Hunden och skallet

Läst ett mycket intressant och för oss aktuellt inlägg. Om hundars behov av att få skälla och uttrycka sig. Läs hela inlägget här.

Carro skriver bland annat:

Överdriven vokalisering är en vanlig sak hundägare söker hjälp för. Och med all rätt. Vem vill bo med eller bredvid en gaphals? Är skallsalvorna orsakade av stress, överdriven vakt eller rädsla, är vikten att söka hjälp än större. Men rätt ofta tystas hundar in absurdum och utan egentlig orsak. Tidigt, tidigt får de lära sig att knipa käft. Att inte yttra sig på ett för hunden fullt naturligt vis. Det kan gå bra ändå. Men för vissa blir ”tysta leken hela livet” påfrestande och en del hundar kan börja rikta sin uppdämda frustration till andra frustrationstömmande aktiviteter, som att gräva upp ett potatisland, möblera om i vardagsrummet, jaga sin svans, tugga sönder en dörrpost eller virka girlanger av kopplet på promenaden.”

Vår Theo är ju en skällmaskin utan dess like. Han skäller när han är glad, när han är stressad, när han är orolig, när han tuggar på ben osv. Vi vet att det beror på stress och att han är på sin vakt. Vi gör det klassiska misstaget att snällt be honom vara tyst ett par gånger och när det inte funkar så ropar man tyst åt honom. Som om det skulle hjälpa. Jag försöker avleda honom och jag ser att han många gånger när han väl tystnar kommer och vill krypa upp nära. Sen skriker han rakt ut om Alf börjar skälla före honom. Herrejävlar det låter som att någon dödar katten ibland!

För honom handlar det om stressreducering och att lära sig att ta det lugnt. Nu är vi i en ny miljö eftersom vi flyttat till huset. Han behöver få lära sig alla ljud och acceptera att det leker barn och grannhundar utan att han måste skälla.

Jag har inget emot att han skäller i sig. Men jag önskade att han skulle bli tyst när man säger ”nu räcker det”. Theo kan skälla i flera minuter innan man får honom lugn.

Han får gärna skälla när man leker det gör inget, även om hans volym är på högsta. Han skäller av förväntan när man ska träna med honom och man får köra korta pass för att inte skallet ska stressa upp honom ännu mer.

Det har fungerat bra att jobba med hans självförtroende, balans och nosework. Han är säkert lite understimulerad nu då vi har mycket att fixa i och kring huset. Theo har ett inrutat liv med tydliga rutiner. Han har lärt sig sova hela natten utan att vakna och vanka (även om det kan hända nån enstaka gång). Han har lärt sig att gå undan och vila på dagen och kan då snarka, vilket han inte klarade av när han kom till oss. Då var han vaken 100 % av tiden vi var vakna. Sov knappt på natten.

Men så klart måste vi ta tag i träningen av detta och få ner honom i varv. Att skälla på honom gör sällan något gott men tyvärr efter 5 minuters skällande och inga andra strategier fungerar så ropar man och då blir han tyst (för stunden). Tips på bra övningar tas gärna emot 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att lyssna med ögonen

Djur kommunicerar med oss hela tiden. Bara för att de inte använder våra ord eller kan uttrycka sig så vi förstår tydligt så betyder det inte att dom inte ”pratar” med oss.

Theo är väldigt tydlig i sitt lilla taxspråk. När han är missnöjd med vart vi går eller med att vara i koppel så lägger han sig ner. Det första jag gör är ju så klart att kolla att han inte har skadat sig. Men när den lilla proceduren är över så kan man konstatera att det inte är något fel på honom. Han vill bara inte, just idag:

Har han ont så visar han det tydligt. Han hade inte ont (klämmer å känner igenom honom och när vi stannar så vill han gärna dra igång världens busryck med den andra taxen), han var inte trött (eftersom vi bara kom 100 m från huset) och det var inte särskilt varmt. Theo gillar inte att vara i koppel. Han kan sätta sig ner, blänga på kopplet å puffa med nosen på kopplet som att han säger ”men ta bort snöret då”. Så uteslutning gör att det inte är fel på honom, han vill bara inte gå denna väg denna dag. Han följer gärna med när vi går åt rätt håll (ofta hemåt eller ut på någon spännande stig). Detta är samma kväll:

Om jag skulle utgå från att han gjorde detta för att ”jävlas” eller straffa mig så skulle jag kanske dra med honom, rycka i honom, skälla på honom osv. Men om jag istället tänker att han försöker kommunicera sitt missnöje med något så kan jag istället välja att (efter att först konstatera att han inte är skadad) locka med honom (genom godis, lek eller välja en annan väg), vända om å gå åt det håll han vill eller stanna en stund med honom där han är. Theo gillar att bara sitta och titta på saker även om det råkar vara att han stannar mitt på vägen.

Min tanke när folk tycker de måste vara bestämda, tydliga eller visa vem som bestämmer över sin hund (mitt ”favorit” uttryck bland de som inte kommunicerar med hundar utan kör diktatorstil) är sorg. Så sorgligt att hunden inte får kommunicera, inte bli lyssnad på. Att hunden inte alltid kan få sin vilja fram, som att vi inte alltid vänder om för att Theo vill de, är inte detsamma som att inte lyssna. Men man kan hantera situationen på ett sätt som inte kräver att man rycker i hunden, skäller på hunden, bestraffar hunden, nyper hunden, släpar hunden osv.

Det finns vänligare sätt att lösa en situation på om man bara lyssnar med ögonen! Hunden kommunicerar hela tiden.

Nog om det. Här kommer en film på havsörnarna (ja den är kort typ 10 sekunder lång och man ser bara en svart prick men det är mäktiga fåglar som måste förevigas då det är första gångerna som jag ser dom så nära)som håller till ovanför oss. Känns sådär med dem så nära. Ängarna är bakom vårt hus. Just denna örn blev jagad av någon annan, mindre, rovfågel.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Varför bry sig om djur?

Såg en diskussion kring någon tidningsartikel tidigare där en speciell kommentar fastnade hos mig. Det var en artikel om någon hund som varit plågad och sedan fått ett bra liv. Inget nytt, vi vet att det pågår och de flesta människor blir illa berörda av något sådant. De flesta vill aktivt stoppa dessa plågoandar.

Kommentaren som fick mig att reagera var att någon tyckte att de som kommenterade detta och fasade så över vad detta djur hade fått vara med om inte brydde sig om människor, om de som dör i krig eller svält. Personen ansåg att problemet låg i att de som kommenterat artikeln behandlade sina djur bättre än medmänniskor.

För mig är det självklart att bry sig om alla levande ting. Men utifrån kommentaren har jag försökt komma på ett bra svar till varför. Det handlar om empati. Att bry sig om när djur far illa, betyder inte att man inte bryr sig om alla människor som far illa. Man kan bry sig om flera saker samtidigt, det tar inte ut varandra eller står i motsatts till varandra. Lidande är lidande.

För mig finns det inget försvar mot att medvetet (alltså att man tillfogar/behandlar/agerar på ett sådant sätt att man uppenbart skrämmer, tillfogar smärta och/eller annat lidande samt dödsångest) skada något annat levande. Vi människor har inte den rätten. Det är emot allt vetande och etiskt riktigt. Man kan förklä det i religion, seder, traditioner eller vad man vill. Det har ingen betydelse vad du kallar det – det hör inte hemma i vår moderna tid och med den tillgängliga kunskap som finns! Att könsstympa flickor, att tortera djur i tron att köttet smakar bättre, att slakta djur utan bedövning och låta dem förblöda för att köttet skall anses ”renare” är vidrigt och ska inte vara tillåtet. Finns så klart många fler exempel men ni får står bilden. (Sen finns det en del där man inte förstår att man tillfogar lidande och det är svårare att komma åt men med kunskap och forskning som bas kommer man långt genom att utbilda människor).

Att djur har lägre status i många länder har mycket med människors värdighet att göra. Läste ett citat:

”En nations storhet och etiska framsteg kan bedömas av hur man behandlar sina djur”

Mahatma Gandhi

Och det ligger mycket i det. Ett samhälle där djuren får högre status och där man tar djurens lidande på allvar är ett samhälle där även människor kan få det bättre. Det handlar inte om att behandla djuren bättre än människor. Det handlar om att lidande inte är förbehållet människor. Många andra levande individer lider pga oss människor. Det spelar ingen roll vilken religion man tillhör, var man bor eller hur mycket resurser man har, så är lidande ett lidande oavsett om det är en hund som utsätts för misshandel eller ett barn. Det är inte värdigt i vår moderna tid!

Vi måste aktivt jobba för att lidandet ska minska och framför allt det medvetna lidandet som människor tillfogar andra.

Jag har svårt att tro att den man som stannat i Syrien för att ta hand om hemlösa djur under kriget där familjer flytt och lämnat allt – skulle ställa sig och skjuta andra människor. Varför? För att personen har empati! Personen ser lidande oavsett vem som lider. Däri ligger kärnan tror jag.

Den som klarar av att plåga djur och kan bortförklara det på alla möjliga tokiga sätt – är en människa som saknar empati. Kanske tycker den personen synd om andra människor som lider och vet att det är fel att göra illa andra människor. Men om man inte kan se att djur lider av plågsam behandling, att djur kan känna dödsångest, att djur kan få panik och känna skräck, smärta och rädsla – då har man inte tillräckligt med empati.

Rodeo är något jag har mycket svårt för, än värre tjurfäktningar eller tjurrusningar och liknande event. Det är i vad som ska klassas som välutvecklade länder, där man kallar det för tradition, som detta vansinne får fortgå! Det är vidrigt och ovärdigt oss människor! Djuren lider något oerhört och dödas till slut, eller tillåts plågas tills kroppen ger upp. Det finns inte ord för vad jag tycker om dessa ”traditioner”. De härstammar från en tid då kraft och styrka var avgörande drag och premierades. Idag lever vi i samhällen där kraft och styrka inte är avgörande längre och där andra kvalitéer värderas högre. Alltså ska inte tradition få gå före lidande! Punkt. Traditioner förändras, seder förändras men framför allt måste kunskap få styra. Det som är självklart för en empatisk människa är att om du ser in i ett djurs ögon ser du samma lidande som hos en människa. Djur känner smärta. Djur känner sorg. Djur känner ångest och rädsla. Elefanter och delfiner har ritualer. Hundar kan lära sig förstå tusentals mänskliga ord för att försöka passa in och anpassa sig till en värld de själva inte styr över.

Att ta parti för de svaga, de som inte kan tala för sig själva och än mer för de som vi människor påtvingat vår beslutanderätt på – det är värdigt en människa. Oavsett vem den svage är.

Att det kan vara lättare att känna empati, att skriva eller reagera på en artikel om en hund kan ju vara för att det känns mer nära än kriget i t ex Syrien. Att ett krig är så mycket mer och komplicerat än att man kan förfasas över detta på t ex Internet. Att hänga ut en djurplågare och få någon dömd för brott mot djurskyddslagstiftning kan kännas lite närmare, något jag kan göra något åt. Kriget kan jag inte påverka.

Många bidrar till att förbättra situationen för både djur och människor vilket är underbart. I det stora hela har världen blivit en bättre plats för fler människor (och nej det betyder inte att folk inte svälter men situationen är inte lika illa idag som för 20 år sedan). Ta del av Hans Rosling och Gapminders information.

Fortsätt stödja! Fortsätt bidra!

Det vi alla kan göra som en enkel men stor gest för att göra världen bättre är att sprida kunskap. Med kunskap minskar våldet.

Ta avstånd från sådant som bidrar till lidande. Tala om det! Genom handling kan vi förändra.

Så är det negativt att bry sig om djurs lidande? Lider djur mindre än människor? Uppfattas lidande på samma sätt? Är man mindre brydd om människors lidande? Kan en person bry sig om båda två? Varför jämförs lidande? Vad tycker du?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Faror från ovan

Det är så skönt att äntligen ha flyttat in. Det kaos som nu råder rår vi själva för. Det minskar med kartonger för varje dag. I veckan kom vår garderob som var allt annat än lätt att montera. Hög också så det var svårt att få in den i rummet utan att skrapa mot väggar eller tak. Nu är den dock på plats. Hundarna har väl varit mer än måttligt roade av att vi monterar möbler å packar upp. Men de har fått sin del också. Tog en promenad runt byn för nån dag sen bland hästgårdar, hundgårdar, lera och ängar. Alf njöt riktigt av vårvädret. Mötte hästar efter vägen men de skötte sig bra med lite ”mutor”.

Vi har haft extremt, extremt kall maj månad. Knappt så det går över 0 grader! Helt galet kallt. Det fryser på natten i diken och snön tinar långsamt. Dagstemp är inte mer än 4 grader. Knappt sett solen heller.

Idag fick vi se havsörn på riktigt nära håll på morgonen. Hann dock inte få upp kameran i tid. Otroligt mäktiga och vackra fåglar men har man små hundar är det mindre kul att ha dom inpå knuten. De kan nämligen ta mindre hundar. Även om de kanske inte skulle orka lyfta hunden så har den slagit ner i hunden har hunden troligtvis dödliga skador efter klorna. Så vet inte vad jag ska tycka om det. Ska tydligen finnas ett häckande par här på ön. Man såg tydligt på omgivande fåglar att det var rovfåglar i luften. Det var skränigt och många fåglar som samlades och ”höll koll”/jagade efter örnarna. De flög mäktigt runt och cirkulerade fram och tillbaka. Ljudlöst och högt över marken. Ser ofta fiskgjuse här också hovra och söka föda över vattnet. Mindre än örnar men häftiga dom också. Även min första uggla på nära håll skådades i början av förra veckan. Otroligt coolt. Satt där i trädet och flög så klart i väg när vi närmade oss med kameran.

Hundarna kommer inte få vara ensamma ute på gården i alla fall. Undrar om havsörn även stannar över vintern? Vi kommer ju plantera lite buskar och träd i framtiden men det tar ju ett tag innan dom växer upp. Tre rådjur dök upp bakom knuten förra helgen, dock sent. Två ivriga hundar som satt och spanade i fönstret. Nu när dom kan se ut själva 🙂

Jag gillar fåglar och vilda djur så nära inpå. Kommer sätta ut ett fågelbord/hus längst ner på tomten så att vi kan mata fåglar året runt.

Alf tycker det är skönt att äntligen få sova på sin tempurmadrass igen. Knappt så man får upp honom på morgonen 🙂

Ikväll ska vi ta det lite lugnt, förutom lite vedstapling. Se lite film och njuta av att det är sol ute. Midnattssolen är ju mer eller mindre här nu. Blir aldrig mörkt på nätterna. Lite skymning men inte mörkt.

Hundarna håller på att ”skälla in sig” på området nu. De skäller åt alla ljud de hör ute och inne. Så gör de alltid tills de vänjer sig med omgivningen och vilka ljud som är ok och inte. Tröttsamt för grannarna kanske 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tandläkaren

Såg ett inlägg på FB att Evidensia hade gratis munkoll (tandkoll) för hundar nu – så vi bokade tid.

Alf hade tandsten och inflammerat tandkött vid ”huggtänderna” men inget bak i munnen. Theo hade lite tandsten men med tandborstning skulle det gå bort. Vi fick rådet att ta en platt tandskrapa och ta bort tandstenen på Alf och sedan borsta deras tänder varje dag så skulle det hålla sig fint. Eftersom Alf börjar bli lite äldre (fyller 8 år i sommar) så ökar ju risken för tandsten. Så vi ska hålla koll och vi måste börja borsta tänderna mer regelbundet. Det kan spara både pengar och lidande. Har läst någonstans att mindre hundraser har mer risk för tandsten än större hundraser. Om det stämmer vet jag ej.

Skönt att ingen av dom behövde sövas för tandrengöring. Veterinären tyckte att de hade fina tänder över lag då inga av de bakre tänderna hade någon tandsten.

Tack för det!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

En ny start i livet – Huset är klart!

In i det sista var det strul med papper men det gick till slut. Innan utsatt datum fick vi i fredags tillstånd av kommunen att flytta in i vårt hus! Två års slit och oro är nu över. Vi får nu äntligen ta med alla våra saker och skapa ett nytt liv!

Veckan har gått åt till att flytta in alla möbler, få någon ordning på det viktigaste – kläder, kök och toalett. Snön ligger (tack och lov) ännu tät över gården så vi slipper se de tråkiga fyllnadsmassorna. Gården får bli sommarens stora projekt. När snön har smält har vi förhoppningsvis koll på allt inomhus (om än allt inte är perfekt). Vi kommer sälja möbler och byta ut en del som inte passar i det nya.

Jag som nyss börjat på ett nytt jobb har inte möjlighet att ta semester men husse är hemma med hundar och packning 🙂

Kaminen är på plats men ska installeras av proffs.

Den fina inflyttningsblomman från familj och vänner 

Lite hemtrevligare i stöket med en lykta på kvällskvisten. Vi går mot ljusare tider och nu går det snabbt. Det blir mörkt efter kl 22 nu på kvällarna. Snart ljust dygnet runt. Bästa tiden att flytta in.

Mest av allt har jag saknat min Tempursäng! Köpte den några månader innan vi sålde lägenheten så hann knappt sova i den men ryggen mår såååå mycket bättre i en tempur.

Ja det är långt ifrån klart med all uppackning men det går sakta framåt. Det här kaoset är mycket trevligare att leva i. Nu vet jag ju att jag har alla mina saker här, sen var i vilken låda, det är ett mindre bekymmer.

Vackra kvällar med dis och dimma. Hundarna ska ha sina promenader också. De tycker vi är tråkiga som bara packar och packar och inte leker med dom hela tiden.

Det kändes som att vi aldrig skulle nå denna dag men med vår nya entreprenör har det gått bra och vi är så nöjda just nu. Vi hoppas att det inte döljer sig några överraskningar men huset är besiktat och godkänt. Vi har inte hittat några konstigheter.

Ä N T L I G E N Ä N T L I G E N Ä N T L I G E N Ä N T L I G E N Ä N T L I G E N

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Den eviga väntan

Huset besiktades 30/3 med ok på det som var gjort. Endast två åtgärdspunkter. Tyvärr var inte ventilationen inkopplad vilket innebär att vi inte kan få något slutbesked. Sen har vi väntat och fixat ute det vi kunnat runt huset tills vi i förra veckan fick igång ventilationen och luftvattenvärmepumpen. Upptäckt två små läckage på vattenrören (inget farligt då det ena är i duschen och den andra var inkommande vatten till diskmaskinen så det gick att stänga av) som måste åtgärdas.

Så den eviga väntan på att få flytta in i huset fortsätter.

Alf och Theo har varit med oss de sista dagarna. De uppskattar golvvärmen. Alf ville inte åka hem sist vi var där. Tänk när vi får ställa in alla våra möbler! Deras hundbäddar och hundskåpet. Alf är snart 8 år gammal och ska få spendera tiden i en egen trädgård. Där ska han få ligga på altanen å sola hela dagarna som han älskar. Sen bor vi nära skogen så det blir många promenader efter stigarna i framtiden. Ett riktigt hundliv. Theo ska få bli gårdshund, en uppgift han alltid tagit på stort allvar. Ingen kommer förbi Theo obemärkt 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Snart en ny start

Ja tiden springer iväg och så allt som ska fixas i huset. Det går undan med en rasande fart. Varje dag har något nytt hänt. I helgen skulle vi åka ut och sätta upp brevlådan. Ja vi är där nu – fått ett datum för besiktning av huset! En dag som kändes som att den aldrig skulle komma är nu nära. Händer inga stora katastrofer (att ventilationen inte går igenom besiktningen, att avlopp och vatten inte funkar när dom kopplar i alla kranar eller något går sönder) så kan det finnas hopp om att vi inom en snar framtid får flytta in! Ett liv som hemlös är då till ända! Med alla katastrofer som varit så vågar man inte riktigt tro på att det kommer att gå smärtfritt men det finns allt hopp nu.

I helgen kaklades toalett och klinker på golv i hall och tvättstugan. Alla våra ursprungliga val fick vi inte med oss men jag tycker vi har gjort så bra vi kunnat och så fint vi kunnat utifrån de nya förutsättningarna. Det blir ett fint hus.

Stör mig lite på att man måste ha bård i badrum om man har våtrumstapet! Att bård inte finns att välja i samma mönster eller ens i en helvit färg (inte gul) är lite märkligt. Nå badrummet blev fint ändå. Inga vitvaror är monterade eller klara, det görs i sista stund.

I carporten där föregående VVS firma fick göra om avloppsbrunnen och avloppet pga fel utlopp, så har de lagt brunnen för högt så något vatten rinner inte ner. Suck. Måste göras om en andra gång då. Känns drygt att det ska bli så många fel och något som vår nya entreprenör absolut inte rår för! De har varit helt fantastiska och löst alla problem som uppstått. Vi har en näst intill daglig kontakt. Jag önskar vår nya entreprenör all lycka i framtiden med sitt företag för bra hantverkare växer verkligen inte på träd!

Håll alla tummar att det går vägen!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kundundersökningar

Brukar ni svara på kundundersökningar? Jag är ofta lat och ids inte svara men ibland tar jag mig tid. Jag tycker man ska ta sig tid att läsa igenom frågorna ordentligt om man väljer att svar, inte bara hasta igenom. Så svarade på några frågor om foder, hur väljer jag hundfoder och vad är viktigast när jag väljer foder. Som tack för detta vann vi en säck hundfoder!

Nice!

Alf och Theo tackar så mycket 🙂

Vi har ju provat ge BARF ”Mush” och hade gärna fortsatt med det men då våra gick upp mycket i vikt av mush efter kastrering och det är lite kladdigt samt svårt att ta med på längre resor utan att det tinar, så gick vi tillbaka till torrfoder. Efter att ha provat svenska torrfoder utan gott resultat (jag föredrar närproducerat precis som för min egen mat) så är detta det foder dom funkat bäst på.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"