Den vinnande vägen

Vi har kommit långt med Theos kloklippning sen han kom till oss. När han kom 8 månader gammal fick vi knappt röra hans tassar. Vi masserade och strök på honom lite då och då för att vänja honom vid beröring. Vi klippte en klo och lät honom gå. Tog en annan klo nästa dag osv. Vi har använt fil i perioder då klotången gett honom kalla kårar. Vi har aldrig hållit fast honom eller tvingat honom. Utan släppt honom innan han själv börjat streta emot. Vi har gett honom kontrollen över det otäcka.

Titta på honom nu. Denna bild tog jag idag efter att jag klippt alla klor på honom vid ett tillfälle, utan godis som belöning eller muta. Helt avslappnad.

Avslappnad tax

Jag förstår verkligen inte människor som säger att ”hunden ska bara acceptera hantering” eller att ”du får inte låta hunden gå så den vinner, den ska förstå att du bestämmer” osv. Vilken känsla skapar man då kring hantering av sin hund i vardagen?

Titta på Theo, är det inte så det ska vara när man hanterar sin hund, lugnt och avslappnat. Att tvinga hunden, hålla fast den och kanske göra illa den skapar bara motstånd och obehag vid hantering. Du får mer motstånd nästa gång eftersom hunden inte ser fram emot hanteringen. Så många beskriver att hunden springer och gömmer sig när klotången kommer fram. Ja det går att vända. Det går att omprogrammera till något positivt. Om man vill. Om man har tålamodet.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

SDS – Small dog syndrome

Läste just en intressant artikel om hur små hundar oftare hanteras mot sin vilja än större hundar, just för att dom är så små. Och att detta fenomen kallas Small Dog Syndrome SDS.

Small dogs are often physically managed and manipulated against their will simply because of their size. This can create frustration in the dog and/or distrust of hands reaching for them. This can result in an aggressive display by the dog when he or she feels ‘invaded’.  Not all small dogs feel this way but in my many years as a dog trainer, I have met many dogs who do”.

Jag känner igen detta, ser det ofta och gör det säkert omedvetet själv. Man lyfter, flyttar å bökar runt på hunden. Det gör man säkert inte med en större hund.

Hennes tips är:

Some of the things I have done so that I don’t have a dog struggling with “SDS” are:

  • I taught Marvel to jump into my arms instead of me reaching down to pick him up.
  • I have also taught him to Hand Target (touch his nose to my hand) to get him to move from point A to point B so I don’t have to physically move him.
  • He also knows specific words and hand gestures so that he is moving on cue versus being physically managed.”

När det gäller kloklippning eller annan hantering försöker vi ge det tid och låta dom gå iväg om dom vill. Aldrig göra det till ett tvång. Man kan på så många bra sätt träna in övningar som underlättar och samtidigt ger hunden en möjlighet att gå ifrån för att sen komma tillbaka.

Kolla in denna länk till hur man kan underlätta tandborstningen t ex.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att lyfta små hundar

Hur ska man egentligen bära en liten hund? Ser många som lyfter små hundar utan stöd för bakbenen. Tycker det är viktigt att man stödjer bakbenen på hunden. Denna cirkulerar på internationella taxforum:

lyftaJag fick rådet från veterinären när Alf hade skadat ryggen att om man står med hunden framför sig och hunden har nosen mot din vänstra arm, då lägger du din vänstra arm under hundens framdel, mellan frambenen. Med höger hand lyfter du upp rumpan/benen. 

Till viss del spelar hundens storlek, vikt och ras roll. En liten lätt hund tar kanske ingen skada men man vet ju aldrig. Sen tänker jag bara själv att det måste vara lite obehagligt att dingla med benen fritt utan stöd. Känns säkert skönare att ha tassarna mot något. Låter alltid framtassarna vila över min arm och baktassarna på min andra arm.

Hur gör ni?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Ledarskap och hantering

Blir alltid lika illa berörd när människor tvingar sina hundar till hantering vid t ex kloklippning, bad eller annan hantering med motivering att ”det stärker ledarskapet att visa vem som bestämmer” och ”hundar måste acceptera vissa sker vare sig de vill det eller inte”. Det första stämmer överhuvudtaget inte alls. I det andra ligger en viss sanning – ja hundar måste i viss mån acceptera att bli hanterade, det kan till och med rädda livet på hunden. Men varför kan man då inte istället för att tvinga sig på hunden, göra situationen till nåt som hunden uppfattar som trevligt?

När det kommer till kloklippning så finns det betydligt trevligare sätt att hantera hunden och göra kloklippningen enklare än att trycka ner, hålla fast eller nypa/gorma på hunden. Ta det stegvis. Börja med att massera hunden när den ligger på sidan eller på rygg. Stryk på hunden och prata lugnande. Låt klotången ligga brevid. Klipp en klo och fortsätt massera. Går hunden iväg så låt den. Klipp en annan klo senare. Då tvingar du inte hunden till något och hunden kommer sannolik inte att att förknippa klotången med tortyr (en del hundar överdriver kanske sina reaktioner genom att skrika). Det stärker ledarskapet skulle jag säga då du inte blir orsaken till obehag. Så ta dig tid!

Med godismotiverade hundar kan man klicka in klotången/klippning/kamming osv. För en del funkar det att göra det till en lek. Gör det till träning och belöna för alla steg hunden tar som underlättar kloklippning. Gör man rätt kan man få en hund som sätter tassen i handen på dig och sitter stilla när klippningen pågår. Ha även förståelse för om hunden har blivit klippt i pulpan någon gång. Det är ingen katastrof men det känns ändå för hunden och det kommer den så klart ihåg.

Med Theo klipper vi en tass åt gången. Sen får han gå. Allt för att undvika konflikter. Det går lättare för varje gång och vi slipper bråka om det.

Samma sak gäller för bad, hantering av okända (inför tex veterinärbesök) osv. Gå långsamt fram och belöna istället för att bli arg så kommer du mycket längre. Ja det kan ta lite längre tid de första gångerna men du vinner ju igen den tiden på att slippa ta fighterna varje gång. Just att träna okända att röra vid hunden är bra, just inför t ex veterinärbesök. Alf har ju haft svårt för detta, bland annat därför vi slutade ställa ut för han tyckte att domare var otäcka. Vi har låtit olika människor klappa på honom, stryka på honom osv genom att belöna när han står kvar och låta han gå ifrån om han tycker det är obehagligt. Han tycker fortfarande inte att det är helt ok att folk närmar sig honom men han accepterar att bli ompysslad av andra och han accepterar att bli hanterad vid veterinärbesök.

Kom ihåg att genom tvång skapas bara motstånd! Ett motstånd mot dig och det kan aldrig bygga ett förtroendefullt ledarskap.

Det var min åsikt om det hela.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"