Boktips

Idag har jag börjat läsa boken ”Hundens språk och flockliv” av Lars Fält, Bilda förlag. Många aha-upplevelser och förklaringar till hur vi människor har tolkat och feltolkat tidigare forskning och förvrängt ord och betydelser. Lars Fält är en etolog, som forskar om djurs beteenden. Det är en faktabaserad bok som speglar just forskning och vad man faktiskt har sett och kan utläsa om djurens beteenden och framför allt hur man kommit fram till dessa resultat. Skulle vilja recensera hela boken, varenda sida och ord, men det har jag varken tid eller ork med. Men här är några av de delar jag fastnade mest för. Det kommer flera olika delar av detta inlägg för att det ska vara mer lättläst. Först lite om grunderna i mitt hundtänk som han så enkelt beskriver.

Vi och hunden – den tama – vargen- har en troligen med än 100 000 årig gemensam kulturhistoria. Hunden är en flockvarelse som anpassat sig väl till våra grupper. Den är en gruppmedlem med rättigheter, skyldigheter och roller, anpassade efter förmåga. Tyvärr finns det en tendens hos en del hundägare att enbart vara intresserade av att lära hunden förstå vad de vill. Den typen av envägskommunikation inom en grupp är troligen ganska främmande för hunden. Det är nödvändigt att vi försöker lära oss förstå  vad hunden har för behov, hur den uttrycker dem och vad den försöker meddela med sina signaler. För att flocken ska fungera är det inte bara viktigt att hunden förstår en del av vårt språk, vi måste även lära oss de viktigaste delarna i hundspråket som ju ursprunligen är anpassat att fungera i den vilda vargflocken. Där är det viktigt att alla kan samarbeta och hunden är inställd på att den ska fungera tillsammans med husse och matte”.

Så inleds boken och just här får man ju grunden i all kommunikation med hunden. Precis som han skriver så upplever jag också att man möter många som vill att hunden ska lära sig fungera i samhället, men de har ingen tanke på att de själva måste förstå och lyssna på hunden för att det ska fungera! Det är ju sam-arbete man är ute efter. Att vara hundägare blir lättare och roligare för båda om  man har kontatk med hunden även i sitiationer som kan vara pressande eller lockande för hunden. Om flocken fungerar så hjälper det hundar som har tendensen till att fly, attackera eller jaga ensam.

Canis-arterna har stor inlärningsförmåga även socialt och om två individer av olika arter lever länge tillsammans kan de så småningom förstå varandras språk tillräckligt bra för att en så känslig sak som parning kan komma tillstånd”.

Hundar är ju verkligen anpassningsbara och intelligenta. Vi får aldrig glömma det när vi tränar. Att vi inte kan kommunicera med hunden kan vi inte bestraffa dem för. Jag är så pass ödmjuk i mitt tänk att jag alltid utgår från att det är jag som inte kan kommunicera om det blir missförstånd, vilket jag aldrig kan straffa hunden för! Hunden kan säkert snabbare läsa av oss, om inte vi hela tiden ger dem så förvirrande budskap, än vad vi lär oss deras språk. I många fall tror jag inte ens hundägaren har försökt läsa av vad hunden försökte visa i en viss situation.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.