Det startade som en blogg om taxarna Alf och Theo och deras vardag som senare blev en bok om hundträning för taxägare och andra djurägare: "Bli ett team med din tax". Nu finns kaninerna Nya och Loa på gården.
Det blev ändå lite mer verkligt att jag skrivit en bok nu när första utbetalningen av författarersättningen kommit in på kontot. Jag har ingen ambition att tjäna stora pengar då jag ville att boken skulle vara så billig som möjligt för att nå många. Jag hoppas ju fler vill utforska hundträningens värld.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Den 11 september blev jag inbjuden av Nyföretagarcentrum/Aurora Network att föreläsa om mitt företagssamarbete som ledde fram till boken ”Bli ett team med din tax. En handbok i hundträning för dig som har en hund som kommer kallad men ej strax…”.
70 personer var anmälda och det var en god stämning. Med mig var också Anna från Studio Text som korrekturläste min bok. Det var vårt samarbete vi pratade om. Om jag inte hade vågat starta företaget med hjälp av min mentor och sedan gått på alla träffar som Nyföretagarcentrum anordnat så hade det inte blivit en bok. Det hade nog stannat vid ett längre blogginlägg. Idag är jag så glad att jag tog chansen och vågade prova något helt nytt! Att bli författare. Så coolt men samtidigt så oväntat men roligare än jag kunde föreställa mig.
Jag fick möjlighet att träffa hundägare och taxägare och prata lite om bokens teman och upplägg, ge lite råd (svårt att ge fullständiga råd när man bara har några minuter men i alla fall en början och framför allt en tanke om var man kan börja). En rasklubb för tysk spets blev intresserad av boken och eventuellt köpa in den för utbildningsträffar. För det är ju en bok för alla hund- och djurägare, ras är egentligen inte så viktigt. Övningarna i boken är ju skapade för att läsaren ska utforska sin egen hund som ras och som individ för att sedan kunna göra en träningsplan som bygger på just den hundens styrkor. KBT för hundägare så att säga. Det ramlade in några beställningar efter dagen såg jag i mejlen. Så tacksam för alla som vill ge min bok en chans.
Träffade även en socionomkollega som drivit eget i många år. Hon kände också igen delar ur boken som ABC analysen för beteenden, som vi använder i människoterapier. Kul med dessa möten!
Det jag mest tar med mig från dessa träffar är hur en idé, en dröm och engagemang kan göra att människor kan leva på sina färdigheter. Det är otroligt inspirerande att höra bredden på alla företag som finns och hur generöst många delar med sig av sin kunskap. Det blir lätt att förstå vilka man behöver hjälp av i framtiden och då kan har man redan namn och kontakter. Själv kommer jag inte att säga upp mig för att leva på mitt hundföretag men däremot så finns en liten dröm om att hitta en företagsidé som skulle gå att leva på där jag får kombinera mina favoritområden och kunskaper; psykologi, terapi, hundträning, beteenden och kommunikation (konfliktlösningar), bildterapi och EMDR. Kanske en dag? Vem vet med rätt samarbete och rätt tid i livet. Just nu trivs jag dock för bra med mitt dagjobb och har inga planer på att göra något annat. Men drömma får man och en dag kanske möjligheterna och förutsättningarna sammanfaller på ett sätt så livet tar en ny väg. Jag är öppen för sådana möjligheter i alla fall.
Nedan kan ni se min presentation (inspelad) som är ca 10 minuter lång. Kanske kan den inspirera någon annan som har en bokidé men inte vet om ni vågar satsa. Jag beskriver min väg till en färdig bok som nu finns i bokhandeln och på biblioteken (ni kan be dom ta hem den om den inte finns). Eller så kan ni bara njuta av fina taxbilder.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Då jag går på Nyföretagarcentrums träffar får jag ju lära mig ett och annat av kloka företagare som kan detta med marknadsföring, sociala medier och bygga varumärken. Så nu ska jag ta till mig ett tips – en presentation! Så här får ni 5 med mig!
Vem är jag?
Sofia, 43 år gammal, bor i Luleå med man och barn. Dagjobb på länssjukhuset som legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och EMDR terapeut, egen företagare, författare (försöker vänja mig att använda det ordet om mig själv), älskar att studera/läsa vidare och fritiden tillbringas helst hemma, i skogen eller med vänner. Är en stillsam person, om någon beskriver mig som ”tråkig” så tar jag det som en komplimang då jag ofta får höra att jag sprider lugn och trygghet. Oäventyrligt, kommer aldrig hoppa fallskärm eller klättra i berg men går gärna på fjällvandringar och upplever naturen. Kan njuta av vackra vyer eller bra musik (just nu Ed Sheerans ”Saphire”).
När började jag med hundträning?
Jag har alltid varit intresserad av beteenden och djurträning. Att få träna djur för cirkus (innan jag förstod var cirkusdjur fick utstå) var en barndomsdröm. Har alltid varit med djur där jag fått möjligheten. Hade turen att få rida på en ridskola/4H gård med massor av djur som vi tränade med belöningar. Hade katter när jag träffade min man som var kattallergier, så dom fick flytta till min syster. Maken var uppväxt med hund så vi skaffade tax. Från början hade jag absolut ingen kunskap om hundträning men förstod ju mer jag observerade och tränade med våra taxar att de var läraktiga. Gick kurser som inspirerade till mer och har kollat youtubeklipp och gått på onlineföreläsningar. Skulle väl säga att jag började få kläm på hundträningen när Alf och Theo var äldre, vid 6-8 år. Då började vi träna och tävla mer seriöst och kom in på trickträningen! Jag utbildade mig till TrickHundsInstruktör efter att Alf och Theo fått somna in. Sen byggde jag på med en klickertränarutbildning som jag är mycket nöjd över.
Vilka djur har jag haft och vad har vi gjort?
Hade först kanin som barn, lekte mest med dom. Sen kom ridningen och alla stalldjur. Tävlat i dressyr (och kanske någon hoppning) och utbildat mig till ridledare i tonåren. Sen kom katterna som jag lektränade med litegrann och sen taxarna. Med Alf och Theo hittade jag till slut Nose Work och Rallylydnad och så kul det var. Tävlade med Alf så han fick nybörjartiteln i rally, Theo som inte räknades som renrasig hann aldrig ut och tävla Nose Work men det var hans gren. En stjärna! Så vi lekte mest hemma. Sista året tränade jag nästan bara trick med Alf och Theo, de hade blivit gamla och dementa, hade värk och gick på smärtlindrande så vi tog det lugnt men de han få titlarna Novice, intermediat, advanced och Expert trick dog. Vi deltog i olika trickevent där man kunde få rosetter (vilket alltid är lite barnsligt kul).
Vad är det bästa med djur?
Det bästa med djur är att de får mig att varva ner och stanna upp trots allt som pågår runtomkring. Jag mår bäst när jag får känna hölukt, hästbajs eller snusa på taxtassar. Att få ta hand om, klura ut vad de behöver och vill ha gör mig glad inombords, en tillfredsställande känsla. Jag gillar att pyssla, sy, snickra och fixa i burar, bäddar och hitta nya lösningar eller möblera om så att det ska bli så bra som möjligt.
Vad är framtidsplanerna?
Jag kommer alltid vilja träna med djur och nu när jag är utbildad kommer jag fortsätta med det så länge jag kan, mina egna och hjälpa andra. Företaget (Echosierra Hund) är inget jag kommer att leva på eller planerar att utöka men oavsett vägen för företaget så kommer jag engagera mig i trick- och klickerträning.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Nu ikväll när jag gick ut för att kolla till kaninerna så hittade jag Loa på gräsmattan. Han hade lyckats hitta ett kryphål i staketet. Som tur är Loa den lättaste av dom och har visst förtroende för människor. Han kom fram till mig så jag kunde ta fast honom. Nu är alla säkrade i sina hagar.
Köpte idag en spray som heter Pet Remedy som ska ha lugnande effekt på djur. Har sprayat lite hos alla kaninerna i hopp om att de ska få landa. Om två veckor påbörjar jag ihopsättningen. Är nervös redan nu eftersom det verkar kunna vara rätt komplicerat.
Att ha dem bredvid varandra i hägnet verkar inte ha varit så lyckat för Nya och lett till ökad stress. Så med blockerad insyn så verkar hon lugnare. Hon äter fortfarande och bajsar bra. Dock stressad när jag kommer, gör som små utfall. Lugnar sig snabbt när hon upptäcker att det är jag och att jag har mat med mig men jag förstår ju att hon är stressad. Jag vill inte dra ut på detta men väntar tills jag har semester eftersom jag vill kunna övervaka dom i flera dygn innan jag vågar lita på att ihopsättningen fungerar.
Min plan är nu att skapa en hage i garaget med många hus och göra så att de har många gömställen och samtidigt inte så mycket utrymme att springa efter varandra. Samtidigt tillräckligt stort så att ingen känner sig trängd. Flera mat och vattenskålar, hö i mängder, gräs som kan avleda och göra att dom betar istället för slåss. Vi får se. Tänkte använda sprayen där också i hopp om att få det lite lugnare.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Jag tror att ni som följer och läser denna blogg eller mig på instagram vet detta redan men jag skriver det ändå ifall det är en nyhet för någon!
Vi tar hand om djuren hela livet, vi överger dem inte (”sommarkatter”, släppa ut djur i det vilda osv)
Vi tar djuren till veterinären när de är skadade eller sjuka. Med det kommer att vi behöver ha kunskap om hur djuren visar att de är sjuka. Smärta är något som de flesta djur inte visar i första taget.
Vi skaffar inte djur ÅT barnen, vi skaffar djur TILLSAMMANS. Barn gör inte som vi säger (så att tjata eller vara arg på barn som inte tar hand om djur blir helt fel budskap) de gör som vi gör (så vi behöver visa barnen att när de inte orkar så orkar vi, vi går ut med sköter om, ger mat och vatten och gosar med djuren alla dagar i veckan och hur vi själva än mår)
Det är för mig ganska korta och enkla regler. Men ändå så förekommer det ständigt att djur får fara illa för att människor inte bryr sig eller inte vill bry sig tillräckligt.
Så vår nya kompis kommer från en kvinna som samarbetar med både Länsstyrelsen och Polisen. Oavsett vilken bakgrund denna kille har haft så har han nu kommit till oss och vi välkomnar honom med hela hjärtat! Han kallades för ”grå” men jag tycker han behöver ett namn av kärlek, så här är vår Loa. Skadad och rädd när han övergavs av de som skulle ta hand om honom. Men nu är han hos oss för att stanna och få kompisar i Nya och Gun. Min plan är att de ska introduceras och sättas ihop när Loa har fått landa lite.
Loa och Gun mötsLite morrande från Gun men Loa tog det mer roEn tillfällig bur som han får landa i med nät runtom. En äppelkvist lite prebiotica, hö, vatten så är han installerad
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
