När det blåser…

Det har varit väldigt blåsigt här i maj månad. Riktiga stormar. När det blåser ute så skallrar det inomhus, i fläkten, kaminen, fönster (om de är i vädringsläget) och innerdörrarna om de är stängda. Vi har fem olika lägen på våra fönster och i vissa lägen så ligger de och ”klickar” i spärrarna när det blåser hårt.

Igår när jag och Alf var hemma så började det blåsa på kvällen och han kröp närmare och närmare mig. Sen la han sig nästan på mitt ansikte i soffan och skakade så soffan skakade. När jag slog på TV:n så lugnade han sig. Så det KAN vara så att det blåsiga vädret har gjort honom rädd för att vara hemma.

Vi har ju bott i vårt hus i två år men för honom är det kanske inte så länge. Det är lite ny miljö ändå. Eftersom huset är nybyggt så sker det ju hela tiden olika projekt för att få huset mer och mer klart. Så det kanske räcker för att hans oro ska bli panikattacker vid hemavistelse?

Funderar på att skaffa Adaptil eller zylkene + börja om med ensamhetsträningen och se om det hjälper honom. Så ska vi så klart inte lämna honom hemma när det blåser heller. Nu på sommaren så låter det även utifrån då grillöverdraget låg och slamrade mot rutan halva natten så kan förstå om han tyckt det varit läskigt. Det viner i takplåten och sopen på bron slår mot väggen där den hänger…

Kanske ett steg närmare en lösning…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Sommaren kom till slut

De röda dagarna och helgen har bjudit på väldigt härligt väder hittills. Soligt och idag är till och med vindarna varma. Alf och Theo flämtar i värmen men hittar några stunder då de orkar busa!

Matte har fixat et bihotell/insektshotell för att hjälpa våra viktiga sommarjobbare. Det har även fågelskydd i form av dubbla hönsnät, ett som sticker ut så att fåglarna inte kommer åt insekterna. Hoppas på några hotellgäster snart. Hotellet är byggt av återvunnet material och sånt som vi sparat. Finns massor av exempel på pinterest om man vill bygga ett eget.

Tidigare i veckan mötte vi lite vilda djur på kvällspromenaden. Här en älg som travar iväg.

När solen gassar som mest söker Alf skugga. Vi har inga träd som skuggar på gården så det blir riktigt hett bitvis. Det har även börjat blomma i rabatten.

Theo vill ju bara bada…

När man fått ok på hälsan hos veterinären kan man bli så här glad när man kommer hem och får lägga sig i soffan.

Alf

Har ni varit med om hundar som på äldre dar får separationsångest? (svår sådan). Vad gör man?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Theo ger en skrämselhicka!

Theo försöker ge mig en hjärtattack. Vi har satt upp nätstaketet på tomten å längst nere har vi lite stockar som ska klyvas i augusti. Vad gör han? Ser honom stå högst uppe på stockarna å jag säger stanna åt honom. Då slänger han sig ut på gräsmattan! 1,5 m hoppade han! Kommer glatt springande mot mig! ?? Han får inte längre vara ute där nere.. Får dra om staketet framför veden eller nåt. Han måste ha adhd då han inte har någon känsla för höjd, rädsla eller konsekvenser. Han kom travande mot mig å viftade på svansen. Mår prima. Matte sitter med hjärtat i halsgropen ännu…

Han verkar dock ha klarat ryggen för vi vill inte ha några fler diskbråck! Lilla skithund!"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Äntligen på kurs igen

Har anmält mig (oss) till två kurser i maj månad. Det var ett bra tag sen vi var på kurs. Nu blir det Stretching och Friskvård samt balansbollskurs! Ska bli så roligt och nyttigt för grabbarna. Theo får givetvis ta det lite lugnt men Affe kan behöva lite uppfräschning.

Vilka kurser ser ni fram emot?"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Theos rehabmöte

Ja då har vi varit på rehabmöte med en fysioterapeut på djursjukhuset. Theo blev lite osäker redan när vi kom in, säkert kände han igen lukten å lokalen. Han var väldigt skeptisk till att hon skulle få röra i honom så hon började med att locka med godis å få honom att sitta och stå. Sen satte vi honom på britsen och hon fick försiktigt klämma igenom höger ben men sen var det kört. Han blev mer och mer osäker och rädd. Stressmjäll över hela ryggen. Hon fick klämma igenom ryggen och en liten markering men inte något mer. Han började sen att markera i luften med att vända huvudet och hugga mot henne och kröp in under min arm. Han ville inte att hon skulle röra mer.

Så vi kom inte så långt. Lite mer undersökning av gång och rörelser så kunde hon konstatera att hans vickande höfter när han går är en rörelsestörning. Eftersom hon inte fått känna igenom höfterna så kunde hon inte uttala sig varifrån det kommer.

Så teorin är alltså att det inte går att utesluta diskbråck helt men att det lutar mer åt att Theo har dåliga höfter. Inte så dåliga just nu då han till synes rör sig utan smärta men pga hans rörelsemönster och att smärtan som de hittills kunnat få fram mest troligt kommer från höften och inte ryggen så kan det vara där problemet sitter. Han har ju alltid haft ”rullande” gång med höfterna. Han har också alltid suttit ”groda” (med benen ut på sidorna) vilket hon sa var ett tecken på att d kan vara höfterna.

Vi kom inte längre och hon skulle ta kontakt med veterinären som undersökte Theo och sedan ortopeden. Går det att se på de röntgenbilder som redan är tagna hur höfterna ser ut eller måste man ta specifika bilder på dem? Om de tror att en ny röntgen ger mer information så blir det rekommendationen och ev en undersökning hos ortoped med lugnande så att han inte blir så stressad.

Alf skakade som ett asplöv och trodde att han skulle bli indragen i något obehagligt. Han som bara var med som stöd (för att inte sitta i en kall bil) fick också lite godis.

Vi har inga mer svar på Theos smärta mer än att han är jätterädd för smärtan. Fullmatad med godis å ett glatt humör då han inte är långsint och ofta förlåter personalen ganska snabbt så åkte vi hem igen.

Oavsett varifrån smärtan kommer så får Theo inte hoppa mer (upp å ner i möbler) eller busa lös med andra hundar. Han får börja gå kortare promenader och ska få lite stabilitetsövningar att göra. Lilla toktass. Han kommer inte få simma mer, även om hon inte förbjöd det och sa att för vissa hundar gör det ingen skada men det är inte en rekommendation när de har ont i nedre delen av ryggen. Han som älskar att simma. I stugan ska han ändå få gå i vatten och simma lite kortare sträckor om han vill, när det är varmt.

Hon sa att han är ung och inte verkar lida så mycket just nu vilket är goda tecken även om det skulle vara artros eller pålagringar i höfterna (eller nåt annat). Vi vill ju ha kvar honom i många år till. Om man bara kunde förklara för honom vad vi gör och att det inte är för att skada honom utan för att få honom att må bättre…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Pest och pina!

Kan den här veckan bara vara över? Vilken katastrof det har varit. Vi behöver en ny start och en vändning till det bättre. Började ju med att Theo på måndag kväll blev dålig, ville inte gå och skrek om vi rörde i honom. In på djursjukhuset och få smärtlindring. Hem och vila. Under veckan har han snabbt blivit bättre. Vi tänkte att d var en sträckning eller nån muskelspänning då han inte såg ut att ha ont när han legat still utan bara i vissa rörelser. Han har själv varit uppe och gått lite och druckit, ätit och gjort behoven som vanligt. Vi har hållit honom i stillhet, fått sova i bur på golvet och bara vara ut och kissa och sen in. Men fredag och lördag var han så pigg att vi tänkte att han kunde få följa med på en kortare promenad. Men då på lördag kväll så ville han inte röra sig igen. Inte gå inte äta inte kissa. Skrek när vi rörde honom. Så det var fel bedömning av oss att ta med honom ut.

Ikväll, söndag, har han inte kissat sedan lördag kväll. Inte druckit men ätit lite. Inte rört på sig alls på hela dagen, inte varit ut. Så ringde på morgonen till veterinären. Vi valde då att avvakta under dagen om han efter metacam skulle vilja gå ut och kissa. Men kl 18 visade han fortfarande inga tecken på att röra sig eller vilja gå ut. Då åkte vi in igen.

Dubbel dos smärtstillande. Veterinären fick knappt ta i honom så skrek han. Hon sa att de svåraste patienterna är just de som är väldigt smärtkänsliga och skriker innan man rör i dom. Då vet man inte om de har ont eller om de är rädda för att det ska göra ont. Så hon kunde så klart inte göra någon utredning. Vi beslutade att vänta 30 minuter på veterinärstationen för att se om han därefter kunde få kissa/bajsa. Då skulle han få följa med hem eftersom d är mer stressande för honom att stanna över natten. Hon föreslog även att vi under dagtid (då det är billigare) gör en röntgen för att kolla hur diskarna ser ut. Är det ett nytt diskbråck?

I väntan hos veterinären.

Så efter 30 min väntan provade vi gå ut. Han ville knappt ur buren, säkert för att han förväntade sig att det skulle göra ont. Men så fort han kom ut så kom det två stora högar! Sen lite kiss också! Halleluja för smärtstillande! Han får följa med hem. Imorgon, måndag, ska vi tillbaka och röntga ryggen. Vi har bestämt oss för att ge honom en chans. Då han tidigare haft ont i ryggen och troligen haft ett diskbråck så vet vi att han kan få ont. Vi röntgar nu för att se hur det blir i i framtiden. Om ryggen är väldigt dålig så kommer vi inte att utsätta honom för eventuella operationer eller så. Då får han somna in om han får stora problem med ryggen igen. Men om smärtlindring och vila fungerar och han inom en överskådlig tid blir bra igen, eller åtminstone så bra att han kan leva ett någorlunda aktivt liv – så ska han så klart få all vård han behöver. Det är så svårt att ens tänka tanken att avliva sitt husdjur som man älskar så – men efter att ha sett hur ont han har haft ikväll så vill jag inte att han ska behöva uppleva det igen! Veterinären höll med. Man får inte vara självisk om det är en dålig prognos. Utifrån vad röntgen visar så kan vi åtminstone ta ställning för framtiden, om han blir dålig igen – ska vi satsa på att hjälpa honom eller har han fått lida nog? Vi tar en dag i sänder så får vi se hur långt det bär. För mig känns det viktigt att ha tänkt på det här i förväg. Att inte behöva stå där när man är som mest känslosam och bara vill göra allt för att det ska bli bra. Att ta bort det onda. Nu kan vi utreda och se vad det visar sig. Är röntgen bra och det inte är ryggen – ja då vet vi det!

Men för nu, för idag, så är han hemma och mår väl lite halvtjyvens då han troligtvis är lite hög på smärtstillande. Men hellre det än att han har ont! Det gör så fruktansvärt ont i mig att se honom ha så här ont. Att han lider så. Inte kan vara sitt glada hoppande jag längre. Han är ju våran Tigger med två ”grrr”.

Ja och inte nog med att hunden mått dåligt. Matte har besökt akuten på fredag morgon med gallbesvär. Nu blir det operation. Hade hoppats slippa det men det går inte längre. Så uppsatt på lista hos kirurgen för möte om när i tid det kan bli tal om operation. Lika bra att få det gjort nu. Även om jag är livrädd att sövas. Har aldrig opererats förut. Har aldrig varit sövd och knappt varit inneliggande på sjukhus ens. Nå väl. Det blir inte alltid som man tänkt sig. Vi tar en sak i taget nu.

Älskade lilla lurvtuss. Älskade Theo. Lämna oss inte än! 

Parkour Theo

Imorgon är en ny dag, nya möjligheter. Förhoppningsvis med bättre utsikter för oss alla."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Theo friskförklarad

Theos ögon är nu friskförklarad. Trycket i båda ögonen ligger nu på 18 vilket är normalt (låg på 12 när han hade inflammationen). Så nu ska han bara äta klart kortisonkuren sen är han fri 🙂 Lycklig liten kille som slipper dropparna nu å det onda i ögonen. Kostar ju en del med akutbesök och två återbesök hos veterinären men vad gör man inte för att lilla ♥ ska må bra.

Parkour Theo

Lilla taxen Elsa som var samtidigt som Theo hos veterinären har fått tandlossning och fått dra ut 11 st tänder! Krya på dig nu Elsa, vi skickar taxkramar.

I veckan satt jag och målade lite på skoj och la upp två taxbilder jag hade målat i en taxgrupp på fb. En kvinna ville så gärna köpa den ena men då jag inte känner mig som en konstnär så skickade jag den gratis till henne. Bara roligt att någon gillar det man gör. Nu skickar hon jättefina stickade vantar som tack! Så gulligt av henne 🙂 Kanske en ny karriär man kan få? Som taxkonstnär – en taxpicasso 🙂

Målade med akvarellpennor. Blev inspirerad så ska måla med akrylfärgerna nån dag bara för att det är roligt. Den övre var den populära bilden som jag skickade iväg. Storlek A4."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tandläkaren

Såg ett inlägg på FB att Evidensia hade gratis munkoll (tandkoll) för hundar nu – så vi bokade tid.

Alf hade tandsten och inflammerat tandkött vid ”huggtänderna” men inget bak i munnen. Theo hade lite tandsten men med tandborstning skulle det gå bort. Vi fick rådet att ta en platt tandskrapa och ta bort tandstenen på Alf och sedan borsta deras tänder varje dag så skulle det hålla sig fint. Eftersom Alf börjar bli lite äldre (fyller 8 år i sommar) så ökar ju risken för tandsten. Så vi ska hålla koll och vi måste börja borsta tänderna mer regelbundet. Det kan spara både pengar och lidande. Har läst någonstans att mindre hundraser har mer risk för tandsten än större hundraser. Om det stämmer vet jag ej.

Skönt att ingen av dom behövde sövas för tandrengöring. Veterinären tyckte att de hade fina tänder över lag då inga av de bakre tänderna hade någon tandsten.

Tack för det!"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Det här med vikten

Tyckte mig känna på Theo igår att han gått upp i vikt igen. Vi är ute mer på sommaren och nu när vi varit hemlösa så länge så blir det svårare att motivera sig för aktiviteter. Allting går som trögare. Motivationen till att göra saker finns liksom inte. Man bara väntar å väntar å väntar. På något bättre. På ett hus. På egen gård. På att komma ut på landet. Viktuppgången har nog inte bara drabbat hundarna heller 😉

Har dragit ner lite på maten men är så rädd att dra ner för mycket. Våra får ju mycket tuggben (läste nu sist en varning på FB gällande tuggben av kyckling som gör hundar sjuka och det har ju våra ätit dagligen under lång tid) och godis när vi tränar. Så får se över helheten. Vad äter dom varje dag. Sen dom kastrerades går de lättare upp i vikt så fort vi inte rör oss lika mycket. Theo har dock hittills haft lättare för att gå ner också jämfört med Alf. Alf däremot har ju alltid varit väldigt mager tidigare innan kastreringen.

Veterinärer varnar ju också för att vår mänskliga livsstil gör våra hundar sjukare idag. Djuren lever ju längre och vi har mer undersökningar och behandlingar för våra djur idag men vi gör dem också sjuka pga vår egen livsstil. Värt att tänka på. Läs Dog News artikel här.

Ska försöka motivera oss att promenera mer och röra oss ute. Har bokat simpass under nyår som motion. Hur kollar du vikten på din hund? Vet du vad normalvikten på din hund är?

Kollar du din hunds vikt regelbundet?

  • Kollar genom att känna revbenen lite då och då (57%, 8 Votes)
  • Ser på hunden om den går upp/ner (21%, 3 Votes)
  • Ja, väger hunden regelbundet (14%, 2 Votes)
  • Kollar inte så länge hunden mår bra (7%, 1 Votes)
  • Låter veterinären kontrollera detta (0%, 0 Votes)
  • Annat (0%, 0 Votes)

Total Voters: 14

Loading ... Loading ...
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Otur och olyckor

Alf och Theos kompisar är sjuka. Messi bröt benet som valp. Detta opererades och själva benbrottet läkte fint. Dock skadades en tillväxtzon så att hans ben växte lite snett. Messi har inte haft något problem med sitt ben förrän nu, några år senare, då han börjat halta. Så nu är metallplattan och skruvarna borttagna.

Stackars lilla Bibbi som bara är valp ännu har fått exem. Nu hoppas vi på att medicin hjälper. Det är så tråkigt när dom är sjuka.

Vi håller alla tummar och tassar att kompisarna blir friska och pigga nu! Ingen ska behöva ha ont eller klia sig.

Vet själv hur orolig man är när dom inte mår bra. Hur man snabbt tror det allra värsta. Dagens veterinärer är duktiga och har nya metoder så vi hoppas allt går bra nu!

DSC_1694

Messi, Alf och Theo.

Alf, Theo och Messi
Alf, Theo och Messi
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"