Avelsdiskussioner

Hamnade i en diskussion om avel efter att ha läst följande text på facebook:

Finns det någon (rasnamnet) tjej som vill para sig med våran (blandras)? han är väldigt snäll och fin!

Jag frågade vänligt vad personen hade tänkt sig med aveln av just den kombinationen?  För oavsett vad man avlar på (renras eller blandras) bör man ju ha en tanke bakom valet. Det framgår inget om hunden, hur gammal den är, vilka styrkor den har eller ens om den är frisk.

Personen i fråga verkade vara en trevlig person som tyckte mycket om sin hund. Det förstår jag. Det var en väldigt vacker hund på bilden. Denne ville ha en valp efter sin fina hund, vilket jag också förstår. Men jag påminde också personen om alla de valpar som hamnar på blocket. Det är så många att man blir mörkrädd. Det gäller ju inte bara att hitta ett hem, utan ett BRA hem till valparna. Jag förklarar mer längre ner…

De flesta som har hund anser ju att just deras hund är den mest fantastiska och fina hund som finns. Man ser alla bra egenskaper och njuter av de många fina stunder man har tillsammans. Men trots allt detta, bör man avla på sin hund?

Att jag ställde motfrågor, på ett enligt mig vänligt sätt, mottogs som kritik och som negativitet. Själv anser jag att OM jag nu sökte en partner till min hund skulle jag inte ta den som först ropade ”Ja!” utan den som verkade mest nyfiken och ställde mest frågor. Då får man ju en person som verkligen tänkt igenom sitt beslut…

För det första måste man fundera på vad de kommande valparna kommer att ha för egenskaper? Vad vill man avla på? Detta för att kunna hitta bra hem, inte bara ett hem, utan ett bra hem. Man måste veta vilka krav man bör ha på de blivande valpköparna. För säljer du hunden till ”vem som helst” så är risken stor att hunden inte får det bra. Det kan bero på många saker, t ex att ägarna inte förstår hundens nedärvda behov och därför utvecklar hunden problembeteenden. De nya ägarna blir ledsna och besvikna när hundägandet inte blev som de hade trott. Antingen kan hunden då hamna i en omplaceringskarusell på internet, eller så får hunden leva kvar i en negativ miljö. I värsta fall avlivas en frisk hund bara för att ägarna inte förmår klara ut problemen eller ge hunden en ärlig chans.

Som uppfödare måste man ju vara ärlig och rak mot de nya valpköparna. Vad kan de förvänta sig när de köper en av valparna? Vad är det troligt att det blir för typ av hund? Aktiv och arbetande egenskaper eller lugna och stillsamma med lågt aktiveringsbehov?

Sen måste man veta att den hund man själv har och den blivande partnern som hunden ska paras med är friska. Hälsotester, mentala kontroller och arbetsprov bör man ha som minsta krav. Även om det är blandraser. Även blandraser har ju några nedärvda egenskaper och man bör ju kolla att hunden är tillräckligt frisk för att få ett gott liv. Ju aktivare hundras/raser desto större krav bör man ställa på arbetsprov/meriter, t ex att hunden har tävlat eller aktiverats med någon sport. Om inte annat för att kunna informera valpköparna om hur hundarna fungerar.

Sen måste man ha kunskaper kring försäkringsfrågor, ekonomiska avtal och vad man enligt konsumentköplagen har för rättigheter och skyldigheter.

Det viktigaste man måste tänka på är de kommande valparna. Hur kommer deras liv att bli? Det är ditt ansvar (även som hanhundsägare) om du sätter dom till världen.

Vi har ju själv en liten Theo här hemma som fått utstå hemska konsekvenser när det går dåligt. Ägarna förstod inte vad rasen krävde, eller så var de inte beredda på det jobb som en valp (oavsett ras) innebar. Framför allt hade de inte kunskap eller förmåga att söka hjälp när det började kännas jobbigt. Konsekvenserna av det fick Theo ta. Han blev lämnad. Han blev troligtvis slagen. Han fick svälta. Han fick inte vara valp! 

Därför brinner jag för dessa frågor och att inga fler valpar ska få utstå de han fick gå igenom oavsett vilka orsakerna är. 

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Malin

Haha ja precis jag älskar också min hund över allt annat. Han är iofs en avelshund, men det är inte jag som har bestämt detta utan uppfödaren. Min förra hund gick iofs också i avel, men det var en fin hund som var meriterad och mentalbeskriven. Men det var en såndär hund som behövdes i denna rasen då han inte hade någon inavelsgrad, då nästan alla i denna rasen hade en liten grad. Men även alla hans släktingar bak som var testade ( vilken var en stor procent) från båda sidor var friska.

Nu tycker jag mest det är kul och intressant med avel, men skulle aldrig kunna starta en kennel. Känner att jag har för lite kunskap av vad som ska bevaras och jag blev så besviken att inte en enda av valparna är röntgade eller ögonlysta. Jag tror jag själv skulle kunna bli vad man kallar för en uppfödare som har förhöga krav på valpköparna vilket inte skulle anses som positivt alltid. Så det räcker med att ha en fin hund man älskar villkorslöst.

Men om man ska se blandras inlägget ur ett positivt perspektiv är ju att ägaren verkligen verkar älska sin hund och det är ju jättebra 🙂

Matte Sofia

Jag skulle vara för rädd om valparna för att släppa iväg dom! 🙂 Skulle behålla alla och taxar får ju stora kullar så d skulle bli för dyrt 😉 Ja han älskade nog sin hund oerhört.

Malin

Måste säga att jag älskar din blogg och dina heta ämnen.
Vad det gäller avel, så finns det folk som tänker ”oh jag vill para min snälla hund med bra temprament”. Detta gäller både skkhundar som blandraser.
Har sagt det förut och jag säger det igen, när det gäller mentaliteten på hund så kan inte vi som privat person avgöra om hunden har ett bra temprament. Vi måste göra ett test och en ytterst kunning person ska avgöra detta om hunden är bra eller inte. Sedan är inte ett mh/bhp allt, men det hjälper mycket, en hund som har bra mentalitet betyder därmed inte att den passar med vilken tik hane som helst för den delen heller men det är genom detta test man kan avgöra hur bra kombo det kan bli utifrån avelsmålet.

Samma sak när det gäller kommentaren om sin hund ” men hen är ju så fin”. Här behövs det ju att man iaf har ställt ut sin hund tycker jag, sedan att man inte håller med om allt men även här gäller det ju att hitta rätt hund för att få en fin kull. Även om jag personligen tycker mentaliteten och arbetsglädjen är lite viktigare egenskaper hos en hund:).
Men nog vill man iaf när man ställer sin hund att den är såpass rastypisk att man får ett exellent på sin hund:).

Vad det gäller blandrasaveln är jag lite emot denna avel, för jag hittar inga motiv till att hitta egenskaper hos hunden som inte finns innom skk hundarna. Även om jag absolut har hittat trevliga blandrashundar och även inte skulle tveka på att ta en blandras omplacerings hund. För det finns alldeles för många tyvärr:(

Matte Sofia

Hej, Tack va roligt att du gillar bloggen. Håller helt med dig i det du säger. Kul att du också vill diskutera såna viktiga och heta ämnen. Jag skriver om sånt jag finner intressant oavsett om det är av positivt slag eller sånt jag blir upprörd över. Allt för ofta hör man ”min hund är så fin, jag vill ha en valp” men ingen tanke därefter. När jag ifrågasatt just såna påståenden så brukar jag inte bli populär, för det innebär ju att just deras hund kanske inte är lämplig att avla på. Mina två är mina bästa vänner och de finaste hundarna i världen enligt mig. Ingen av dem ska dock gå i avel. Det finns bättre exemplar av rasen för det. Men man kan ändå älska sin egna hund 🙂

Ulla Gr

Fy farao så hemskt när man tänker på lille Theo, så himla tråkigt start för en valp. Det är mycket att tänka på som hunduppfödare, har en kompis som föder upp collie och det hon varit med om får håret att resa sig på hela kroppen!

Även om valpköparen visar en seriös attityd så kan man verkligen missta sig, inte lätt för uppfödaren att få tag på bra valpköpare. Sen finns det såklart rötägg hos hunduppfödare oxå

Matte Sofia

Så klart kan ingen hunduppfödare garantera att valpköparen är bra, men man kan ställa frågor som tvingar fram svar som gör att man får en bild av hur genomtänkt deras val är 🙂

Eva H

Förmodligen tur jag inte såg det där……
Jag har ärligt talat lite svårt att vara snäll numer, efter allt man sett och hört.
SOM jag önskar att det fanns en lösning!
Underbart att du i alla fall gick in och försökte diskutera lite!
PUSS till dina pojkar, en extra till lillpysen som haft så’n tur!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.