Det startade som en blogg om taxarna Alf och Theo och deras vardag som senare blev en bok om hundträning för taxägare och andra djurägare: "Bli ett team med din tax". Nu finns kaninerna Nya och Loa på gården.
Alf verkar må mycket bättre nu. Inga ångestattacker på ett par dagar nu. Tyvärr har dom ratat ”demens” fodret, åt bra första veckan sen mindre och mindre. Nu vill dom inte alls äta det. Har börjat gå över till det gamla fodret igen och då äter dom bara kulorna från det gamla och lämnar demensfodret.
Men kosttillskott, smärtlindring och parkinsonmedicinen verkar ju ändå funka för Alf. Så kanske vi klarar oss utan fodret. Vi har fått tillbaka vår lilla Affe!
Bäbisen är olidlig just nu. Kör runt i sin gåbil och jagar hundarna. Man får vakta henne hela tiden. Stackars Theo blir lite stressad. Som tur är går han undan, och lägger sig i sovrummet – där kommer hon inte åt honom.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Att avskiljas från andra är plågsamt och något människan kan använda med ont uppsåt. Ensamhet är i själva verket sinnebilden för ”det värsta straffet”. En påtvingad ensamhet är således plågsam och ångestskapande för alla flockdjur, i motsats till fungerande gemenskap. Det beror på det evolutionera och utvecklingsbiologiska faktorerna av överlevnad hos flockdjur – vi söker oss till flockens gemenskap och trygghet.
Ensamhet skapar kroniskt lågintensiv stress i kroppen, med frisättning av stresshormon, sänkt immunförsvar och högt blodtryck.
Social smärta som när vi upplever oss avvisade aktiverar samma delar i hjärnan som den fysiska smärta. Att säga att separationer gör ont är därför inte överdrift.
Hur många gånger tvingas inte djur separera från gemenskapen? Omplaceringar och ensamhetsträning. Ja det kan vara nödvändigt men vi behöver rannsaka oss själva och fundera om alla separationssituationer vi utsätter våra husdjur för alltid är nödvändiga? Vi måste ta ett större ansvar – för att vi kan och har mer kunskap!
Dagens fundering.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Alf har börjat vifta på svansen mer och det är ett gott tecken. Känns som att han sakta blir bättre. Fortfarande orolig av sig så vi får se om det också ger med sig eller om han behöver nåt ångestdämpande också.
Theo är återställd. Går, viftar på svansen, äter, gör behov, gör lekinviter. Så nu är utmaningen att få studsbollen att ta det lugnt. En balans mellan att han ska få vara sig själv, röra på sig och att ta det lugnt och inte påfresta ryggen för mycket.
Vi har fått låna en hundramp (tänkt till bagageluckor) för soffan. Hade planen att dom inte längre ska få vara i soffan men eftersom de har fått vara där hela livet så är den svår vana att bryta. Risken är att dom bara hoppar upp och ner som vanligt istället. Alf har använt rampen upp men hoppade ner. Theo får man vakta hela tiden, han väljer den om man visar men såg när han tog satts och kom springande för att skutta upp så hann stoppa honom!
Tackar veterinärerna för så bra medicinering på Theo! Vilken skillnad bara på två tabletter. Ett dygn och han går från att inte röra sig alls till att vara sitt gamla studsiga jag. Nu har vi täcke på honom även om han bara rastas på gården. Helst får dom gå ut en och en för att inte börja leka. Alf fick nåt bryt å sprang och sprang å sprang i gångarna som husse kört upp med snöslungan.
Livet börjar återvända.
Tog en förmiddagspromenad utan grabbarna, i ljuset. Bästa tiden på vintern är nu och framåt!
Sen såg vi några roliga kompisar på vägen hem. Tre rådjur som pulsade fram i snön.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Ja vad ska man säga? 2021 börjar inte bättre än 2020 slutade. 2020 var ett ekonomiskt katastrofår! Förutom en pandemi av osedda mått så fick vi avloppshaveri, bilen gick sönder och när delen skulle bytas så fanns fler fel som skulle bytas som gav fler fel osv tills beloppet var 5 siffrigt istället för några 1000 lappar, Theo fick ont i ryggen igen i augusti och fick åka med honom akut till veterinären, vattenpumpen gick sönder innan jul och Alf har mått sämre över julhelgen.
Varit med Alf till veterinär igen i januari, fakturorna från alla avlopp och pumpar kommer och när jag kommer hem säger husse att Theo ligger i sängen och vägrar röra sig. Skriker när han försökte röra honom.
Kan det bli bättre någon gång? Man är inte gjord av pengar!
Som tur är har jag kvar av Theos smärtmedicin och gav honom när jag kom hem. Nu rör han på sig och han har kissat ute. Ligger stilla och vill inte gå så vi kör samma procedur som de tidigare gångerna – stillhet, värme, smärtlindring, bäras ut och kissa (i buren, vi har inga trappor) och in.
-33 grader så inte så konstigt om han spänner alla muskler han har både i tassar och rygg! Fick försiktigt på honom tofflorna så han till slut kunde ställa sig på snön och kissa.
Ibland vill man bara ge upp!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
Åkte med Alf på uppföljning hos (nya) veterinären i byn. Hon hade fått journalerna från Alfs besök på Evidensia. Då Alf ändå är piggare och ser lite gladare ut (i ögonen) efter Metacam kuren så tror vi att han har en smärtproblematik. Visade filmen när Alf tappar balansen och hon trodde också det kan bero på ryggsmärta. Hon tyckte själv att han såg piggare ut och han reagerade mindre vid undersökning denna gång.
När han stannar till så tappar han balansen. Händer även ibland när han står stilla.
Vi pratade om att ev röntga ryggen framöver – inte för att det ändrar behandlingen men för att det kan vara till hjälp för beslut längre fram om han blir sämre. Vi gjorde ju så på Theo till slut. Begärde förhandsbesked via försäkringsbolaget som tog kostnaden (10 000kr) för CT röntgen.
Alf ska gå på normaldos nu i 2 veckor för att få full effekt, sen ska vi sakta trappa ner till att hitta en lägsta dos som han har effekt av så han kan äta den länge. Han ska även få massage om han vill.
Huruvida hans ”ångest” symtom försvunnit är svårt att säga då vi inte lämnar dom ensamma, en av oss är ju alltid hemma nu mer. Han följde efter mig och ligger brevid mig i datarummet nu när jag skriver här men husse är i rummet intill. Vi får väl se om det också blivit bättre annars skulle vi utreda det vidare.
Våra fantastiska gamla vackra underbara kloka hundar.
Kan ni inte leva för evigt?
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sofia
Trickhundsinstruktör
Klickerinstruktör
Författare
