Om att förtrycka signaler

Låg och tänkte i går kväll om människor som säger att ”jag accepterar inte att min hund morrar åt mig” eller ”hunden ska acceptera att man gör si eller så”. Varför då? Varför ska hunden ”få veta” att den inte får kommunicera med dig? Skulle du acceptera att någon i din familj har total auktoritet och aldrig får ifrågasättas? Fungerar inte en familj/flock mer dynamiskt än så? Tänker på boken jag läst om hundens språk och signaler (se tidigare inlägg).

Morrningar, att visa tänderna eller att göra utfall är signaler, hunden har försökt säga något till dig men du har inte lyssnat. Hunden försöker få utrymme och då går ägaren på hunden istället? Vad uppnår man med det? Jo att hunden kommer sluta varna. Den kommer inte längre se någon mening med att prata med dig, då du bara blir arg och hotfull. Då kan det smälla istället, till synes utan varningssignaler men det beteendet har du ju själv skapat. Du har gång på gång sagt åt din hund att den blir bestraffad för att den kommunicerar.

Så istället för att gå på en hund som varnar (morrar, visar tänder osv) vore det ju mycket enklare och betydligt mer kontaktskapande med din hund att t ex avleda eller köra byteshandel (om hunden vaktar något du måste ta). Har hunden någonstans i bostaden där den får vara helt ifred? Hunden är ju ingen gäst hos ägaren, den bor där, den har ingen annan stans att ta vägen om det blir för stojjigt eller hunden vill vara ensam vilket kan leda till stress. Därför är det så viktigt att hunden får ett eget utrymme där ingen stör den och dit den kan gå för att få lugn och ro. En bädd i hallen eller vardagsrummet kanske inte räcker? För en del gör det det men för andra är det ju att vara mitt i ”kaoset”. Stress är ofta orsaken till många beteendeproblem och försöker man se över hundens hela livssituation så kan man göra mycket för att minska stressen.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Dag 8 Vad en hund är för mig

En hund är i första hand en hund, ett däggdjur och husdjur med sådana behov. En hund tänker, känner, uppfattar och ser världen på ett annorlunda sätt än vi människor. De kommunicerar på ett mer naturligt sätt genom kroppsspråk som vi människor är dåliga på att tyda idag.

Förutom att hunden är en hund så är det en familjemedlem, en jaktkamrat, en träningskompis, en vän att prata med och som lyssnar. Det är någon att bry sig om, att ta hand om och att glädjas tillsammans med.

DSC_0079-001

Dag 1 – Presentation av mig själv
Dag 2 – Presentation av mina hundar
Dag 3 – Om mina hundraser
Dag 4 – Min första hund
Dag 5 – Mina andra husdjur
Dag 6 – Varför jag har hund
Dag 7 – Hur jag är som hundägare
Dag 8 – Vad en hund är för mig
Dag 9 – Hur en bra dag med hundarna ser ut
Dag 10 – Varför jag har blandraser
Dag 11 – Vilka hundsporter jag har provat
Dag 12 – Vad jag tränar med mina hundar
Dag 13 – Vad mina hundar har eller kommer att tävla i
Dag 14 – Viktiga egenskaper när jag väljer hund
Dag 15 – Mina förebilder inom hund
Dag 16 – Hur jag valde kennel
Dag 17 – Hur väluppfostrade mina hundar är
Dag 18 – Nackdelar med att ha hund
Dag 19 – Raser jag skulle vilja ha
Dag 20 – Raser jag inte skulle vilja ha
Dag 21 – Det här älskar mina hundar
Dag 22 – Det här tycker inte mina hundar om
Dag 23 – Mina skötselrutiner för hundarna
Dag 24 – Roliga bilder på hundarna
Dag 25 – Jul med hundarna
Dag 26 – Mitt favoritminne med hundarna

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Del 3 Boktipset

Tankar om hundens beteenden och hundträning (Del 3 utifrån boken ”Hundens språk och flockliv” av Lars Fält)

Just Lars kapitel om flocken har gett mig bra mycker mer argument mot alla dominasteorier som sprids som sanningar i media och Tv. Hur vi människor trycker ner och förgör hundens värde i flocken. Det är så skrämmande att man fortfarande kan ha det förlegade synsättet.

Den vanligaste orsaken till att hundar inte kan utföra beteenden exakt som vargen är att vi förändrat deras kroppskonstitution så att det blivit svårt, ibland omöjligt. Både av funktionsskäl och för att vår syninriktade hjärna vill ha roligt har vi skapat hundar med för korta ben, korta nospartier, obiologiska bakbensvinklar osv. Men visst är det roligt att se en chihuahua och en irländsk varghund hälsa på och förstå varandra, eller attt se en dvärgpudel springa efter och gripa ett föremål på samma sätt som en schäfer”.  De är så lika men så olika våra raser. Man behöver ha det i åtanke när man sammaför hundar. Behöver din hund träffa alla hundar? När de inte kan läsa av varandra så uppstår konflikter i onödan som vi människor är orsaken till.

Tendensen till flockliv och samarbete har sannolikt varit en av de viktigaste orsakerna till att vargen/hunden fungerat så bra i människans olika grupper och samhllen. Att vara flockdjur innebär att man måste kunna samverka”.

Precis så är det. Man måste bygga sin hundträning och sin vardag med hunden på samarbete – därför har dominansteorier och andra ledarskapsteorier så felaktigt lärt ut att man ska dominera genom aggressiva handlingar mot hunden så som alfarullningar osv. Det bygger knappast något samarbete med hunden!

Lars förklarar så bra alla individers olika förutsättningar i en flock och hur varje individs styrka används i flocken. Teorier om rangordning får en helt annan betydelse än den gängse som sprids av t ex självutnämnda hundexperter på TV som tolkat detta som att hundar har fasta roller som aldrig får rubbas. Utmanar dom ska dom tryckas ner och sättas på plats. Så fel så fel så fel.

Flocken består i praktiken av ett antal ”hjälpare” vilkas agerande bidrar till att överlevnadshcanserna ökar för alla medlemmar (…) Olika individier är helt enkelt olika duktiga på olika saker. Detta innebär att de kan hjälpa varandra dörför att flocken består av ”specialister””.

Så vilken roll får våra hundar i vårt dagliga liv om vi använder oss av metoder som hela tiden går ut på att hunden ska vet att den är lägst ner i hierarkin och att den aldrig får uppmuntras att bidra med sina kunskaper och sina styrkor. Därför är det så viktigt att alltid låta hunden få jobba med något. Att den får visa och vara duktig i sin form som hjäpare i flocken oavsett om det är spår, jakt, vall eller vad som. Aktivering är A och O för att få en harmoni i flocken det är jag övertygad om. Det räcker inte att bara leva med hunden, och tro att man är en flock bara för att man är ett antal individer på en viss yta. En flock innebär en gruppdynamik där alla har sin plats och sin roll och är viktig.

Som motsats till att flocken har fördelar så har faktorer som konkurrens om föda tydligen en motverkande effekt på flockbildning. I praktiken är allt som djuren utnyttjar, resurser som orsakar konkurrens. Att hålla på att ta hundens mat eller ben i från den i tid och otid som en del människor gör tror jag har rak motsatt effekt om man vill stärka sin flock och sin ledarställning. Det har en motverkande effekt på att faktiskt leva som en flock. Att man kan träna hunden på att det inte är ett hot att ta ifrån den något – då man kör byteshandel – för att kunna rädda den om den får i sig något farligt är en sak. Men en del verkar ju hålla på och tjorva med hundens mat hela j*la tiden. Låt hunden ha sin mat ifred.

Rangordning

Lars beskriver hur rangordningsexperiment har gått till historiskt sett, där man släpper in ett antal obekanta djur i en bur, box eller annat begränsat utrymme och därefter studerar vad som händer. I många fall t ex hos höns börjar djuren slåss. Så småningom blir slagsmålen allt färre och det blir lugnare i buren. När man ger dem mat äter de i en viss ordning utan att bråka alltför mycket med varandra. En av det viktigaste funktionerna med rangordningar är att aggressionen begränsas.

Just här har väl många förväxlat begreppen och tvärt emot handlat med ett ökat aggressivit beteende gentemot hunden i en viss situation för att hävda sin ”rangordning” eller ”status” eller vad man nu kallar det. Det är så tragiskt när folk trycker ner hundar, eller på annat sätt har ett hotfullt beteende mot hunden och försvarar det med att hunden försöker klättra i rang och ”ska sättas på plats” när själva grunden i rangordning är att minska aggressivt beteende inom flocken. Man använder sig av teorier som bygger på instängda djur som inte har något val.

Lars beskriver att i stället för att slåss börjar djuren undvika dem som är starkare vid konflikter i stället använda sig av aggressionsdämpande signaler. Vid konflikt med någon som är aggressiv har man några olika möjliga val. Man kan försöka lämna platsen, vilket förutsätter att det finns en flyktväg. En sådan brukar saknas vid rangordningsförsök eftersom de i allmänhet görs med djuren i burar eller inhägnader. En tredje utväg är att försöka manipulera den andres aggressionsnivå med hjälp av lämpliga signaler.

Här använder ju också en del hundägare ett aggressivt beteende mot en kopplad hund som inte kan fly ifrån. Det man gör då är ju att utsätta hunden för en situation den inte kan ta sig ur eller fly ifrån. Den kommer då att försöka med alla medel ge dig lugnande signaler och kuva sig för att undivka mer obehag. Det värsta jag vet är när folk tolkar dessa beteenden efter en hård korrigering, som att hunden ”skäms”, ”ångrar sig” eller ”vet sin plats”. Det har överhuvudtaget inte skett någon inlärning i en sådan situation då hundens enda fokus är att försöka lugna den aggressiva ägaren.

”Alla individer i en rangordning som inte innehar den högsta eller lägsta positionen är både överlägsna och underlägsna, helt beroende av vem de jämförs med. Uttryck som unerlägsen, överlägsen och dominant är relativa begrepp, dvs beroende av andra individer som man jämförs med. Man kan inte vara underlägsen eller dominant ensam. Uttrycket dominans används i många sammanhang, där det inte hör hemma. Det vanligaste är att man blandar ihop självsäkerhet med dominans. Självsäker man kan vara alldeles ensam. Dominant är man i grupper

Den faktiska ordningen i rangordningen kan inte bestämmas uppifrån eftersom toppindividen bara behöver sin position när hen konkurrerar med någon av de andra. De andras relationer är ointressanta för hen. Här vill ju gärna människan tro att vi är toppindividen och dessutom bestämmer övrig rangordning, vilket alltså inte är fallet med rangordning.

Det finns en fundamental egenskap hos burförsöken som har lett till många missförstånd om hur grupper fungerar och det är avsaknaden av utvandringsmöjligheter. I buren och varghägnet på djurparker finns ingen möjlighet att lämna gruppen eller ens öka avståndet litet. Den biologiska målsättingen med aggression är att öka avståndet till någon, t ex en konkurrent och om flyktvägen är låst går inte detta. Det som återstår om man inte ska bli skadad är att försöka sänka aggressionsnivån hos den som hotar en. Hundar och vargar läger sig ner på rygg med bortvänt huvud och svansen mellan benen. Detta är en kroppsställning som kostar mycket energi. Om man ser någon inta den ofta är det något i den sociala miljön som inte fungerar som det ska”.

Det man också ska komma ihåg är att djuren själv lägger sig på rygg (frivillighet). När en människa trycker ner hunden i denna ställning (olika former av alfarullninar) får man ingen annan effekt än att man beter sig aggressivt mot hunden (avståndstagande) för att sedan som många då vill, att hunden ska återuppta kontakten med föraren. Det om något är ju dubbla budskap till en hund! Att förvänta sig att hunden ska ens vilja vara nära en efter en sån grej är ju korkat och okunnigt.

Lars skriver också så bra om att de ledande djuren utmärks av att de tar initiativ och har fördelar vid jakt, viloplatser och parning men även att de dominanta djuren kan få ett bett om de kommer för nära en annan individ som har t ex mat. Alla indivder har en ”äganderättszon” på ca 25-30 cm där de försvarar sitt byte även mot ranghöga djur. De respekterare även när andra äter och går inte och tar av varandra.

Sen kommer han även in på ett kapitel om att ledarskap och dominans är två skilda saker. Man är bra dominant i förhållande till någon i en etablerad grupp eller bland ett antal individer i en låst instängd bur. Vad händer om du öppnar buren?

Det går att skapa rangordning mellan djur som inte lever i flock i naturen om man låser in dom i bur. Störst och starkast hamnar överst. Här har man slarvat och gjort likahetstecken mellan utveckling av rangordningar och flockbildning. Så enkelt är det inte. Han tar också exemplet från en mänsklig arbetsplats där det kan finnas rangordningar men man tvingas samverka för att man inte har ett val ( tex inte möjlighet att byta arbetsplats), flytkvägen är stängd. Det här missförståndet har lett till att många tror att ledarskap är det samma som att vara starkast rent kroppsligt. Man har fastnat för de aggressiva inslagen i dominansen och reagerar som om hundens alla flyktvägar är stängda. Det skapar en rädsla hos hunden för sin ägare! För mycket hot och aggression inom en flock splitrar snarare än håller ihop.

När det gäller hundmöten så ska man prata om självsäker och osäker istället då status bara finns i redan befintliga grupper.Jag har hört hundägare tala om sin dominanta hund, när det i själva verket har varit en självsäker, lite osocial individ som helt ill undvika att umgås med andra hundar eller människor och också visar det med hjälp av hotsignaler”. Så fel det kan bli. Ännu ett skäl att inte tvinga sin hund till möten den inte vill ha eller klarar av, t ex hundar som ska hälsa på alla den möter på promenader.

Med ledarskap menar Lars den som kontrollerar, styr och riktar andras beteenden och tar initiativ till aktiviteter. Människan vill ju ofta vara den som bestämmer och kontrollerar men att ta initiativ även till positiv samvaro är ju en stor del av ledarskapet. Men det är inte heller alltid det är alfadjuret som tar initiativet. Det är inte så att toppdjuret bestämmer allt inom flocken. Det är mer dynamiskt än så. Och som tidigare sagt så är ju alla individer specialister på olika saker och när någon annan är bäst på något så följer även alfadjuret med. Den delen verkar många ha missat.

Om flockledaren upptäcker att han tjänar på att följa ett initiativ från en flockmedlem som är specialst på t ex jakt på ett visst byte så gör han det”.

Ledaren är den som tar flest initiativ oftast för att denne är äldre och har mer erfarenhet men följer lika gärna en annan som har större chans att lyckas i sin specialitet. Ledaren har en vaktande/försvarande funktion och jag kan bara tänka mig att när människan som så gärna vill hävda sin ”toppposition” (för de som gärna använder hot och bestraffningar/korrigeringar) utsätter sina flockmedlemmar för t ex otrevliga hundmöten som hunden inte alls mår bra av så sjunker ju förtroendet för ”ledaren” då denne inte kan ”försvara” flocken mot potentiella hot.

Ja det är mycket intressant att läsa i boken och så klart mycket mer än det jag fastnade för här. Jag har fått lite nytänkt i hur jag ska göra med Alfs osäkerhet inför andra hundar bland annat.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Boktips

Idag har jag börjat läsa boken ”Hundens språk och flockliv” av Lars Fält, Bilda förlag. Många aha-upplevelser och förklaringar till hur vi människor har tolkat och feltolkat tidigare forskning och förvrängt ord och betydelser. Lars Fält är en etolog, som forskar om djurs beteenden. Det är en faktabaserad bok som speglar just forskning och vad man faktiskt har sett och kan utläsa om djurens beteenden och framför allt hur man kommit fram till dessa resultat. Skulle vilja recensera hela boken, varenda sida och ord, men det har jag varken tid eller ork med. Men här är några av de delar jag fastnade mest för. Det kommer flera olika delar av detta inlägg för att det ska vara mer lättläst. Först lite om grunderna i mitt hundtänk som han så enkelt beskriver.

Vi och hunden – den tama – vargen- har en troligen med än 100 000 årig gemensam kulturhistoria. Hunden är en flockvarelse som anpassat sig väl till våra grupper. Den är en gruppmedlem med rättigheter, skyldigheter och roller, anpassade efter förmåga. Tyvärr finns det en tendens hos en del hundägare att enbart vara intresserade av att lära hunden förstå vad de vill. Den typen av envägskommunikation inom en grupp är troligen ganska främmande för hunden. Det är nödvändigt att vi försöker lära oss förstå  vad hunden har för behov, hur den uttrycker dem och vad den försöker meddela med sina signaler. För att flocken ska fungera är det inte bara viktigt att hunden förstår en del av vårt språk, vi måste även lära oss de viktigaste delarna i hundspråket som ju ursprunligen är anpassat att fungera i den vilda vargflocken. Där är det viktigt att alla kan samarbeta och hunden är inställd på att den ska fungera tillsammans med husse och matte”.

Så inleds boken och just här får man ju grunden i all kommunikation med hunden. Precis som han skriver så upplever jag också att man möter många som vill att hunden ska lära sig fungera i samhället, men de har ingen tanke på att de själva måste förstå och lyssna på hunden för att det ska fungera! Det är ju sam-arbete man är ute efter. Att vara hundägare blir lättare och roligare för båda om  man har kontatk med hunden även i sitiationer som kan vara pressande eller lockande för hunden. Om flocken fungerar så hjälper det hundar som har tendensen till att fly, attackera eller jaga ensam.

Canis-arterna har stor inlärningsförmåga även socialt och om två individer av olika arter lever länge tillsammans kan de så småningom förstå varandras språk tillräckligt bra för att en så känslig sak som parning kan komma tillstånd”.

Hundar är ju verkligen anpassningsbara och intelligenta. Vi får aldrig glömma det när vi tränar. Att vi inte kan kommunicera med hunden kan vi inte bestraffa dem för. Jag är så pass ödmjuk i mitt tänk att jag alltid utgår från att det är jag som inte kan kommunicera om det blir missförstånd, vilket jag aldrig kan straffa hunden för! Hunden kan säkert snabbare läsa av oss, om inte vi hela tiden ger dem så förvirrande budskap, än vad vi lär oss deras språk. I många fall tror jag inte ens hundägaren har försökt läsa av vad hunden försökte visa i en viss situation.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tankar om träning

Såg en så bra och enkel video på fb om att aktivera jakthundar året runt med små enkla medel som bygger relation. I videon säger Peter från Dogworks att det kan verka löjligt för en jakthundsägare att träna på små kontaktövningar men att alla interaktion mellan hund och ägare (som bygger på positiva möten) ger en bättre kommunikation och i slutändan en bättre jakthund. Det är precis så jag känner med våra trickövningar. Det är inte tricken i sig som är målet utan att hitta många olika sätt att träna kommunikation och glädje, det stärker banden. Tyvärr kan jag inte länga till denna video men kolla in Peter & Dogworks på fb så hittar ni den nog där. Hoppas fler jakthundsägare kollar in Peters filmer för de är verkligen bra!

Fick startlistan för vår nästa tävling i rallylydnad om tre helger. Nummer 33. Får hoppas det blir bättre och att bättre tid till uppvärmning ger bättre förutsättningar till en bra runda 🙂 Denna är också inomhus så det blir svårt att ge Alf allt utrymme han behöver gentemot andra hundar men vi ska fixa en sån där canvasbur som han kan få ha som sitt krypin och lugna vrå, det funkade ju när vi fick låna kusinens i söndags. Han håller sig lugnare om jag också gör det så får hoppas mina nerver håller sig i schack denna gång.

Nu verkar också husplanerna börja bli verkliga! Ska bli så kul om det blir av 😉

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Dag 7 Hur jag är som hundägare

Att granska sig själv ibland är det nyttigaste man kan göra och gör att man kommer vidare. Problemen sitter ju oftast hos en själv, inte hos hunden.

Jag försöker hela tiden påminna mig om att ”där kunskapen tar slut tar våldet vid” som är ett bra ordspråk att tänka på. Fick höra det när jag höll på med hästar. När jag blir frustrerad och vill säga åt eller ta tag i hunden så är det bara på grund av min egen okunskap och inte på grund av hundens beteende som det blir så. Då är det bara backa ett steg, ta några djupa andetag och göra om.

Jag tror, eller vill tro iaf, att jag är rättvis som hundägare. Försöker att vara så konsekvent som möjligt men där måste jag träna mer. Jag blandar ihop handtecken ibland, gör otydliga signaler eller säger fel ibland.

Jag vill arbeta endast efter positiva träningsmetoder och läser och tränar så mycket jag kan. Faller tillbaka ibland när jag blir frustrerad och kommunikationen inte fungerar. Då jag kan ropa ”tyst” när dom skäller fast jag vet att det inte har nån effekt. Men man är ju bara människa.

Jag försöker umgås med hundarna, träna med dom och aktivera dom dagligen. En hund ska inte bara finnas i vårt hem, den ska leva med oss. Då interagerar man. Jag har jättesvårt för människor som kommenderar hunden ”ligg” i sin bädd så fort dom är inne, som att hunden inte får finnas till inne, bara när man tränar.

Jag jobbar på att bli mer påhittig, googlar och söker inspiration för att utmana mig själv och hundarna. Nya trick, nya övningar och nya lekar.

Skulle vara kul att veta vad hundarna tycker om en som ägare. Jag tror dock att vår relation är god och att de uppskattar oss som ägare. Tålamodet är alltid något man får arbeta med men vi har i stort en positiv relation. Hundarna vågar busa och leka med oss. De kommer och skäller på oss och drar i oss om de vill få igång lek och de gömmer handskar och sockar för oss ibland 😉 Dom vill helst alltid ligga i knä på oss när vi är hemma och söker gärna kontakt ute. Däremot funkar inte inkallningen tillräckligt bra, vilket vi har slarvat på att träna med.

Jag tror inte på dominansteorier eller på alfarullningar. Jag tror att man förtjänar ledarskap genom att vara lugn och tydlig. Man ska göra allt för att undvika att bråka med hunden eller att söka lägen där man får chans att ”korrigera”. Jag tror på att man skapar en trygg relation till sin hund genom uppmuntran, belöning och närvaro. Ni kan läsa mer om vår syn på hundträning under flickan uppe till höger ”Träning och Tävling”/”Hundträning enligt oss

1Dag 1 – Presentation av mig själv
Dag 2 – Presentation av mina hundar
Dag 3 – Om mina hundraser
Dag 4 – Min första hund
Dag 5 – Mina andra husdjur
Dag 6 – Varför jag har hund
Dag 7 – Hur jag är som hundägare
Dag 8 – Vad en hund är för mig
Dag 9 – Hur en bra dag med hundarna ser ut
Dag 10 – Varför jag har blandraser
Dag 11 – Vilka hundsporter jag har provat
Dag 12 – Vad jag tränar med mina hundar
Dag 13 – Vad mina hundar har eller kommer att tävla i
Dag 14 – Viktiga egenskaper när jag väljer hund
Dag 15 – Mina förebilder inom hund
Dag 16 – Hur jag valde kennel
Dag 17 – Hur väluppfostrade mina hundar är
Dag 18 – Nackdelar med att ha hund
Dag 19 – Raser jag skulle vilja ha
Dag 20 – Raser jag inte skulle vilja ha
Dag 21 – Det här älskar mina hundar
Dag 22 – Det här tycker inte mina hundar om
Dag 23 – Mina skötselrutiner för hundarna
Dag 24 – Roliga bilder på hundarna
Dag 25 – Jul med hundarna
Dag 26 – Mitt favoritminne med hundarna

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Omvända problem

Ibland blir jag så irriterad på hur korkade en del människor kan vara. Ser ett TV program om kända hemmafruar där en av fruarna har bestämt sig för att hennes hund behöver uppfostras. Då skickar hon iväg hunden på kurs. Men vänta nu, hur funkar den logiken?  En  hund likväl som ett barn, agerar bara utifrån den miljö och utifrån de relationer som den omgivits och formats av. Du kan skicka en hund på vilka kurser du vill, en om inte DU som ägare förändrar dig kommer du få samma resultat som tidigare.

Denna logik, att det inte har något att göra med en själv, gör mig tokirriterad. Det är inte någon annans fel att det är på ett visst sätt, och problemet kommer inte någon annan kunna lösa. Det åligger en själv att förändra sig och förbättra sig och lära sig.

För att vända detta inlägg till något positivt har vi idag varit och tittat på tomter och på husvisning. Det ser lovande ut för en egen liten stuga vid vattnet en dag. Bara banken kommer att hålla med oss om vår budget.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Taxar och lydnad

Återigen lever myten om att taxar inte kan vara lydiga hundar kvar. Nu kanske någon tänker att vi inte ska uttala oss eftersom våra inte är världens mest väldresserade hundar, men jag har träffat många mycket fina och trevliga taxar med god lydnad och inkallning. Anledningen till att våra är som dom är, har mer att göra med att vi tagit dem som ”tonåringar” och inte varit med och format dem från början. De har inte fått den socialisering de behövde och vi har inte lagt ner den tiden som krävs för att få dem att funka i flock.

En viktig anledning till att det ofta ser ut så här, att man tror att hunden inte går att lära, är för att man lever kvar i gamla tidens skola – där hunden ska åtlyda order oavsett vad den får ut av det. Ovillkorligt och utan att ägaren i någon större mån behöver anstränga sig för att få med hunden. Du får inte en självständig ras som taxen att lyda då och vill du var en sån ledare? En som kräver total lydnad utan någon belöning för hunden? I extrema fall anses avsaknaden av bestraffning vara ”belöning” vilket det absolut inte är! Bestraffning/korrigering ska inte ens förekomma. Med lydnad menar man ofta inkallning i huvudsak. Sen kan jag även tänka mig att det varit så att en del taxägare inte ens försöker få lydnad på dom och istället skrattar bort deras beteende som något rastypiskt.

Hur får man då en tax att lyda? Ja du måste börja med att ställa dig frågan, hur rolig är du egentligen? Varför ska hunden vilja följa dig? Vad har du att ge som gör det värt för din hund att vilja vara med dig? Att du är den som ger mat eller låter den rastas duger inte. Det är grundläggande behov och det är liksom inte en anledning i sig.

Om du vill att din hund ska se dig som en stark, tydlig person som löser situationer som hunden känner sig osäker i, så måste du agera därefter. Du kan alltså inte utsätta hunden för situationer den inte klarar av, som t ex mycket av CM (hundpiskarens program går ofta ut på detta) och andra TV-coacher använder sig av. Du ska inte provocera fram en situation där du sedan korrigerar när hunden gör fel. Tvärtom. Du som ledare ska ju skydda hunden från vad den är rädd för och bygga upp en trygghet och träna i sådana steg att hunden lär sig att komma över sin osäkerhet.

Som valp kan man börja med att lära hunden sitt namn och namnet ska alltid vara positivt betingat! Man ska aldrig använda namnet när man är arg på hunden. Säg valpens namn och belöna med lek/godis/beröm/klappar.

När hunden kan sitt namn kan man börja träna hunden i att följa dig. Alltid ropa på hunden när den redan är på väg mot dig, belöna med lek eller godis. Låt hunden förstå att varje inkallning innebär mer kul, inte slut på det roliga. Vem vill komma då? Så kalla in, lek, släpp iväg igen osv.  Sen börjar man utan störningar, inomhus t ex. Fick ett bra tips från en jakthundsägare att använda visslan varje gång hunden får mat. Sedan kan man använda visslan för att kalla på hunden och ge den belöning. Men man måste börja i liten skala, inte på 30 m avstånd när hunden redan jagar grannens katt. Lina på ute tills man börjar få kontroll på inkallningen. En hund som under jakt ska lära sig avbryta och komma tränar man ofta på samma sätt – kalla in, berömma/belöna och släppa tillbaka. Så att hunden förstår att jakten inte är slut. Man kan även koppla hunden gå till ett annat ställe och släppa igen.

Vi ska börja om inkallningsträningen på Alf och Theo då vi har slarvat en del. Vi använder vissla och det har funkat bra på Alf. Theo har inte samma relation till oss, ännu, så han tycker många saker är mer intressanta än husse och matte. Till vår hjälp håller vi på att göra eget, nyttigt men smaskigt hundgodis.

Så mitt råd till taxägare är börja tidigt och tänk om! Du kommer mycket längre om du hela tiden är en vänlig människa för din hund. Nej, man behöver inte använda bestraffning, alls i sin hundträning. Det har sällan effekt överhuvudtaget. Hunden förstår inte varför den blir bestraffad och den kan heller inte generalisera.

Förbudsträning behöver man i den form att man lär hunden ordet ”nej”, för att undvika att hunden äter saker den inte ska, eller på andra sätt drar iväg. Även förbudsträning lärs in med belöning. Sätt en skål med godsaker i, hundra hunden med handen framför från att nå den om den försöker – säg nej.  När hunden sätter sig eller inte längre vill fram till skålen, belöna med annat godis från handen eller på annan plats. Hunden lär sig att den alltid får något för att göra det du säger. Det här är Alf och Theo rätt bra på. Theo är dock så snabb utomhus att vi sällan hinner säga nej innan han svalt nåt. Som tur är är det inte så ofta han tuggar på saker.

Här är några bra inspirationsfilmer om inkallning (Engelska). Klicka på länken i videon så spelas den upp på Youtube.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Klickerträning för alla

Även colombias militär har förstått att klickerträning och belöning funkar mycket bättre på hundar än traditionell träning. De använder kanske klickern på ett annat sätt än vad som är brukligt men de belönar och det är trevligt att se!

Kan inte länka till filmen specifikt men här är deras FB sida.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Apropå avel och att hitta nya hem

Polisen i vår kommun har idag omhändertagit en liten valp när de gjorde ett tillslag i en missbrukskvart. De skriver bland annat så här på facebook:

”Genom arbetet på fältet kan man konstatera att väldigt många personer som är inne i ett narkotikamissbruk, också väljer att skaffa djur och då oftast hundar. Av den anledningen kommer man ofta, inom ramen för narkotikaarbetet, också i kontakt med djurskyddslagen. I djurskyddslagen framgår det bland annat att djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, att dom skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn samt att dom skall hållas och skötas i en god djurmiljö.

Är man inne i missbruk har man ofta svårt att ta hand om sig själv. Dels på grund av den ständiga berusningen som i sin tur gör att man tappar verklighetsuppfattningen och därigenom förmågan att kunna göra skillnad på rätt och fel. Många gånger kan det också bero på den ekonomiska möjligheten eftersom större delen av pengarna går till att köpa mer droger. Förnekelsen och oförmågan till självinsikt spelar också en avgörande roll. Anledningarna kan vara många men gemensamt är att dom oftast leder till brister när det gäller förmågan att kunna ta hand om ett djur.

Likt ett barn kan djuren inte fatta egna beslut. Dom finner sig i den situation som råder eftersom dom helt enkelt inte har något val. Vet du om något djur som far illa eller som du misstänker inte har det bra? Tveka inte att kontakta polisen. Du kan alltid tipsa oss genom att ringa 114 14

Det är så hemskt att läsa hur en del hundar får fara så illa på grund av vilken ägare som valt att köpa just dom. De kan inte välja sin ägare och de kan inte välja att ta sig därifrån heller.

Det är så viktigt att den som föder upp hundar (eller vilket annat djur som helst för den delen) tar ansvar för och gör allt i sin makt för att försäkra sig om vart hunden kommer att hamna sen. Tyvärr dras ju en del personer till vissa typer av hundraser då dessa anses vara ”skräckinjagande” och ser ”farliga ut”. För de uppfödarna är det om än viktigare att försäkra sig om vem det är som köper valpen.

Tyvärr sker mycket av uppfödandet hos personer som inte planerat sin kull mer än att ”de vill ha en söt valp efter sin fina hund”. Då är risken stor att man också säljer iväg valparna till första bästa som vill köpa en hund och inte uppenbarligen verkar konstig. Eller så är man bara ute efter pengarna. I vilket fall som helst så är det ju valpen så får fara illa av det.

Nu blev valpen i denna händelse omhändertagen men den var svårt skadad. Låt inte fler valpar hamna i såna här hem!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"