Om jakthundar och jägare

Ett mycket bra norskt inlägg i debatten om hundträning. Läs inlägget här. Sidan är inte svår att förstå och den går att översätta via google också.

John Unsgård varnar att jägaren inte ska vara en en alfahanne med kadaverdiciplin och viagrapedagogik. 

Kan vara bland det bästa jag läst på länge. Viagrapedagogik är nog det bästa ordet på länge. Precis så uppfattar jag allas kära TV coach/hundviskare. Att det ska handla om vem som är störst, starkast, har makten. Men det är inte en maktkamp. Det är inlärning, samspel och samarbete.

– Det är möjligt att träna det så här: Sitt eller så bankerna jag skit ur dig! Men vad är poängen? Det är omänskligt, säger hundexperten. Nu ler han inte.” (Svensk översättning av sidan).

– Om du ska få god kontakt med hunden i dag, måste den trivs tillsammans med dig, men den måste utvecklas som en jägare, också. Även om det är en gosig hund hemma, så lever en jägare i alla hundar” (Svensk översättning av sidan).

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Jaktdag utan avslut

Idag har Theo och Alf fått vara på drevjakt med mig, pappa och husse. Alf hade sin nya väst till GPS:en som funkade bra. Ett drev blev det, på vad vi tror var rådjur (vi såg aldrig djuren dom drev). Inget avslut dock. Tror Alf tappar modet lite när det inte har fällts något för honom än. Harpesten härjar här så vi ser knappt nå harspillning alls. Dock mötte vi en jaktkollega som hade fällt en hare tidigare så det finns nån i alla fall. En drever hade drivit rådjur kort innan.

Theo skällde också på rådjur men kom snabbt tillbaka. Vet inte om han blev rädd eller vad som hände. Han visar ju inte lika stark jaktlust som Alf.

Alf lyckades på vägen tillbaka från drevet passera mig och pappa utan att vi såg eller hörde honom. Han spårade sig själv ända tillbaka där vi började. Som tur var såg vi på GPS:en att han bakspårade så husse gick efter och mötte honom.

Härlig dag i skogen och god korvgrillning.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hunden Billy hämtas av sin italienske ägare

Mitt hjärta gråter. Mannen förtjänar inte att få tillbaka hunden! Läs nyheten här.

Den italienske jägaren lämnade sin hund att dö i skogen då den inte kom tillbaka när jakten var slut. Så han åkte hem till Italien och lämnade Billy åt sitt öde! Nu kommer han alltså tillbaka hit å får hämta hem hundstackarn!

Han verkar ju inte ens ångra sig eller förstå lidandet som den utmärglade Billy haft när han hittades!

Stackars hundar som måste bo hos den mannen och att han har mage att säga att han ska komma tillbaka å jaga här! Det var heller inte första gången det hände heller.

Vi lever på 2000 talet och hundar behandlas inte bättre, särskilt inte i andra länder. Känns hopplöst ibland och som att man vill kunna göra något, sprida kunskap.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Lydiga jakthundar

Jag har varit lite tveksam till att läsa böcker om lydnadsträning för jakthundar av den anledningen att man tyvärr fortfarande hör många av den äldre skolan predika om att hunden inte ska ha så mycket kontakt med ägaren för att det försämrar jaktlusten, att hunden ska tuktas till lydnad eller att hunden ska jaga in sig själv. Tack och lov har vi börjat gå ifrån den synen på jakthunden som verktyg till att se hunden som jaktkamrat och en i jaktlaget.

Efter 15 års frånvaro har jag upptäckt bibliotekets fördelar och lånat hem lite böcker i ämnet.

Första boken är Lydiga jakthundar av Erik Wilsson, Jägareförlaget 2005. Lättläst bok med många bilder.

För första gången har jag läst en bra beskrivning av det jag själv försökt skilja på, krav och tvång.

Alla lydnadsmoment kännetecknas av att vi ska kunna kräva ett utförande. Kravet betyder att hunden får uppskattning när den gör rätt och att den tillrättavisas då den gör fel. Skillnaderna mellan effekterna av korrigeringar och beröm skapar en kontrastverkan som gör att hunden aktivit söker uppskattning från sin ledare. Det är just detta som leter till att kontakten med hunden förbättras under lydnadsträningen.

Tvång innebär något helt annat, då tvingar vi hunden att utföra en handling och hunden lyder för att undvika något obehagligt. Träning under sådana betingelser ger en kuvad, tryckt hund som lyder av rädsla. Dressyr med tvång kan ge ett visst mått av ovillkorlig lydnad, men det skapar ingen kontakt mellan hund och förare”.

Så bra beskrivning på skillnaden och det positiva som ligger i att ställa krav på hunden. Den gör det för belöning/uppskattning inte för att den är rädd eller försöker undvika stryk.

De beskriver väldigt bra målsättning med lydnadsdressyren och hur denna bidrar till att skapa kontakt och motivation hos hunden att lyda. Att inte fokusera så mycket på om man har nytta av lydnadsmomentet i sig utan att tänka att man alltid har nytta av en god kontakt med sin hund.

Här blir det också tydligt att vi måste bli tydligare mot taxarna med frikommando för att vara konsekventa i vår träning. Det slarvar vi faktiskt med.

Enda kritiken jag har mot boken är väl att man uppmanas att med ett ”lätt ryck” lära hunden sitt eller att följa med. Det behövs faktiskt inte! För handen över huvudet på hunden så ska du se att den sätter sig på rumpan rätt fort. Fram med godiset och belöna! Man behöver inte heller ruska om hunden som de beskriver när hunden gör fel. Bara ett bestämt tag i hunden och ett bestämt ”nej” så löser det sig. Många hundar är signalkänsliga och vårt kroppsspråk i kombination med ”nejet” räcker gott och väl för att visa missnöje.

Men spännande läsning! Ser fram emot de andra böckerna jag lånade om jakt med små drivande hundar t ex! 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Nybyggen och harspår

Bild

De har röjt skog för att göra plats åt de nya studentbostäderna. Bygget har fått igång hararna och Alf är på helspänn och spanar och nosar hela vägen runt berget. Dom är i rörelse…

Vänta bara… om jag får tag i er…

P1020972

P1020978

 

Theo förstår inte riktigt vad Alf letar efter men man ser att han försöker härma Alfs beteende. Han nosar också och spanar men han vet inte vad han söker 🙂 Han vill bara busa! Hela tiden! Dra i koppel, dra i mattes byxben, dra i vantar, bära pinnar…

Men när Alf ger igen så är det Theo som får lägga sig. Alf är tyngre och hårdare i kroppen. Man ser att han snöbadar Theo ibland 😉

140222

P1020983

P1020985

P1020986

P1020987

P1020993

P1020996

 

Nu försöker vi återhämta oss efter en tung början på året. Mattes farbror och faster dog med en veckas mellanrum i januari och nu har begravningarna varit. Vila i frid. Faster V tyckte om Alf och Theo. Hon hade själv stövare som var hennes bäbisar. Vi fick ett av hennes retrieverkoppel hon hade på stövarna. Funkar bra när man bara ska ut och snabbpinka 🙂

Imorgon laddar vi upp för Övre norrlands taxklubbs årsmöte! 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Finsk beagle

Roligaste/gulligaste på länge! Med en tvist på slutet 🙂

Tydligen inte ett helt ovanligt beteende på en oerfarenhund. Det betyder inte att hunden inte är en bra jakthund. Den är bara inte van att se vad den ska jaga så att säga 🙂 Hunden kan fortfarande bli en bra jakthund med rätt ägare. Men så kul det ser ut!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Föreläsning om jakt med små drivande hundar

Hans och Erik från Norrbottens beagleklubb höll en bra, informativ och rolig föreläsning om jaktens alla delar; från ursprunget, rasernas bakgrund och injagning till utrustning, goda råd och filmer för att illustrera det som berättades.

Det jag tar med mig från föreläsningen är:
– skaffa den hundras som passar den jakt du själv vill utöva
lär känna din ras och rasens bakgrund men
se hunden som individ och inte som ett genomsnitt av rasstandarden. Alla hundar är olika och har olika behov för att bli bra jakthundar
– på vägen till att lyckas sker många misslyckade jaktdagar.
– ha tålamod och kul tillsammans med din hund.
– välj utrustning som passar dig och din hund som gör jakten säkrare, mer spännande och roligare då du kan följa hunden via dagens teknik. Du lär dig hur din hund jagar, hur och var den söker, när den tappar och hur den gör för att hitta tillbaka.
– en vältränad hund skadar sig mer sällan och gör inga dumma grejer ute i skogen, aktivera hunden inför jakten på lämpligt sätt.
– Det är inte hundens fel om jakten inte blir som du tänkt dig. Du måste väga in sådana faktorer som vilket underlag det är, markerna du jagar på, temperatur och väder, vind, viltet som rör sig i området och när på hösten du jagar. Det som för dig kan se ut som en perfekt jaktdag kan för hunden innebära att den inte känner några dofter alls. Spår kan om det är frusit på ”fastna i frosten” eller regna bort.
spår ändrar karaktär vilket gör att hunden kan sluta följa det
– olika djurslag släpper olika mycket vittring
– lär känna det djurslag du vill jaga.
– jakten ska bedrivas på ett etiskt sätt, att aldrig utsätta hund eller vilt för risker eller stress i onödan.

Så intressant och bra föreläsning!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Theos första släpp

Bild

Idag fick Theo sitt första uppdrag att vara i skogen med oss. Målet var bara att se vad han gör lös och om man kommer på inkallning samt om han vågar söka ut från oss. Inga krav eller planer bara upptäcktsfärd. Theo tyckte det var jätteroligt och tittade på fåglarna som han gärna ville jaga efter lite. Han höll sig nära men vågade ändå söka ut 50-80 meter och upptäcka runt ikring. Han höll uppsikt över oss hela tiden och kom på inkallning. Han har dock inte samma sök som Alf har som alltid har nosen i backen men med tanke på att Theo fått tillbringa sina första månader ensam på en balkong så kan man ju inte förvänta sig att han ska veta hur man gör. Han behöver bara få upptäcka omgivningen och veta att han alltid har oss nära.

IMG_20130929_092103

IMG_20130929_102255

IMG_20130929_102336

IMG_20130929_102411

IMG_20130929_102450

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Alfs jakthelg

Bild

I lördags släppte vi Alf i skogen. Fortfarande medvetna om att han är oerfaren så det blir att matte sitter vid elden (så att han alltid kan komma tillbaka till mig) medan ”morfar” och husse går en sväng runt med Alf som söker. Alf gjorde ett perfekt sök med några minuters drev. Han gick ca 100 meter framför oss och sökte av. Tog upp ett spår (kan ha varit ett gammalt). Tyvärr var det fågeljägare i farten också så om haren varit i närheten så drog den nog snabbt iväg. När Alf tappade spåret så kom han  tillbaka samma väg där vi stod och väntade på honom. Han fick massor av beröm för sitt sök och upptag. Han behöver nog än träning i att avgöra nya från gamla spår osv men nos och intresse har han. Vi ska ju även på föreläsningen om drevjakt så vi kan få mer tips på hur vi ska träna och ge honom bästa förutsättningarna.

P1020615

 

Här i myrkanten fick Alf upp spåret…

P1020617

 

Alf tiggde till sig en korvskiva av ”morfar” efter jakten 🙂

P1020619

Theo fick stanna hemma med ”mormor”. Han hade skött sig perfekt! 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tidningen Hundsport om jakt

Citat

Å nu har nya nr av Hundsport kommit (1-2/2013) och på sidorna 36-40 så skrivs det om Adventure dog conference 2012 som handlar om jakt.

Om skotträdsla eller hjärnskada föreläste Annette Säljö om forskning som visat att skallbenet inte skyddar mot den tryckvåg som uppstår när ett vapen avfyras. Är huvudet tillräckligt nära vapnet kan följden bli tryckstegring i hjärnan och blödningar som kan leda till beteendestörningar. Detta kopplas till att soldater som utsätts för upprepade impulsljud av den här typen kan utveckla PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). I USA är PTSD en erkänd diagnos även hos tjänstehundar i försvaret. De drabbade hundara kan bland annat sluta urföra det de är tränade för att göra. De blir misstänksamma, stressade och har ångestbeteenden. Skotträdsla är hos ”vanliga” hundar är dock troligen inte fråga om hjärnskador då symtomen endast visar sig när de hör skott. I övrigt är de normalfungerande. Hjärnskador är permanenta och påverkar hunden hela tiden. Skotträdsla hos jakthundar är inte vanligt och ofta förknippar jakthunden skottet med en förväntan på fält byte. Men eftersom jakthundar tillhör de hundar som exponeras oftare för skott än många andra och därtill ofta från betydliga närmare håll, är kunskapen om hur impulsljud påverkar hjärnan viktig.

Detta är ju  jätteviktigt att ha i minnet när man tränar och jagar med sin hund. Att vara uppmärksam på tecken på förändringar i hundens beteenden. Att inte utsätta hunden för impulsljud i onödan.

—————————————————————————–

Björn Forkman föreläste om eftersökshundens spårtrogenhet. Genom att förse älgar, hjortar och björnar med GPS och sedan följa spårhundarna kom han fram till att hundarna i snitt lämnade spåret redan efter 60 – 200/250 meter. Det är långt innan de hittat djuret de skulle följa. Hundar som inte användes till jakt på björn spårade björn bättre än de som gjorde det. En förklaring kunde vara att när hunden blir fysiskt trött använder den mer tid till att flämta och mindre till att sniffa vilket påverkar spårförmågan. Ett annat möjligt skäl är att hundar som är tränade att söka flera olika saker är mindre skickliga än de som bara är lärda att söka ett viltslag. Hundföraren kan också vara ett störningsmoment i synnerhet om denne tror sig ha ”svaret” och hunden är osäker. En slutsats var att hundar vanligen gör något för att få ut något av verksamheten. Hundar som används till jakt på ett visst viltslag tycker sannolikt det är roligare att spåra ett levande djur än att ta sig an ett gammalt spår och väljer därför ett sådant om den kan.

Vill man ha en spårsäkrare hund så bör den bara tränas på ett viltslag. Det var lite oväntat.

——————————————————————————–

Hundarnas känsloliv består av sju känslor som är omvårnad, lust, lek, sökande efter resurser, rädsla, ilska och separationsångest enligt Karolina Westerlund. Jaktbeteenden är en av de positivt laddade känslorna enligt den här uppställningen. Även bytesdjurets känslor har betydelse. Det förföljda djuret kan känna rädsla eller ilska. Känslan ilska kan till exempel leda till angrepp för att försätta förföljaren ur spel.

Hundar har alltså separationsångest som en av sina grundkänslor. Det bör varje hundägare beakta vid t ex ensamhetsträning. Även jakthundar har behov av sin familj/flock.

——————————————————————————–

Kjell Bräster från SKK jakthundskommitté pratade om vildsvinsjaktens etik. Vildsvinens utbredning i landet ställer större krav på jakthundarna vi har idag.  Att använda för skarpa hundar är inte jaktetiskt riktigt och dessutom farligt för hunden, eftersom ett trängt vildsvin ofta gör aggressiva utfall mot hunden. En viktig förutsättning för att behålla vår jaktlagstiftning, den mest liberala i världen, är att fortsätta ta avstånd från olämpliga hundbeteenden och arbeta för att bibehålla en hög etik i jakten. Det är viktigt att fortsätta jaga enlgit nordisk tradition med hundar som jagar enskilt.  Olika former av jaktprov ska hjälpa till att identifiera goda vildsvinshundar men bristen på provmarker gör att få hundar prövas. SKK och jägarförbundet har ett officiellt anlagstest för viltsvinshundar som där resultatet stamboksförs. Hittills har ca 200 hundar testats, varav två tredjedelar blivit godkända. Den som tränar lyckas bättre än den som inte gör det.

Så klart måste all jakt ske med respekt för viltet och med hunden och förarens säkerhet i fokus. Det är otroligt viktigt att även jakthundars mentalitet och jaktegenskaper (ej bara dom fysiska) utvärderas ordentligt för att inte få fram  olämpliga jakthundar. Däri ligger uppfödarnas ansvar! Även jakthundar måste ju tränas på lämpligt sätt, inte bara förvaras halva året för att inför jakten sakta ”cyklas” igång. Jakthunden måste som vilka andra högpresterande tävlingshundar hållas igång hela året, även om viloperioder är viktiga. Konstigt vore annat.

——————————————————————————-

Agrias företrädare Ib Ahlén pratade statistik om skogen som farlig plats. De vanligaste traumatiska dödsorsakerna hos jakthundar är att hunden blir påkörd att den försvinner eller drunknar. På fjärde plats kommer skador som orsakas av vilda djur, t ex vildsvin. Men mörkertalet är stort. Vissa rasskillnader kan urskiljas när det gäller skador. En tysk jaktterrier går t ex till veterinären på grund av skadad orsakad av vilda djur oftare än genomsnittshunden medan jämthunden gör det för skottskador. 

Att hunden, ens familjemedlem och jaktkamrat, skadas på sitt uppdrag är nog det som varje jägare fruktar. Känns ju hemskt att jämthundar oftare än andra uppsöker veterinären pga skottskador (?!) Hur kommer det sig? Ny teknik möjliggör i störreutsräckning för jägaren att följa var och hur hunden rör sig över ett område. Att kunna se hunden som är på väg mot en stor väg tex kan ju göra att föraren hinner kalla in eller avbryta innan en olycka sker?

——————————————————————————–

Gällande relationens betydlese för jaktbeteendet och grundläggande fostran föreläste Mattias Westerlund om. Inlärningen ska gå i små steg och hunden ska lyckas göra rätt varje gång och man ska använda beröm betydligt oftare än ”nej”.

Ja det är väl en sjävklarhet att jakthundar behöver grundläggande fostran och att all inlärning måste ske med beröm och uppmuntran! Även förbudsord behöver läras in men inte med våld, hot eller skrämsel. Det vet väl varenda kotte vid det här laget, och den som inte gör det lever kvar i gamla avdankade ”sanningar” som gång på gång motbevisats. Den som kallar det ”köttbulledressyr” vet heller inte vad det handlar om. Man belönar rätt beteende och ignorerar felaktiga. Ju mer hunden för göra rätt med belöning desto mer kommer den vilja göra rätt. Hundar drivs av motiveringar. Att skrämma eller göra illa hunden i tron att den kommer välja bort beteenden är ju dömt att misslyckas. Då får man hela tiden göra om det, göra illa hunden gång på gång. Om man lär hunden att ”belöningar väntar om du gör så här” – vips så gör hunden det självmant! Svårt?! Nej knappast!

——————————————————————————–

Avslutningen av reportaget finns att läsas på sidan 105 och där fastnade jag för Berikning ger jaktlusten utlopp. Att kaste en boll eller låta hunden leta godis tillfredsställer knappast hundens jaktbehov enligt David Selin. Jaktlekar med andra hundar räcker inte heller och kan dessutom i värsta fall gå överstyr. Lösningen heter berikning som handlar om att utforma hundens miljö så att den får utlopp för sina beteendebehov och kan påverka sin situation. Blodspår, vallning och av stora bollar och i viss mån drag kan på några sätt tillfredsställa hundens jaktbehov. Även jakt- och vallhundar kan må bra av berikning under icke-jaktsäsong. Han säger bland annat så klokt:

Om jag skaffar en hund med specifika behov är det min skuldighet att tillgodose dessa. 

Så är det ju! Att tänka till innan hundköpet. Vad är det för typ av hund jag vill ha, vad kan jag erbjuda den? En jakthund behöver få utlopp för sina jaktinstinkter. Men jakthunden behöver också grundläggande fostran och är lika beroende av närhet/beröring och flocken som vilken annan hund som helst. Alla kan vi lära oss mer om hundars beteenden vilket ger oss fördelen att på bästa sätt utforma miljön, relationen och samspelet med våra kära familjemedlemmar så att de kan utföra sina uppgifter på allra bästa sätt! Vilket slöseri av resurser och värdet på hunden och relationen det vore annars..

Kul att läsa mer om jakt i Hundsport!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"