Angående ledarskapsbegreppet!

Ni bara måste läsa denna blogg. Här avlivas myter som fortfarande i denna dag cirkulerar bland hundfolk. Tänk att forskning och ”sunt förnuft” ändras över tid. Vi vet mer, vi förstår mer orsakssamband och det borde ju leda till att vi också ändrar vårt beteende. Men ändå lever många feltolkningar var. Följande handlar om ledarskap.

Om man säger att hundägaren brister i sitt ledarskap blir terapin automatiskt att öka ledarskapet. Hur man ska göra är det lite olika åsikter om.

En del föredrar att ”psyka” hundarna genom att inte låta dem gå först ut genom dörren, inte hälsa på dem när man kommer hem, inte äta förrän alla andra i familjen ätit, inte ligga i möbler och andra liknande åtgärder”.

Vi har ju fått höra det här med svagt ledarskap några gånger. Inget jag tar till mig eller tänker försöka ändra på! Ja helt ologiskt. Varför skulle hunden se dig som ledare bara för att du inte hälsar, inte låter den äta med dig osv? Vari stärker det ledarskapsbanden? Det är ju ren mobbing eller utstötning man håller på med. Lika väl som att hunden ska sova ensam någon annanstans i huset istället för med sin flock. Det är uteslutning och den värsta form av bestraffning en flock kan ge en medlem. Nej den behöver inte sova i sängen med dig men inte vara bannlyst från att vara i närheten.

De flesta blir mer stränga och straffande och tillåter inte hunden att göra saker och ta egna initiativ. Man använder sig av ryck i kopplet, hängning i halsbandet, hårda starka röster, nyp, luggning, slag och till och med sparkar.

Det här med ledarskap har man ägnat åtskillig forskning åt på både vilda som tama hunddjur. Slutsatsen är otvetydig: Högstatusdjur är inte aggressiva. Föräldrarna i till exempel en vargflock ”uppfostrar” inte sina ungar medvetet. Det kan förekomma mindre morrningar, tandvisningar och markeringar med lätta grepp över nosen, men de är sällsynta. I stället är föräldrarna rollmodeller för ungarna. En flock med konflikter skulle ha klart mindre chans att samarbeta och överleva, därför är det så viktigt att det råder harmoni i gruppen”.

Tja, det är väl detta vår granne pysslar med med sin belgare antar jag. Där rycks det, ryts det och sker otaliga bestraffningar på promenaderna. Hunden får inte ens lukta eller leka på egna villkor.

Diagnoser som ”bristande ledarskap” och att man är ”otydlig” i sin kommunikation med hunden är helt fel och ovetenskapliga. En hund får inte problembeteenden för att du är snäll mot den. Inte heller försvinner problembeteenden för att du ryter och straffar”.

Nä just det. Det är inte farligt att vara snäll mot sin hund. Det betyder inte att man ”mjäkar” eller ”daltar”. Det är något annat.

Problembeteenden har inget att göra med hur sträng du är. De beror på andra orsaker. Det finns forskning som tydligt visar att du i stället kan skapa problem med att vara straffande och sträng.

Vanligaste orsakerna är stress (framför allt understimulering), hormonell obalans, smärta (vanligare än du tror!) och post-traumatiska beteenderubbningar (efter en eller flera chocker)”.

Ja klok man. Fortsätt gärna läsa hans blogg på http://andershallgren.blogg.se/

Några frågor på det? 🙂 Klart som korvspad är att vi fortsätter vara snälla mot våra hundar oavsett om andra tycker vi daltar med dom!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Eva H

Det där med lärare är bra!
Det är vad A skulle behövt ”i sin ungdom”. Han fick lista ut så mycket själv, det är vi ganska säkra på.

Lisa - Billy och Ivan

Här kommer mina egna visdomsord:

Oftast är det viktigare att vara hundens lärare än hundens ledare.

Och ja, det är skillnad på att vara en tränare och lärare. Om folk bara var lite mer pedagogiska och sympatiska skulle det vara en fröjd att vara hund.

Jag är ett geni. ;D

Eva H

Det enda jag protesterar mot är tanken på att det inte skulle vara möjligt att vara FÖR ”snäll”.
Jag tror att en hel del av As problem beror på att han, en ganska osäker typ, fick ta för mycket ansvar själv för att ingen någonsin sa’ ifrån. Ett ansvar han nog kände sig tvungen ta, så liten han var.
Motsatsen är ju dock inte ”stränghet” eller så – han hade förmodligen klarat sig alldeles utmärkt med det där man normalt gör med alla valpar, dvs visar dem hur det går till här i världen. Hur man kan uppträda för att allt ska flyta på 🙂

Matte Sofia

Det är kanske möjligt att vara för snäll om det innebär att man är helt gränslös. För de flesta tror jag d är bra att vara snäll.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.