Nu börjar det hända saker i hundträning!

Något väldigt stort har hänt i hundtränarvärlden.

AVSAB eller American Veterinary Society of Animal Behaviour är vad experter refererar till när det kommer till djurbeteenden inom forskning. Alla rekommendationer som görs av amerikanska veterinärer bör bland annat komma härifrån.

AVSAB har i många år haft rekommendationen att använda positiv förstärkning till den mån som går och i andrahand följa med aversiva metoder (Aversiva metoder = där man jobbar med någon form av obehag mot hunden). Tränare som använde aversiva metoder bröt alltså inte rekommendationerna om de använde elchockar, stackelhalsband, stryp eller retrieverkoppel. Nu är det alltså inte så längre.

AVSAB har kommit med ny standard: man rekommenderar nu att enbart positiva metoder används för all hundträning, inklusive hur beteendeproblem behandlas.

Inte en dag för tidigt enligt mig!

Här diskuterar hundtränaren Zak George det: https://youtu.be/bkulCnZpQMU

Om AVSAB: https://avsab.org/about/

Saker AVSAB kommit fram till: https://avsab.org/resources/position-statements/

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Theo Expert trick dog!

Så där ja! Den gamla pensionären Theo kan han 🙂 Lägger in en liten film på de senaste månadernas trick vi lekt med. I yngre dagar vågade jag ställa mer krav på honom men inte nu med ryggvärken och åldern. Så ta i beaktande hans skick så tycker jag han är riktigt duktig 🙂

Så mycket glädje i en liten tax!

Trodde faktiskt inte vi skulle nå Expertnivån, tänkte att det var för höga krav men man får hjälp att sätta rimliga krav utifrån hunden genom sitt Spark Team så här är han vår lilla stjärna! Med tanke på att detta är mina första hundar och jag lärt mig eftersom om klickerträning och belöning så tycker jag vi får till det riktigt bra. En expert kan säkert göra det snyggare men det är inte det viktiga. Det viktiga är att ha roligt tillsammans och göra saker för kom ihåg:

Du behöver inte vara bättre än någon annan för att tycka att du är bra!

Jag är grymt stolt över min lilla tax!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att anpassa mig

Vi har satt ytterligare ett mål som vi ska nå i höst – men vi vågar inte uttala det än. Ni vet så man inte jinxar det 😉

Det handlar om en ny nivå, att våga testa mer än vad man tror vingarna bär. Efter snart 15 år med tax (och hund för den delen), så känner jag mig fortfarande som en nybörjare. Kan vi? Borde vi? Går det?

Grabbarna kan och vill, men jag inser att när vi tränar så behöver JAG anpassa mig, inte bli frustrerad. Nu har det blivit väldigt tydligt hur mycket äldre dom blivit, i sinnet, i kroppen men inställningen är detsamma: Va roligt att vi gör något tillsammans!

Så blir lite frustrerad över mig själv som har lite för bråttom, som tror att bara för att de kunde detta tidigare så kan vi bara “bygga vidare” men det går inte längre. Vi måste börja från början, visa mer (då Alf snart är döv och inte hör kommandon) och göra om. Små steg. Shejpa. Men det går! Sakta. Framåt!

Alf hör också dåligt så han verkar inte märka klickern längre. Har bytt till en klicker med hårdare ljud som han verkar höra än så länge.

Världens bästa grabbar!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Mindre och mer

Ibland söker jag igenom bloggen på saker jag skrivit om tidigare, vad vi gjorde då och vilka bilder och filmer som finns. Kollar att länkar å så funkar. Märker att det blir allt mer av vardagslivet och allt mindre om hundträning generellt. Har predikat i många år om etisk hundträning, dvs att träna och lära hunden utan nyp, ryck i koppel, skrik, “kickar” eller andra orättvisa metoder. Är glad och stolt över det jag ändå förmedlat. Jag har så klart ingen aning om någon läst det eller tagit till sig – men jag hoppas och tror att det kan ha påverkat någon, en endast hundägare. I så fall har det varit värt det. Jag har i alla fall infomrerat alla som hittat till bloggen om att det finns andra, bättre, metoder som bygger på inlärningspsykologi, etik och forskning – istället för någon enskild gurus “erfarenhet” och “egna metoder” som de tycker “fungerar”. Fungerar för vem?

Jag orkar inte längre ta alla diskussioner med människor om hur, varför, vad osv. Märker även att det skett en förändring på det stora hela där fler och fler börjar reagera mot metoder som bygger på bestraffning, korrigering osv istället för på inlärning.

För i slutändan: Jag tror inte att någon som skaffar hund gör det för att de vill vara elaka mot hunden. Jag tror inte någon som använder metoder som bygger på bestraffning och korrigering är medveten om hur det blir för hunden. Det utgår från människans perspektiv och hur vi vill “rätta till” beteenden som vi inte gillar.

Så skaffar du hund och vill lära den saker, och träna på saker – fråga dig själv: Om jag agerar så här, vet jag att hunden uppfattar varför det sker, vad jag vill och hur påverkar det vår relation? Vilken känsla skapar du hos hunden inför att vara i närheten av dig? Utgå ifrån:

  • Hunden gör aldrig något för att “jävlas” med dig, den vet inte hur man gör det
  • Hunden gör fel för att den inte vet vad som förväntas av den eller så är förväntningarna för höga mot vad hunden klarar av
  • Hunden kommer att prestera väl och vill göra rätt – om den får förutsättningar att göra det
  • Hunden är din vän – hur behandlar du dina vänner?

Däri ligger grunden till att välja etiskt förhållningsätt som bygger på forskning.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Våld och smärta i hundträning

Finns det något som gör en så upprörd som när personer använder våld och smärta i sin hundträning? (Djurträning över lag)

Läs här (varning för otäckt innehåll).

Så för att förtydliga varför detta med våld och bestraffning, som är uppenbart för de flesta, inte hör hemma i hundträning gör jag följande försök:

För att inlärning ska kunna ske behöver man vara i sitt så kallade toleransfönster – Googla på det (traumapsykologi) eftersom det annars skulle bli ett helt eget ämne att skriva om. Det är när man är inom sin toleransnivå som man kan vara närvarande och utan att reagera kraftigt på sina impulser.

Den mänskliga hjärnan är liksom djurens gjorda för ett liv i det vilda. Vi reagerar enligt samma mönster – stressystem – flight, fright, freeze (googla det också).

Om man upplever saker som gör att man kommer utanför detta så sker följande:

• Överst står sympatikus – det tillstånd där vi är som mest uppjagade. Längst ner står parasympatikus – där vi stänger av. I mitten har vi vårt toleransfönster Här är vi lagom vakna och vår förmåga att tänka logiskt fungerar. Gäller även djuren.

Så om du använder våld och smärta så i din träning så blockerar du ditt djurs inlärningsförmåga. Du skickar dem ovanför toleransfönstret i ett stresstillstånd! Om du håller fast ditt djur och samtidigt tillfogar smärta så har djuret inte något val än att stänga av – det nedre tillståndet där vi inte kan fungera utan “stänger av” vår hjärna och bara överlever. Så var sker själva inlärningen i dessa båda fallen?! Vad är det man tror sig uppnå?

Det är är ju inte raketforskning men tydligen tänker en del tränare att stackel (halsband med metalpiggar in mot halsen), elchocker och fysiskt våld där man tar så hårt i hunden att den känner smärta är bra metoder!

De som förespråkar såna metoder brukar inte ha något svar på detta och istället smutskasta de som jobbar med belöningsbaserad träning. Men fundera själv: om du vet att vad du än gör så uppmuntras ditt beteende men när du gör rätt så får du en belöning – ökar inte chanserna då att du vill göra rätt oftare? Om du istället får stryk/smärta/obehag vågar du fortsätta bjuda på beteenden (eftersom man får anta att hunden inte lärt sig vad du vill när du bestraffar den för att den gör “fel) för att göra rätt? Knappast! Den riskerar ju mer stryk!

Hoppas alla som sett klippet ovanför protesterar och agerar! Vi måste få ett slut på detta! Både i Sverige och utomlands!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Äntligen träning igen!

Blev inbjuden av min kusin som skaffat en hund, att träna med dem och hans dotter. Så det blev trickträning i 90 minuter. Båda sov gott när vi kom hem! Vi fortsätter träna på ITD tricken. Det var ju ett tag sen så det blir lite flamsigt innan de kan fokusera. Men flamsTheo klarar vissa saker (som att runda kon) bättre än Alf som springer fram å välter konen.

Lagt ut lite filmer på Instagram från träningen.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att gå tillbaka

Så glad att jag dokumenterat det mesta med taxarna. Gick igenom lite gamla inlägg och hittade detta, från när vi gick kurs. Påminde mig just om hur vi skulle hantera hundmöten, ge Alf mer utrymme och hålla Theo kort. På dagens promenad mötte vi två dubbelekipage och en ensam hund och det gick så mycket bättre då jag gjorde som jag lärt mig på kursen. Båda mycket lugnare!

Så bra att gå tillbaka i tiden och fräscha upp minnet!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Återuppta trickträningen.

Legat hemma i magsjuka sedan igår. Idag mår jag bättre men då magen inte är stabil lämnar man inte hemmet. Vi tog ett kort trickpass och jag kom på att jag inte är helt klar med tricket “räcka ut tungan” som jag började med i somras med Theo. Har inte filmat men får göra det när han kan det säkrare. Nu gör han det sporadiskt. Men så söt när han sitter med “slipsen ute” 🙂

Spontan tunga ute. Denna kille springer gärna med tungan i backen när det är nyplogat. Någon annan som har en hund som gör så? Ser för roligt ut men knappast så smart.

Alf är mest svårmotiverad nu. Dåligt väder ute och han vill mest chilla i soffan. Där han trivs bäst. Varmt och mysigt när snön yr ute. Nu närmare 80 cm på gården. Vette tusan om det inte börjar närma sig metern snö nu."The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Djurvälfärd ska gå före!

En mycket viktig och bra artikel om vikten av att ifrågasätta gamla sätt att tänka, allt man “vet” och öppna för nya tankebanor. Det går att översätta till vilken djursport som helst, även om det i inlägget handlar om ridningen. Läs artikeln här.

Här står vi, inför ett nytt år, med vår gamla ridsport, våra gamla tävlingsregler och vår gamla militära tradition. Vi är färgade av ett helt annat samhälle och helt andra idéer än det som lade grunden till vår sport. 
Det är inte att förvånas över att dagens nya ryttare, dagens sociala rörelser och dagens forskare ställer frågor och lyfter perspektiv som traditionen har svårt att besvara. Ridsporten, hästhållningen, hästarna och deras människor, illustrerar extremt tydligt hur spännande, besvärligt, roligt, ilsket och utmanande det blir när traditionen möter nya idéer. Och nya idéer möter traditionen.”

Att våga ifrågasätta är modigt och lärorikt. Det får alla att tänka till, att förhoppningsvis se över och omvärdera varför man gör som man gör. Inte bara för den som anser sig vara på topp. Den som kommer med nya ögon kan se och tänka i andra banor än den som utövat i många år. Så viktigt att våga vara modig, öppen och nyfiken. Det är styrka och något att vara stolt över oavsett vad andra säger. Bara för att “alla andra” gör på ett sätt betyder det inte att “alla andra” har rätt.

2017 skulle kunna bli det år då den som kritiserar ridning som ser hårdhänt ut inte avfärdas med ”rid själv då, så får vi se”. Det är helt enkelt inte så att den som kritiserar eliten själv måste kunna prestera som eliten för att ha rätt att kritisera. Tvärtom är det så att om eliten, som är förebilder och normbildande för oss övriga ryttare, tränar på hårdhänta sätt – då både får och bör vi andra ifrågasätta det. Vårt ifrågasättande visar att vi bryr oss om hästarna och att vi bryr oss om vårt eget lärande. Vi vill lära oss bra saker av våra förebilder, vi vill ha förebilder som lär oss bra saker. Precis som vi kan vara kritiska mot läkare utan att själva vara läkare, eller mot författare utan att själva vara författare, kan vi vara kritiska mot elitryttare utan att själva behöva vara elitryttare. Allt annat är trams!

Det måste vara viktigare att djuren tränas på ett etiskt och hållbart sätt än att enskilda prestationer ska stå för hållbarhet – då det det facto inte behöver vara detsamma. VI människor har makten och därigenom skyldigheten att träna och hålla djur utan smärta, hot och våld. Det är ovärdigt oss. Vi vet och kan bättre. Det handlar om kunskapsbrist och inget annat! Lagstiftningen borde även skärpas så att det går att sätta dit de som är för hårdhänta, använder hjälpmedel som sporrar och skarpa bett när det inte ska behövas.

Tänk om 2017 rentav skulle bli det år då vi alla slutar att förväxla prestation med välfärd! Prestation är nämligen inte ett tecken på välfärd. Möjligen visar prestation att hästen inte är akut sjuk eller akut halt, men prestationen visar inte i sig att hästen mår bra och har utbildats på ett schysst vis. Prestationen på tävlingsbanan säger ganska lite om hurdan den träning som ligger bakom har varit. De sår som träningen kan ha gett, de har läkt när det är dags att tävla. Den underordning som träningen kan ha tvingat fram, den kan vara det som ger resultaten. Det behöver inte vara så, men det kan. Prestationen avslöjar inte det.

Så håller med i allt hon skriver. Jag står upp för den träning jag tror på genom denna blogg bland annat. Genom att fråga och ifrågasätta andra som uttrycker att det tränar på sätt som idag är både bevisade skadliga (även om inte skadan är fysisk)! Inte för att vara elak men för att öppna för nytt tänkande. Fast ibland är det rätt skönt när man börjar med att fråga någon hur de tänker med sina metoder, och jag är den som får medhåll å den andra får inse att utvecklingen gått framåt å andra vågar tänka nytt 😉

Hoppas alla vi blir modigare. Jag vill gärna bli ifrågasatt, det innebär att jag måste bli nyfiken på andra sätt – omvärdera mitt tänk – för tänk om det finns ÄNNU bättre sätt att göra saker på? Det vill jag gärna lära mig! Inte stå kvar och trampa i 40 år gammal “fakta” som överbevisats, bara för att jag inte vet bättre.

Var står du i frågan? Vågar du utmana dina egna “sanningar”?

Vi tränar belöningsbaserat! För att det är roligare och skapar en trygg hund som vågar lita på sin ägare eftersom det aldrig kommer obehagliga överraskningar. Det betyder inte att vi inte har regler, det betyder bara att vi inte använder hot och våld för att förstärka vad reglerna är. Dock är jag och Theo fortfarande oense om hur mycket man får skälla inomhus. Vi jobbar fortfarande på det…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"