Tidningen Hundsport om jakt

Å nu har nya nr av Hundsport kommit (1-2/2013) och på sidorna 36-40 så skrivs det om Adventure dog conference 2012 som handlar om jakt.

Om skotträdsla eller hjärnskada föreläste Annette Säljö om forskning som visat att skallbenet inte skyddar mot den tryckvåg som uppstår när ett vapen avfyras. Är huvudet tillräckligt nära vapnet kan följden bli tryckstegring i hjärnan och blödningar som kan leda till beteendestörningar. Detta kopplas till att soldater som utsätts för upprepade impulsljud av den här typen kan utveckla PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). I USA är PTSD en erkänd diagnos även hos tjänstehundar i försvaret. De drabbade hundara kan bland annat sluta urföra det de är tränade för att göra. De blir misstänksamma, stressade och har ångestbeteenden. Skotträdsla är hos ”vanliga” hundar är dock troligen inte fråga om hjärnskador då symtomen endast visar sig när de hör skott. I övrigt är de normalfungerande. Hjärnskador är permanenta och påverkar hunden hela tiden. Skotträdsla hos jakthundar är inte vanligt och ofta förknippar jakthunden skottet med en förväntan på fält byte. Men eftersom jakthundar tillhör de hundar som exponeras oftare för skott än många andra och därtill ofta från betydliga närmare håll, är kunskapen om hur impulsljud påverkar hjärnan viktig.

Detta är ju  jätteviktigt att ha i minnet när man tränar och jagar med sin hund. Att vara uppmärksam på tecken på förändringar i hundens beteenden. Att inte utsätta hunden för impulsljud i onödan.

—————————————————————————–

Björn Forkman föreläste om eftersökshundens spårtrogenhet. Genom att förse älgar, hjortar och björnar med GPS och sedan följa spårhundarna kom han fram till att hundarna i snitt lämnade spåret redan efter 60 – 200/250 meter. Det är långt innan de hittat djuret de skulle följa. Hundar som inte användes till jakt på björn spårade björn bättre än de som gjorde det. En förklaring kunde vara att när hunden blir fysiskt trött använder den mer tid till att flämta och mindre till att sniffa vilket påverkar spårförmågan. Ett annat möjligt skäl är att hundar som är tränade att söka flera olika saker är mindre skickliga än de som bara är lärda att söka ett viltslag. Hundföraren kan också vara ett störningsmoment i synnerhet om denne tror sig ha ”svaret” och hunden är osäker. En slutsats var att hundar vanligen gör något för att få ut något av verksamheten. Hundar som används till jakt på ett visst viltslag tycker sannolikt det är roligare att spåra ett levande djur än att ta sig an ett gammalt spår och väljer därför ett sådant om den kan.

Vill man ha en spårsäkrare hund så bör den bara tränas på ett viltslag. Det var lite oväntat.

——————————————————————————–

Hundarnas känsloliv består av sju känslor som är omvårnad, lust, lek, sökande efter resurser, rädsla, ilska och separationsångest enligt Karolina Westerlund. Jaktbeteenden är en av de positivt laddade känslorna enligt den här uppställningen. Även bytesdjurets känslor har betydelse. Det förföljda djuret kan känna rädsla eller ilska. Känslan ilska kan till exempel leda till angrepp för att försätta förföljaren ur spel.

Hundar har alltså separationsångest som en av sina grundkänslor. Det bör varje hundägare beakta vid t ex ensamhetsträning. Även jakthundar har behov av sin familj/flock.

——————————————————————————–

Kjell Bräster från SKK jakthundskommitté pratade om vildsvinsjaktens etik. Vildsvinens utbredning i landet ställer större krav på jakthundarna vi har idag.  Att använda för skarpa hundar är inte jaktetiskt riktigt och dessutom farligt för hunden, eftersom ett trängt vildsvin ofta gör aggressiva utfall mot hunden. En viktig förutsättning för att behålla vår jaktlagstiftning, den mest liberala i världen, är att fortsätta ta avstånd från olämpliga hundbeteenden och arbeta för att bibehålla en hög etik i jakten. Det är viktigt att fortsätta jaga enlgit nordisk tradition med hundar som jagar enskilt.  Olika former av jaktprov ska hjälpa till att identifiera goda vildsvinshundar men bristen på provmarker gör att få hundar prövas. SKK och jägarförbundet har ett officiellt anlagstest för viltsvinshundar som där resultatet stamboksförs. Hittills har ca 200 hundar testats, varav två tredjedelar blivit godkända. Den som tränar lyckas bättre än den som inte gör det.

Så klart måste all jakt ske med respekt för viltet och med hunden och förarens säkerhet i fokus. Det är otroligt viktigt att även jakthundars mentalitet och jaktegenskaper (ej bara dom fysiska) utvärderas ordentligt för att inte få fram  olämpliga jakthundar. Däri ligger uppfödarnas ansvar! Även jakthundar måste ju tränas på lämpligt sätt, inte bara förvaras halva året för att inför jakten sakta ”cyklas” igång. Jakthunden måste som vilka andra högpresterande tävlingshundar hållas igång hela året, även om viloperioder är viktiga. Konstigt vore annat.

——————————————————————————-

Agrias företrädare Ib Ahlén pratade statistik om skogen som farlig plats. De vanligaste traumatiska dödsorsakerna hos jakthundar är att hunden blir påkörd att den försvinner eller drunknar. På fjärde plats kommer skador som orsakas av vilda djur, t ex vildsvin. Men mörkertalet är stort. Vissa rasskillnader kan urskiljas när det gäller skador. En tysk jaktterrier går t ex till veterinären på grund av skadad orsakad av vilda djur oftare än genomsnittshunden medan jämthunden gör det för skottskador. 

Att hunden, ens familjemedlem och jaktkamrat, skadas på sitt uppdrag är nog det som varje jägare fruktar. Känns ju hemskt att jämthundar oftare än andra uppsöker veterinären pga skottskador (?!) Hur kommer det sig? Ny teknik möjliggör i störreutsräckning för jägaren att följa var och hur hunden rör sig över ett område. Att kunna se hunden som är på väg mot en stor väg tex kan ju göra att föraren hinner kalla in eller avbryta innan en olycka sker?

——————————————————————————–

Gällande relationens betydlese för jaktbeteendet och grundläggande fostran föreläste Mattias Westerlund om. Inlärningen ska gå i små steg och hunden ska lyckas göra rätt varje gång och man ska använda beröm betydligt oftare än ”nej”.

Ja det är väl en sjävklarhet att jakthundar behöver grundläggande fostran och att all inlärning måste ske med beröm och uppmuntran! Även förbudsord behöver läras in men inte med våld, hot eller skrämsel. Det vet väl varenda kotte vid det här laget, och den som inte gör det lever kvar i gamla avdankade ”sanningar” som gång på gång motbevisats. Den som kallar det ”köttbulledressyr” vet heller inte vad det handlar om. Man belönar rätt beteende och ignorerar felaktiga. Ju mer hunden för göra rätt med belöning desto mer kommer den vilja göra rätt. Hundar drivs av motiveringar. Att skrämma eller göra illa hunden i tron att den kommer välja bort beteenden är ju dömt att misslyckas. Då får man hela tiden göra om det, göra illa hunden gång på gång. Om man lär hunden att ”belöningar väntar om du gör så här” – vips så gör hunden det självmant! Svårt?! Nej knappast!

——————————————————————————–

Avslutningen av reportaget finns att läsas på sidan 105 och där fastnade jag för Berikning ger jaktlusten utlopp. Att kaste en boll eller låta hunden leta godis tillfredsställer knappast hundens jaktbehov enligt David Selin. Jaktlekar med andra hundar räcker inte heller och kan dessutom i värsta fall gå överstyr. Lösningen heter berikning som handlar om att utforma hundens miljö så att den får utlopp för sina beteendebehov och kan påverka sin situation. Blodspår, vallning och av stora bollar och i viss mån drag kan på några sätt tillfredsställa hundens jaktbehov. Även jakt- och vallhundar kan må bra av berikning under icke-jaktsäsong. Han säger bland annat så klokt:

Om jag skaffar en hund med specifika behov är det min skuldighet att tillgodose dessa. 

Så är det ju! Att tänka till innan hundköpet. Vad är det för typ av hund jag vill ha, vad kan jag erbjuda den? En jakthund behöver få utlopp för sina jaktinstinkter. Men jakthunden behöver också grundläggande fostran och är lika beroende av närhet/beröring och flocken som vilken annan hund som helst. Alla kan vi lära oss mer om hundars beteenden vilket ger oss fördelen att på bästa sätt utforma miljön, relationen och samspelet med våra kära familjemedlemmar så att de kan utföra sina uppgifter på allra bästa sätt! Vilket slöseri av resurser och värdet på hunden och relationen det vore annars..

Kul att läsa mer om jakt i Hundsport!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *