dom ut i garaget hela tiden, låg och pep vi dörren. När vi släppte ut dom så gick dom inte nära älghuvudet utan stod och skällde på den. In igen. Pipa och ska ut igen. Samma visa 🙂 Men nu hänger den på väggen och dom bryr sig inte längre.

I November fyllde matte och mormor (60 år) år så vi överraskade mormor med resa till Riga, otroligt vacker stad! Vi gick på spa och njöt av god mat.

”De tre bröderna”

Fåglarna matas nu när kyla kommit med svål (fett) från slaktrens och nötter och frön. Vi har ett gäng tjocka talgoxar, nån hacke och sparvar. Inte sett till ugglan på ett bra tag nu. Hoppas paret kommer tillbaka.

Det har varit ett skönt och arbetssamt år med mesta snömängden sen 70 talet och varmaste sommaren på 30 år, eller var det mer? 🙂

Nyårsafton blir lugn. Vi ska ut och äta på kvällen och se stadens fyrverkerier. Grannarna härikring smäller knappt några raketer och våra hundar har inte reagerat särskilt så vi lämnar dom hemma med fördragna gardiner och musik på den stund vi är borta. Vi motionerar dom väl på dagen och aktiverar dom med lite sök och lek. Hoppas er nyårsnatt blir skön och avkopplande. Läste någonstans att det är på gång ett förbud mot fyrverkerier för privatpersoner. Det låter rimligt och bra med tanke på alla djur, egendom och personer som skadas varje år eller pga rädsla lider…

Hoppas alla med hundar tänker på att ha dom kopplade nu inför nyår, det smälls ju lite i tid och otid. Många hundar springer bort efter att ha blivit skrämda, trots att de inte tidigare reagerat.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Snön kom

Så kom då äntligen snön, igen. Förra året denna tid kom rekordsnön, allt på tre dygn, redan i oktober eller november. I år hoppas vi det kan fördela sig lite jämnare. Så vackert och mysigt snöfall igår. Tog en långpromenad utan hundarna. De får såna snöbollar under magen och på benen så de kan knappt gå när det är kramsnö ute.

Idag vaknar vi till 0-gradigt och lite småregn = kramsnö delux som väger ton! Skotta plogvall tillhör väl mina mindre nöjsamma aktiviteter även om vintern är min favoritårstid.

I år ska vi vara försiktiga med Theo och hans rygg. Att gå i djupsnö blir nog inte ett alternativ för honom. Han vill ju gärna springa runt på baksidan som är inhägnad å nosa och titta men med hans förträngning i ryggen så tror jag inte det är bra för honom. Vi får skotta upp gångar åt honom senare i vinter. Han fick ju ont i februari och i maj i år. Tror den stora mängden snö och svårigheterna för en tax som är 1 dm ifrån backen att ta sig fram gjorde att han fick överanstränga sig varje promenad. Vi har ju alltid täcke på från +5 å neråt som veterinären ordinerade.

Annars ser det väl mest ut så här hemma hos oss just nu:

Har kommit igång med lite målande igen, bara på skoj. Det märks när man har varit ifrån det ett tag, det krävs att man håller igång lite för att få bra teknik. Här målas det mest för att det är kul och kreativt, inte för att det är vackert eller ska visas upp! 😀 Vet inte vad jag ska göra av alla bilder sen men det spelar ingen roll…

Den här blev jag ändå lite nöjd med. 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Taxens budord

”Är det något där?

Skäll.

Är du inte säker på om det är något där?

Skäll.

Kan det ha varit något där?

Skäll.

Är det inget där men kan tänkas komma något dit?

… skäll för säkerhets skull.”"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Om att överskatta sin förmåga

Läste en intressant artikel som bekräftar något jag själv tycker mig ha observerat. Läs den här.

Handlar åter igen om ridning men som med mycket går det att applicera på andra fenomen. En ny studie visar att hästfolk överskattar sin förmåga vilket går ut över hästarnas välmående.

Forskarna drar slutsatsen att hästfolk har en övertro på sin egen kompetens, lite av ett uppblåst självförtroende utan att inse att de saknar kunskap. Detta fenomen kallas i forskarvärlden Dunning-Kruger-effekten, i korthet “den som är inkompetent är också oförmögen att förstå att denne är inkompetent”.

Vad får då detta för betydelse för hästsektorn menar forskarna. De menar att det är en väckarklocka som har påverkan på hästarnas väl och ve och deras säkerhet när hästmänniskor tror sig kunna mer än de kan.”

Allt för ofta har man sett ryttare med det ena bettet märkligare än det andra, den ena hjälptygeln efter den andra och jag har många gånger funderat på om personen på hästen ens vet vad sakerna har för funktion och hur de används? Samma fenomen när föräldrar köper häst åt sin älskade unge, utan att själva kunna särskilt mycket. Ungen får betsla på hästen ”coola” bett men har barnet en endaste aning om hur bettet inverkar eller hur hjälptygeln fungerar? Felanvänd utrustning är en stor källa till skada, obehag och problembeteenden vill jag hävda.

Samma grej gäller ju även inom andra sporter. Har man en övertro på sin egen kunskap (eller felaktigt tolkar sin egen åsikt som fakta) så är det ofta djuret som drabbas. Alla dessa träningsmetoder (eller redskap för den delen) för ditt å datt som utgår efter en persons egen tolkning av något istället för fakta om hur inlärning och beteendeträning fungerar. Om du inte förstår hur ett redskap fungerar och på vilka grunder det används (eller i många fall inte borde användas alls pga. att effekten kommer ur skrämsel/chockverkan) så utsätter du djuret för vardaglig långvarig stress och dina tolkningar av att det ”fungerar” utgår från ditt mänskliga öga (att se att symtomen försvinner eller i många fall bara undantrycks) tills djuret en dag inte klarar av det längre och agerar ut på något sätt. ”Det small bara till” eller ”det kom utan förvarning” tror jag inte på… Det kom många signaler innan men om man tolkar djurens beteenden som ”problembeteenden” och inte kommunikation (som det egentligen är) så blir resultatet många gånger motsatsen till vad man önskade…

För att utvecklas inom ett område är det väsentligt att ha insikt om sin egen förmåga och prestation, det är en grundbult för alla som vill agera professionellt, oavsett ämne.”

Ja det tåls att fundera på – hur ärliga och öppna vågar vi vara om vår egen förmåga? Vågar vi se vår egen brist på kunskap?

Om vi skulle sluta tänka att det är ”fult” att visa sin okunskap eller be om hjälp och istället erbjuda hjälp istället för att kritisera. Om vi var öppna för andra människors kunskap (obs! Kunskap, inte åsikt/tyckande) så skulle nog fler djur få det bättre i vår omsorg…"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Stadshund på landet

Det är bara att konstatera. Alf är en stadsjycke. Betonghund. Förortslimpa. Här har man flyttat ut till landet, mindre trafik, ljud och mer lugn. Alf är väl halvnöjd. Han trivs på altanen och att slippa trappor. Han gillar att ligga i gräset på den inhägnande gården. Men när lyser han upp? Jo när vi åkte in till stan och tog en promenad. Han blev som valp på nytt! Å han skällde inte på en enda hund. Inte ens ett gruff. Han gjorde sina små ”hoppsasteg” som han gör när han är glad. Att strosa på trottoarerna och lukta i diket  – det är grejer det. Vem vill bo på landet då? 🙂

Nä jag tror Affe är nöjd med vårt hus å så men det var så kul att se honom lysa på promenaden när vi gick på ett ny-gammalt ställe.

Idag kom första snön också. Den stannade inte särskilt länge men tycks ovanligt tidigt. Med tanke på att förra året var rekordtidig snö och att den stannade länge med stora snömängder hela vintern så hoppas jag att det inte har tänkt bli lika illa i år. 1,8 m snö är lite väl mycket, även för en norrlänning. Blir så mycket att skotta.

 "The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Ett inlägg om jakt

Jakten är i full gång, för olika viltsorter. Att äta kött eller välja vegetariskt är ett val man själv kan göra i dagens samhälle. Vi äter kött men gärna även vegetariskt. Om vi blir bjudna hem till någon som bjuder på vegetariskt så har vi absolut inget emot det, bara roligt och gott med variation. Det är upp till var och en hur man vill göra i det fallet. Men vi som väljer att äta kött måste ta ansvar för att vi vet var maten kommer ifrån. Jag respekterar den som väljer att äta kött men som inte själv klarar av att jaga, döda eller slakta ett djur. Men av respekt till och moraliskt ansvar mot de djur som ändå måste dö för att vi ska äta kött – så måste man våga se hur det går till! Att vuxna människor förfasas över bilder på döda djur på t ex nätet ger mig klåda ibland. Så klart behöver inte flödet vara fyllt med blodiga bilder, men att se ett djur som fällts för att bli mat måste ändå en köttätare kunna stå ut med! Lura dig inte för en sekund att du inte själv bidrar till slakten bara för att du handlar ditt kött på ICA i färdiga förpackningar.

Det är just det som är grejen. För att ta ansvar för det DU väljer att äta måste du också ta reda på hur maten framställs. Gäller även vegetarianer. All odling i stor skala är inte varken miljövänlig eller hälsosam. Ett exempel är ju att du kan köpa ekologiska grönsaker från Holland, som transporterats med motorfordon hit för att säljas, eller välja lokalproducerade grönsaker från orten men en bråkdel av den miljöpåverkan som transporten ger. Lär barnen var maten kommer ifrån, hur den framställs och hur det tas om hand och transporteras. Då kan de bli ansvarstagande vuxna som själv kan välja vad de vill äta och bidra till. Det är okej att äta kött men inte att plåga djur. Precis som DU kan välja vilket kött du vill äta. Hur mår danskt griskött under uppfödning och avlivning? För mig är jakt det bästa sättet att få kött på som är hållbart och utan lidande för djuret.

  • ”Man jagar oskyldiga djur som måste dö”. Ja om man äter kött så måste ett djur dö. Precis som när lejon tar andra djur. Men man jagar inte djur för att de är skyldiga eller oskyldiga. Skuld har inget i sammanhanget att göra. Man jagar djur för att äta dom, inte för att de gjort sig skyldiga till något. Djuren är dessutom jagade året runt, dygnet runt av rovdjur som till exempel Björn, Järv, Lo eller Varg. Jag tror inte djuren går runt i skogen och är stressade hela tiden pga detta utan de är skapta för att leva i ett sånt tillstånd. Kallas balans och ekosystem.
  • ”Man stressar djuren under jakt”. Som svaret ovan så tror jag inte att djuren går runt och är konstant stressade pga att de har naturliga faror. Jakt bedrivs på många sätt, t ex genom att man sitter på pass, smyger på eller lockar, driver eller jagar med hund i olika former. Det är inte så att när jägarna kommer ut i skogen så springer djuren i vild panik runt med hundar hack i häl. De flesta djur står stilla när de blir skjutna, de kommer smygande förbi pass där de inte känner doften av eller ser jägaren. Man måste även använda rätt hundras till rätt jaktform och vilt. Man får t ex inte släppa snabba stora hundar efter rådjur eller mindre vilt. Det skulle stressa dom onödigt mycket och skapa lidande. Djuren går undan för hunden, men inte i vild panik. De är ofta långt före drevhunden och kan ibland göra ryck för att skapa större avstånd. Men hundarna springer inte och biter djuren i hasorna…
  • ”Jägare borde jaga djuren på samma villkor, det är fegt att de har vapen”. Ja det här argumentet har jag läst och stött på i många sammanhang. Ofta i samma mening som att djuren är oskyldiga. Det är för mig obegripligt hur man resonerar? Att jakten inte är rättvis dvs att jägaren har övertaget och ”lurar djur i fälla” är ju en självklarhet för att jakten inte ska bli ett djurplågeri! Menar en sådan person att vi skulle gå tillbaka till mer primitiva metoder där man i flock eller enskilt tröttar ut djur med drev för att sedan kasta spjut eller klubba ner det stackars utmattade djuren istället? Skulle det vara mer ”rättvist” mot djuret? Det finns ju inget mer humant än att avliva ett djur med ett kulvapen, där djuret inte är medveten om dig, eller åtminstone inte bryr sig om din närvarooch inte anar vad som ska ske. När ljudet av skottet hörs så är djuret redan dött.
  • ”Det skadeskjuts så många djur att jakt borde förbjudas”. Jag har inga säkra siffror på hur många djur som varje år skadeskjuts men min erfarenhet, och jag känner ett 100-tal jägare, är att det är vid ett fåtal tillfällen det sker. Man har som jägare också ett ansvar att eftersöka och avliva djuret för att undvika lidande. Så klart finns det ett fåtal personer som kanske är olämpliga som jägare men det finns även bilförare som kör rattfulla. Vi förbjuder inte bilkörning trots att bilresor är bland de farligaste sätten att transportera sig pga olycksrisken.
  • ”Naturen ska sköta sig själv, jakten behövs inte för viltvården”. Nja det stämmer ju inte riktigt. Människan har ju rubbat den balansen för länge sedan. Dessutom behövs viltvården för eftersök vid trafikolyckor och för att reglera stammarna för att minska risken för bland annat trafikolyckor och andra skador.

Men vi är fria att tänka som vi vill. Det här var mitt inlägg i frågan.

Ha en bra dag."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

När man inte längre vill ha sin hund (Varning)

Jag vill bara kräkas! Varnar för obehagligt innehåll i detta inlägg.

Läste denna artikel i dagstidningen.

”Hunden, en blandras, hittades i en skog i en by utanför Boden av två personer. Hunden var trött och medtagen, den hade även ett litet skrapsår vid ena ögat.

När chippet avlästes framkom det att hunden tillhörde en kvinna i Luleå. Hon hade dock sålt hunden för 1,5 veckor sedan till en kvinna i Boden.

När polisen kontaktar nya ägaren framkom det att hon tagit ut hunden ut i skogen i en by utanför Boden. Med en sten har hon slagit hunden i huvudet så att den svimmat av. I tron att hunden dött har kvinnan åkt hem. Hunden hade irrat i skogen i ett dygn innan den hittades.”

Alltså vad i hela helvetet! Vad är det för empatilös våldsam människa som gör sig av med hunden på det sättet!? Att du inte vill ha din hund kvar är en sak men du kan ju för h*lvete inte plåga den! Tänk skräcken hos hunden, som inte valt denna ägare, att bli medtagen i skogen för att sen bli misshandlad och lämnad! Snälla människa skaffa aldrig djur igen! Man kan vara sjuk eller påverkad av substanser men man får ändå aldrig agera ut på andra i omgivningen, varken människor eller djur.

För den som funderar på att skaffa djur – TÄNK EFTER FÖRE! Det är inte en bra anledning att skaffa husdjur:
– för att andra har det och de tycker att det är kul
– för att den är söt
– för att den ska få mig att må bättre
– för att jag känner för det i stunden

Ett husdjur är så mycket mer än bara det du ser hos andra; promenader, mat, lek och gull. Du måste vara beredd att:
– läsa på! Ta reda på! Utbilda DIG själv! Hundkursen är inte till för att hunden ska lära sig saker, det är ägaren som ska lära sig något
– anpassa uppfostran och utbildning till den hund du har. Alla råd du får passar inte din hund, läs av och välj ut det som passar just er
– TID, TÅLAMOD, TRÄNING, det finns inga genvägar. Har du inte tid, har du inte tålamod och orkar du inte träna – skaffa inte hund!
– sköta om hunden vid dåligt väder, när du är trött, när du är sjuk, när du egentligen vill umgås med kompisar istället men hunden fått vara ensam länge och behöver aktivering och sällskap osv…

Jag ryser av obehag. Så hemskt och fruktansvärt och jag hoppas verkligen hunden får komma till ett gott hem!"The world is changed by your exampel, not by your opinion"