Etikett: Hundträning

Inkallnings film

Publicerat den av

Ja då har vi påbörjat vår inkallningsträning. Tog oss ut på isen, men vi håller oss bara i kanterna då det är osäkert hur tjock den är. Så klart var det ju folk ute på isen så vi hade svårt att hitta vår egen plats men det löste sig till slut. Har laddat ordet “Följ med” och eftersom de varit dåliga i magen så tog vi bara små godisbitar och ett kort pass. Hade även med visselpipan då den alltid funkat till 100 % men vi använder den nästan aldrig. Här är en film efter att jag kallat in några gånger. De stannade bakom mig precis som för att få en anledning att jag skulle kalla på dom så dom fick godis 😉

Theo gick långt bakom mig hela vägen hem som att han väntade på att jag skulle ropa 😉 Han är inte dum! Belönade även spontan kontakt som båda tog.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Nu kör vi hela alfabetet

Publicerat den av

Vi har ju slarvat ordentligt med inkallningen och träningen. Så dags att börja om och för att ha ett fokus har jag skapat hela alfabetet med tips och övningar. Nu ska vi träna in inkallningen på olika sätt och göra det till roliga lekar istället för tvång och arga röster som ingen lyssnar på. Här har jag en hel lista med saker att träna och öva på så nu ska det bli av! Jag har samlat alla tips och övningar som jag fått från de kurser vi har gått, från böcker jag läst och från bloggar jag hittat.

Vilka är med mig?

A – Belöningar

Vilka belöningar fungerar tillräckligt bra? Är det inte det, så kommer hunden dröja kvar, den kommer att springa långsamt och inkallningarna kommer inte bli så som du vill ha dem. Hunden måste få tillräckligt hög lön för arbetet. Det är olika från hund till hund hur mycket och vilken sorts belöning den föredrar.

Mat belöningar

Absolut högsta vinsten – kladdigt smarrigt godis.

T ex:
Korv
Köttbullar
Blodpudding
Skinka
Mjukost på tub
Ungnötslever i bitar
Grillad kyckling

Snusdosa

Svärfar använder en snusdosa i fickan när han går ute med hundarna. Han säger att han bara behöver knacka på fickan så håller de sig nära. Jag har tiggt till mig två st av en kollega så jag ska också prova ha snusdosa i fickan 😉

För fler tips på vad man kan belöna med kan det vara bra att ha en snusdosa, där i kan man ha godsaker såsom leverpastej, kalvsylta, kattmat (blöt såklart!) eller köttfärssås, sådant riktigt kladdigt, som är svårt att belöna med utan att själv bli jätte kladdig. En annan fördel är att de flesta snusdosor också har två fack, så två belöningar får plats! 

De går att kasta som belöning, och hunden får jaga efter och försöka öppna själv, eller bara hämta och sedan öppnar ni tillsammans. Jag kan belöna från handen, eller låta hunden jagaden i min hand, jag kan sätta snöre på den och kampa lite om den, ja, ni förstår många typer av belöningar går att göra, och framförallt så blir det en super belöning! 

Jackpot

En jackpot är när du ger hunden flera belöningar (behöver såklart inte enbart vara godbitar) för ett beteende, du kan ge alla belöningar på en gång (såsom ett godisregn) eller en och en. Det är ett bra sätt att variera dina belöningar på. Det är också ett enkelt sätt för dig att lära din hund att det verkligen lönar sig att lyssna och vara följsam. Att använda sig av jackpot’s lite då och då i träningen gör också att beteendet du belönar troligare uppkommer igen! 

B – Ladda ordet

Välj först ut en signal du vill använda i inkallningen, och bara vid inkallningen. Därför är det bra att välja ett ord/signal som inte används i vardagen eller som kan förväxlas med vardagsord som “kom” eller “hit” som lätt slinker ur en. 

När du valt signal så börja träningen inomhus eller i miljö med minimal störning. Enklast är att börja med hunden sittande framför dig. Ge signalen och belöna med godbit från handen. När hunden kopplat ihop signalen med godbiten kan man börja variera med att kasta iväg godbiten så hunden får jaga eller kasta upp den så hunden får fånga den. 

När du är redo att ladda ordet med störningar, t ex utomhus så börja med att ha hunden kopplad.

Om du har en inkallningssignal som hunden inte alltid lyssnar på, byt signal och börja om. Inkallningssignalen måste bli så tydlig att hunden alltid lyssnar. Ge alltid signalen med ljus, lekfull röst (eller med ett vänligt kroppsspråk osv). Inkallningen får aldrig förknippas med tvång, hot, skrämsel eller att bli fasttagen.

C – Spontan inkallning

Att belöna varje gång din hund söker kontakt med dig (så länge den inte skäller för att få din uppmärksamhet) är en bra start på inkallningsträningen. Ha gärna en klicker till hands och klicka när hunden tittar på dig (förutom på dina händer), och belöna. Det viktiga i denna övning är att det är  hunden som söker upp dig utan att du lockar, visar/håller i belöningen eller gör ljud. 

För att få detta till en inkallning, vill du att hunden börjar röra sig mot dig för att den ska få sitt klick och sin belöning. Belöna rörelse mot dig, spontant, utan att du säger eller kallar på hunden på något annat sätt. 

Steg 1: Träna inomhus, utan några större störningar.  Var stilla, håll tyst och håll händerna utmed sidorna. I första steget räcker det med att hunden tittar någonstans på dig. 

Steg 2: Gör samma sak ute på promenad, där blir det genast svårare pga störningarna runtomkring. Belöna spontan kontakt som hunden tar med dig och när den rör sig mot dig. 

Steg 3: Försök få till denna kontakt när både du och hunden rör er, du kanske ska börja med att gå baklänges från hunden, för att sedan gå framåt. 

Steg 4: Öka svårigheten genom att låta hunden vara lös, på en trygg och säker plats, när den tar kontakt med dig, oavsett avstånd och belöna med jackpott. 

Steg 5: Öka svårigheten med frestelser av olika slag och belöna rikligt när hunden, spontant väljer dig, istället för leksaken (börja om på steg 1 när du lägger på frestelser).

D – Whiplash vändning

Syftet är att hunden ska vänta sig mot dig spontant, så snabbt som möjligt.  Börja med att stå stilla med hunden i koppel, hunden behöver stå lite framför dig.  När hunden rör huvud och nacke åt ditt håll, klicka eller beröm och belöna hos dig. Det är beteendet att vända mot mig som du vill belöna. 

När hunden börjar förstå detta koncept börjar du röra dig framåt och är snabb med belöningen så fort hunden vänder huvudet mot ditt håll. Sedan lägger du på avstånd och störningar. Lägg också till din inkallningssignal, och belöna när hunden vänder mot dig.

E – Collar Grab

För en del hundar innebär inkallningen att man blir kopplad varje gång. Då motbetingar man inkallningen igen därför att hunden inte vill komma om den blir kopplad. Att träna in Collar grab är en viktig del av träningen så att hunden inte förknippar inkallning med att det roliga är slut. 

Denna övning jobbar man med för att få hunden att stanna kvar efter inkallningen. Hunden ska ju inte bara komma till dig, den förväntas ju också stanna tills dess du ger annat kommando. 

Du tar helt enkelt i hundens halsband eller sele, och belönar hunden- Syftet är att lära hunden att det inte betyder något negativt. Fundera över hur ofta du tar i hundens halsband, utan att koppla den, hålla fast den, lyfta den eller dylikt, utan att det faktiskt händer något riktigt roligt och trevligt i samband med det.

F – Fartträning

Som en variation på att träna att hunden ska komma kan man träna delmoment som t ex fart. Du vill belöna hunden när den har den snabbaste hastigheten (som är lämplig) mot dig, och detta gör du enklast med en klicker, eller ett ord, spela lite apa eller spring ifrån hunden, som belöning för att hastigheten är riktigt bra (istället för att göra det när hunden rör sig långsamt mot dig, eller inte rör sig alls). 

Detta kan du göra både när hunden kommer spontant till dig eller när du ropar eller som variation.  Men glöm aldrig att det är hastigheten du tränar, inte att hunden ska komma in och sätta sig vid sidan.

G – Skvallerträning

Du börjar träningen enkelt t ex vid möte av en person som promenerar. Börja med att belöna hunden (gärna med klicker) för att den bara stannar upp när den uppmärksammar detta. Belöna med en godbit hos dig. Succesivt kommer hunden uppmärksamma störningen och sedan vända sig mot dig innan du hinner klicka, och det är precis det du vill. I steg tre så stannar hunden upp, vänder sig mot dig och tar några steg mot dig. I sista steget får du en hund som stannar upp, vänder sig och kommer mot dig när den uppmärksammar en störning som den ska skvallra på. Går att överföra till cyklister, hundmöten, bilar… 

Du får en hund som på promenaden stannar upp och skvallrar på saker som den tidigare kanske velat springa fram till, du förebygger alltså att behöva kalla in hunden.

H – Tittutinkallning

Du börjar med att locka hunden in mellan benen och belönar där några gånger innan du belönar framåt, sedan försöker du smita ifrån hunden, för att kunna kalla på den igen. Detta kan man absolut göra i koppel i början, för att verkligen få hunden med sig. En rolig variation av att komma till husse/matte som blir en lek. 

I – Klara färdiga Hit

Håll hunden i halsbandet eller i kopplet och viska orden, ”klaaaaaara, fääääääärdiga” och ditt inkallningsord (det ska vara lite mystiskt). När du sagt ditt inkallningsord släpper du halsbandet eller kopplet och springandes vänder 180 grader åt andra hållet och springer cirka 4-5 meter innan du sätter dig ner (med ryggen mot hunden) och belönar massor (med godis eller med leksak) när hunden kommer fram. 

Varför? Värdet för inkallningsordet ska vara högt, och med denna lek kan du utnyttja hundens intresse av att springa. 

Försvårande: Stanna inte upp, utan låt hunden komma ikapp dig, utan att du saktar in eller stannar. Ha hunden lös eller i lina, lägg på störningar, såsom andra hundar, leksaker eller andra människor.

J – Överraskningshit

1) Överraska hunden när den minst anar det med en inkallning. Du kan passa på när hunden är intresserad av något, när den har den högsta farten bort ifrån dig, när hunden leker med en annan hund eller vid någon annan händelse. 

2) Du kan också överraska hunden, med att när du precis kallat in hunden och den är på väg så gör du något överraskande, såsom att ”ramla” omkull, rusa så fort du kan ifrån hunden, börja hoppa på stället, ja, vad du nu kan komma på (som inte skrämmer hunden). 

K – Betinga reflexen

Ett tips från en fågelhundsägare var att vissla varje gång du ger hunden mat. På så sätt förknippar hunden hela tiden visslan med mat inomhus och sedan kan man börja jobba med visslan utomhus också.

L – Inkallning från Frestelse

Lämna tre godbitar (eller sätt fast dem i ett träd), med lite mellanrum på marken, medan hunden ser på. Låt hunden få gå och ta en av godbitarna (vilken av dem den tar spelar ingen roll), när hunden har tagit den, kallar du på den. Den får alltså inte ta fler än en godbit, utan den ska komma till dig, och gör den det, blir belöningen att få gå och ta nästa godbit, och därefter kallar du in hunden igen, och kommer den får den gå och ta den sista godbiten. 

Det kan vara bra att göra denna övning i koppel i början, då kan vi begränsa hunden, så att den inte kan ta alla godbitar på en gång, om den nu skulle försöka detta. 

Blir det för svårt kan du också göra som så att du tar lite tråkigare godis och lägger ut och så belönar du hos dig med riktigt gott godis för att den kommer, och därefter låter den ta godbit nummer två. 

M – Indianleken

Om du har en medhjälpare som kan hålla hunden, så låter du den få hålla hunden i kopplet (eller i halsbandet) medan du går ifrån hunden. När du kommit cirka 10 meter ifrån, vänd dig till hunden och säg din inkallningssignal, i samma stund som du ropar på hunden vänder du dig om och springer så fort du kan ifrån hunden. När hunden verkligen är sugen på att följa efter släpper medhjälparen kopplet (eller halsbandet). När du hör hunden bakom dig, sätt dig ner på huk (med ryggen fortfarande vänd mot hunden), och belöna hunden rikligt när den kommer hela vägen fram till dig. 

Om du inte har tillgång till någon medhjälpare kan du göra nästan samma sak ändå. När hunden är ouppmärksam på dig, så lägger du försiktigt ner hundens koppel på marken, och smyger bort ifrån hunden (titta på hunden hela tiden, så du vet vad den gör) så fort du kan. När hunden upptäcker att ingen håller i kopplet och tittar åt ditt håll, använd din inkallningssignal, och samtidigt som du gör det springer du så fort du orkar ifrån hunden. När du hör hunden bakom dig, sätt dig ner på huk (med ryggen fortfarande vänd mot hunden), och belöna hunden rikligt när den kommer hela vägen fram till dig.

Tänk på att bara köra dessa två övningar i miljöer där du känner dig säker, och långt ifrån vägar med bilar och människor som kan bli rädda eller störda av en springande hund. 

N – Premacks lek

Premack’s lek betyder “gör du som jag vill, får du det du vill ha”. Tränar: Impulskontroll, självbehärskning, kontakt, relation och följsamhet. Kasta godbitar eller leksak som inte har jätte stort värde för hunden. Premack’s princip: Hunden utför ett beteende den inte uppskattar för att få möjlighet att utföra ett beteende den tycker bättre om. Detta går så klart att applicera lika bra på inkallningsträningen. Istället för att hunden ska titta på dig eller gå lugnt, så ska den komma till dig, för att få ta det den vill ha. 

O – Ta den

En enklare variant av “Titut leken”. Denna lek går ut på att du kastar en godbit på armlängds avstånd åt höger, och säger ”Ta-den”, låt hunden gå och ta godbiten, när hunden har ätit upp den säger du signalen igen och kastar en godbit åt vänster istället. När hunden förstått vad leken går ut på kan du börja kasta längre. 

Och sedan kan du lägga på inkallningsträning. Du gör som ovan, men istället för att bara kasta fram och tillbaka, så kallar du på hunden när den ätit upp godbiten, och först när den kommit fram till dig, kastar du nästa godbit. 

P – Ping Pong

Hunden ska springa mellan två personer så du behöver en medhjälpare. Den ena kallar på hunden, för att sedan belöna rejält med leksak eller godbit, medan hunden leker eller får en godbit, kallar den andra personen på hunden och belönar på samma sätt när den kommer fram. Att springa fram och tillbaka mellan två personer brukar många hundar tycka är roligt. 

Q – Familjeinkallning

Även denna övning kräver fler personer, men är väldigt nyttig. Ni ställer i er i en cirkel, med avstånd mellan er som passar hunden och så gör ni på samma sätt som Ping-Pong inkallningen, någon kallar på hunden och belönar rikligt, när hunden kommer. När den får sin belöning kallar en annan person på hunden, och belönar när den kommer, och så kan man fortsätta så ett par gånger. 

Det är viktigt att hunden inte blir stressad av leken, och avbryt genast i sådana fall. 

R – Lydnadsinkallning

Du sätter hunden, går ifrån den på lämpligt avstånd, och kalla in den, hunden ska galoppera in till dig och helst ska den sätta sig vid din sida. Enklast är att träna alla saker för sig först, innan man sätter ihop dem till en hel inkallning.

S – Grupp med korsande inkallningar eller parallella inkallningar

När man tränar i grupp eller har flera hundar går det att utveckla inkallningsövningar till svårare inkallningar, och svårare stanna kvar övningar. Du kan kalla på dina hundar en och en, så att de andra hundarna måste ha impulskontroll och inte komma bara för en av de andra hundarna börjar springa. Ni kan ha två hundar bredvid varandra och samtidigt kalla på dem så de springer parallellt eller korsande beroende på var ni står i förhållande till den andra hundföraren.

T -Olika miljöer

När ni är ute på promenad och hunden är lite okoncentrerad, hala in kopplet något, inte så det blir sträckt eller så att hunden känner det i halsbandet, men så att det inte är en lång båge på det. Kalla på hunden, och samtidigt tar du ett nytt tag på kopplet med den andra handen, lite längre ner på kopplet utan att det blir ett ryck, samtidigt som du börjar backa. Så även om hunden från början inte reagerade, kommer den att komma till dig ändå, då du ”halar in” den, när den vänder upp mot dig, belöna rikligt, hos dig. 

Det här är ett sätt att träna inkallning med säkerhet, så du kan använda dig av många olika typer av störningar, men anpassa svårigheterna efter vad hunden klarar av.

– Träna inkallning från en annan hund.

– Träna inkallning från hälsande på människa.

– Träna inkallning från fåglar

– Träna inkallning från intressant doftfläck.

– Träna inkallning från ett annat ekipage som leker. 

U – Jaktinkallning

Någon håller i hunden och du springer i zick-zack framför hunden och i varje vändning sätter du dig på huk och klappar i händerna tre gånger och säger hundens namn När du sprungit några zick-zack släpps hunden och den springer då mot dig och söker upp ögonkontakt – belöna rikligt. 

V –  Tunnelinkallning

Hundar i grupp radar upp sig på två led mitt emot varandra med några meters mellanrum. Din hund sitter på ena sidan och du på andra sidan. När du kallar släpps hunden och den springer mot dig mellan de andra hundarna. Belöna rikligt. 

X – Visselpipa

Prova en rolig inkallningsövning med visselpipa inom armlängdens avstånd. Böra med att backat bakåt med hunden precis framför dig. Händerna med godis i har du knäppta i “skrevhöjd”. När hunden visat sig lite pushig och aktiv blåser du i visselpipan, öppnar händerna och låter  hunden ta godbitarna. 

För att försvåra kan du vända ryggen till hunden utan att ge den något kommando. Ge inkallningssignalen med visselpipan och hunden ska skyndade sig runt till dina knäppta händer för att få godiset. Blås igen och snurra runt på stället så hunden får anstränga sig för att lyckas hamna framför dig. 

Y – Två godbitar

Ta två godisbitar, en som är supergod och en som inte är riktigt lika god. Har du en hund som älskar leksaker kan du byta ut den supergoda godisen mot en rolig leksak istället. Det viktigaste är att den ena belöningen är bättre än den andra. 

Du håller hunden i halsbandet och kastar iväg godisbiten framför näsan på hunden. Du kastar den bara någon meter så att hunden tydligt kan se den. När hunden tittar på godisbiten säger du varsågod och släpper halsbandet. När hunden springer fram och äter godisbiten  ropar du hundens namn och springer iväg åt andra hållet. Hunden får jaga ikapp dig och när den kommit ikapp får den den supergoda godisbiten. 

Z – Godistuva

När hunden går iväg låtsas du hitta något spännande på backen och kanske säger “Titta här”, gräv och leta och låt glad. När hunden kommer springande kan du använda inkallningssignalen och lägga godis där du nyss grävde. Denna lek gör dig mer intressant för hunden att följa. Lägg in den på promenader. 

Å – Stopp/Stanna/Ligg

I skarpt läge kan det var svårt att få hunden att avbryta vad den har för sig (t ex om det kommer en annan hund mot er och hunden intresserar sig, kanske vill springa fram mot den andra hunden) för att stanna, vända och springa mot dig. Då kan det vara bra att ha en stoppsignal först, innan inkallningen, som fungerar som en broms. Att träna in stoppsignal t ex Ligg.

  1. Träna in signalen Ligg
  2. Träna in en fri-signal och öka svårigheten så att hunden klarar att ligga kvar även med störningar tills fri-signal ges.
  3. Variera belöningar och fri-signal från korta och långa avstånd.
  4. Träna aldrig i för svår miljö när andra hundar springer och leker i närheten som blir orättvist mot hunden som ska ligga kvar.

När hunden kan sin stoppsignal t ex “ligg” så kan man använda det på håll och få hunden att stanna och lägga sig innan man kallar in. Det blir som en stopp signal.

All inkallning behöver inte ske när hunden är på väg mot något den inte får springa fram till. Inkallning är även till för att kunna ha hunden under kontroll även på kortare och längre avstånd utan störningar. Då kan stopp/ligg signalen vara en variation. Kikopup har en bra video på youtube som förklarar bättre.

Ä – Träna hemifrån

Om du tränar i en miljö som är ny för hunden vill den ofta hålla extra koll på var du är. Det kan du utnyttja i inkallningsträningen. Åk till nya platser och träna med lina och utan lina, en plats där hunden tidigare inte varit. 

Ö – Varför fungerar inte inkallningen?

– Hunden kan ha lärt sig att den inte behöver komma när du ropar
– Att komma när du ropar är inte roligt och förstärkande för din hund. Förändra dina belöningar
– Det kan ha hänt något obehagligt i hundens tidigare träning, och nu vill han helt enkelt inte komma. Backa träningen, lägre svårighetsgrad.
– Du kanske har kallat på hunden och den fått en ”bestraffning” när den kommit, som att bli uppkopplad istället för att springa lös, ska gå och lägga sig istället för att springa i trädgården och jaga fåglar etc.
– Du har tjatat ut inkallningssignalen. Använd den bara i situationer när det lyckas.
– Du har tränat för lite eller för sällan.  Försök få in träningen i vardagen.
– Du har inte tränat på störningar. Förvänta dig inte att hunden ska klara inkallningen om du påbörjar träningen av att kall in hunden från ett springande djur. Börja hemma under kontrollerade former.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Del 3 Boktipset

Publicerat den av

Tankar om hundens beteenden och hundträning (Del 3 utifrån boken “Hundens språk och flockliv” av Lars Fält)

Just Lars kapitel om flocken har gett mig bra mycker mer argument mot alla dominasteorier som sprids som sanningar i media och Tv. Hur vi människor trycker ner och förgör hundens värde i flocken. Det är så skrämmande att man fortfarande kan ha det förlegade synsättet.

“Den vanligaste orsaken till att hundar inte kan utföra beteenden exakt som vargen är att vi förändrat deras kroppskonstitution så att det blivit svårt, ibland omöjligt. Både av funktionsskäl och för att vår syninriktade hjärna vill ha roligt har vi skapat hundar med för korta ben, korta nospartier, obiologiska bakbensvinklar osv. Men visst är det roligt att se en chihuahua och en irländsk varghund hälsa på och förstå varandra, eller attt se en dvärgpudel springa efter och gripa ett föremål på samma sätt som en schäfer“.  De är så lika men så olika våra raser. Man behöver ha det i åtanke när man sammaför hundar. Behöver din hund träffa alla hundar? När de inte kan läsa av varandra så uppstår konflikter i onödan som vi människor är orsaken till.

“Tendensen till flockliv och samarbete har sannolikt varit en av de viktigaste orsakerna till att vargen/hunden fungerat så bra i människans olika grupper och samhllen. Att vara flockdjur innebär att man måste kunna samverka“.

Precis så är det. Man måste bygga sin hundträning och sin vardag med hunden på samarbete – därför har dominansteorier och andra ledarskapsteorier så felaktigt lärt ut att man ska dominera genom aggressiva handlingar mot hunden så som alfarullningar osv. Det bygger knappast något samarbete med hunden!

Lars förklarar så bra alla individers olika förutsättningar i en flock och hur varje individs styrka används i flocken. Teorier om rangordning får en helt annan betydelse än den gängse som sprids av t ex självutnämnda hundexperter på TV som tolkat detta som att hundar har fasta roller som aldrig får rubbas. Utmanar dom ska dom tryckas ner och sättas på plats. Så fel så fel så fel.

“Flocken består i praktiken av ett antal “hjälpare” vilkas agerande bidrar till att överlevnadshcanserna ökar för alla medlemmar (…) Olika individier är helt enkelt olika duktiga på olika saker. Detta innebär att de kan hjälpa varandra dörför att flocken består av “specialister”“.

Så vilken roll får våra hundar i vårt dagliga liv om vi använder oss av metoder som hela tiden går ut på att hunden ska vet att den är lägst ner i hierarkin och att den aldrig får uppmuntras att bidra med sina kunskaper och sina styrkor. Därför är det så viktigt att alltid låta hunden få jobba med något. Att den får visa och vara duktig i sin form som hjäpare i flocken oavsett om det är spår, jakt, vall eller vad som. Aktivering är A och O för att få en harmoni i flocken det är jag övertygad om. Det räcker inte att bara leva med hunden, och tro att man är en flock bara för att man är ett antal individer på en viss yta. En flock innebär en gruppdynamik där alla har sin plats och sin roll och är viktig.

Som motsats till att flocken har fördelar så har faktorer som konkurrens om föda tydligen en motverkande effekt på flockbildning. I praktiken är allt som djuren utnyttjar, resurser som orsakar konkurrens. Att hålla på att ta hundens mat eller ben i från den i tid och otid som en del människor gör tror jag har rak motsatt effekt om man vill stärka sin flock och sin ledarställning. Det har en motverkande effekt på att faktiskt leva som en flock. Att man kan träna hunden på att det inte är ett hot att ta ifrån den något – då man kör byteshandel – för att kunna rädda den om den får i sig något farligt är en sak. Men en del verkar ju hålla på och tjorva med hundens mat hela j*la tiden. Låt hunden ha sin mat ifred.

Rangordning

Lars beskriver hur rangordningsexperiment har gått till historiskt sett, där man släpper in ett antal obekanta djur i en bur, box eller annat begränsat utrymme och därefter studerar vad som händer. I många fall t ex hos höns börjar djuren slåss. Så småningom blir slagsmålen allt färre och det blir lugnare i buren. När man ger dem mat äter de i en viss ordning utan att bråka alltför mycket med varandra. En av det viktigaste funktionerna med rangordningar är att aggressionen begränsas.

Just här har väl många förväxlat begreppen och tvärt emot handlat med ett ökat aggressivit beteende gentemot hunden i en viss situation för att hävda sin “rangordning” eller “status” eller vad man nu kallar det. Det är så tragiskt när folk trycker ner hundar, eller på annat sätt har ett hotfullt beteende mot hunden och försvarar det med att hunden försöker klättra i rang och “ska sättas på plats” när själva grunden i rangordning är att minska aggressivt beteende inom flocken. Man använder sig av teorier som bygger på instängda djur som inte har något val.

Lars beskriver att i stället för att slåss börjar djuren undvika dem som är starkare vid konflikter i stället använda sig av aggressionsdämpande signaler. Vid konflikt med någon som är aggressiv har man några olika möjliga val. Man kan försöka lämna platsen, vilket förutsätter att det finns en flyktväg. En sådan brukar saknas vid rangordningsförsök eftersom de i allmänhet görs med djuren i burar eller inhägnader. En tredje utväg är att försöka manipulera den andres aggressionsnivå med hjälp av lämpliga signaler.

Här använder ju också en del hundägare ett aggressivt beteende mot en kopplad hund som inte kan fly ifrån. Det man gör då är ju att utsätta hunden för en situation den inte kan ta sig ur eller fly ifrån. Den kommer då att försöka med alla medel ge dig lugnande signaler och kuva sig för att undivka mer obehag. Det värsta jag vet är när folk tolkar dessa beteenden efter en hård korrigering, som att hunden “skäms”, “ångrar sig” eller “vet sin plats”. Det har överhuvudtaget inte skett någon inlärning i en sådan situation då hundens enda fokus är att försöka lugna den aggressiva ägaren.

“Alla individer i en rangordning som inte innehar den högsta eller lägsta positionen är både överlägsna och underlägsna, helt beroende av vem de jämförs med. Uttryck som unerlägsen, överlägsen och dominant är relativa begrepp, dvs beroende av andra individer som man jämförs med. Man kan inte vara underlägsen eller dominant ensam. Uttrycket dominans används i många sammanhang, där det inte hör hemma. Det vanligaste är att man blandar ihop självsäkerhet med dominans. Självsäker man kan vara alldeles ensam. Dominant är man i grupper”

Den faktiska ordningen i rangordningen kan inte bestämmas uppifrån eftersom toppindividen bara behöver sin position när hen konkurrerar med någon av de andra. De andras relationer är ointressanta för hen. Här vill ju gärna människan tro att vi är toppindividen och dessutom bestämmer övrig rangordning, vilket alltså inte är fallet med rangordning.

“Det finns en fundamental egenskap hos burförsöken som har lett till många missförstånd om hur grupper fungerar och det är avsaknaden av utvandringsmöjligheter. I buren och varghägnet på djurparker finns ingen möjlighet att lämna gruppen eller ens öka avståndet litet. Den biologiska målsättingen med aggression är att öka avståndet till någon, t ex en konkurrent och om flyktvägen är låst går inte detta. Det som återstår om man inte ska bli skadad är att försöka sänka aggressionsnivån hos den som hotar en. Hundar och vargar läger sig ner på rygg med bortvänt huvud och svansen mellan benen. Detta är en kroppsställning som kostar mycket energi. Om man ser någon inta den ofta är det något i den sociala miljön som inte fungerar som det ska“.

Det man också ska komma ihåg är att djuren själv lägger sig på rygg (frivillighet). När en människa trycker ner hunden i denna ställning (olika former av alfarullninar) får man ingen annan effekt än att man beter sig aggressivt mot hunden (avståndstagande) för att sedan som många då vill, att hunden ska återuppta kontakten med föraren. Det om något är ju dubbla budskap till en hund! Att förvänta sig att hunden ska ens vilja vara nära en efter en sån grej är ju korkat och okunnigt.

Lars skriver också så bra om att de ledande djuren utmärks av att de tar initiativ och har fördelar vid jakt, viloplatser och parning men även att de dominanta djuren kan få ett bett om de kommer för nära en annan individ som har t ex mat. Alla indivder har en “äganderättszon” på ca 25-30 cm där de försvarar sitt byte även mot ranghöga djur. De respekterare även när andra äter och går inte och tar av varandra.

Sen kommer han även in på ett kapitel om att ledarskap och dominans är två skilda saker. Man är bra dominant i förhållande till någon i en etablerad grupp eller bland ett antal individer i en låst instängd bur. Vad händer om du öppnar buren?

Det går att skapa rangordning mellan djur som inte lever i flock i naturen om man låser in dom i bur. Störst och starkast hamnar överst. Här har man slarvat och gjort likahetstecken mellan utveckling av rangordningar och flockbildning. Så enkelt är det inte. Han tar också exemplet från en mänsklig arbetsplats där det kan finnas rangordningar men man tvingas samverka för att man inte har ett val ( tex inte möjlighet att byta arbetsplats), flytkvägen är stängd. Det här missförståndet har lett till att många tror att ledarskap är det samma som att vara starkast rent kroppsligt. Man har fastnat för de aggressiva inslagen i dominansen och reagerar som om hundens alla flyktvägar är stängda. Det skapar en rädsla hos hunden för sin ägare! För mycket hot och aggression inom en flock splitrar snarare än håller ihop.

När det gäller hundmöten så ska man prata om självsäker och osäker istället då status bara finns i redan befintliga grupper. “Jag har hört hundägare tala om sin dominanta hund, när det i själva verket har varit en självsäker, lite osocial individ som helt ill undvika att umgås med andra hundar eller människor och också visar det med hjälp av hotsignaler“. Så fel det kan bli. Ännu ett skäl att inte tvinga sin hund till möten den inte vill ha eller klarar av, t ex hundar som ska hälsa på alla den möter på promenader.

Med ledarskap menar Lars den som kontrollerar, styr och riktar andras beteenden och tar initiativ till aktiviteter. Människan vill ju ofta vara den som bestämmer och kontrollerar men att ta initiativ även till positiv samvaro är ju en stor del av ledarskapet. Men det är inte heller alltid det är alfadjuret som tar initiativet. Det är inte så att toppdjuret bestämmer allt inom flocken. Det är mer dynamiskt än så. Och som tidigare sagt så är ju alla individer specialister på olika saker och när någon annan är bäst på något så följer även alfadjuret med. Den delen verkar många ha missat.

“Om flockledaren upptäcker att han tjänar på att följa ett initiativ från en flockmedlem som är specialst på t ex jakt på ett visst byte så gör han det“.

Ledaren är den som tar flest initiativ oftast för att denne är äldre och har mer erfarenhet men följer lika gärna en annan som har större chans att lyckas i sin specialitet. Ledaren har en vaktande/försvarande funktion och jag kan bara tänka mig att när människan som så gärna vill hävda sin “toppposition” (för de som gärna använder hot och bestraffningar/korrigeringar) utsätter sina flockmedlemmar för t ex otrevliga hundmöten som hunden inte alls mår bra av så sjunker ju förtroendet för “ledaren” då denne inte kan “försvara” flocken mot potentiella hot.

Ja det är mycket intressant att läsa i boken och så klart mycket mer än det jag fastnade för här. Jag har fått lite nytänkt i hur jag ska göra med Alfs osäkerhet inför andra hundar bland annat.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Boktips

Publicerat den av

Idag har jag börjat läsa boken “Hundens språk och flockliv” av Lars Fält, Bilda förlag. Många aha-upplevelser och förklaringar till hur vi människor har tolkat och feltolkat tidigare forskning och förvrängt ord och betydelser. Lars Fält är en etolog, som forskar om djurs beteenden. Det är en faktabaserad bok som speglar just forskning och vad man faktiskt har sett och kan utläsa om djurens beteenden och framför allt hur man kommit fram till dessa resultat. Skulle vilja recensera hela boken, varenda sida och ord, men det har jag varken tid eller ork med. Men här är några av de delar jag fastnade mest för. Det kommer flera olika delar av detta inlägg för att det ska vara mer lättläst. Först lite om grunderna i mitt hundtänk som han så enkelt beskriver.

“Vi och hunden – den tama – vargen- har en troligen med än 100 000 årig gemensam kulturhistoria. Hunden är en flockvarelse som anpassat sig väl till våra grupper. Den är en gruppmedlem med rättigheter, skyldigheter och roller, anpassade efter förmåga. Tyvärr finns det en tendens hos en del hundägare att enbart vara intresserade av att lära hunden förstå vad de vill. Den typen av envägskommunikation inom en grupp är troligen ganska främmande för hunden. Det är nödvändigt att vi försöker lära oss förstå  vad hunden har för behov, hur den uttrycker dem och vad den försöker meddela med sina signaler. För att flocken ska fungera är det inte bara viktigt att hunden förstår en del av vårt språk, vi måste även lära oss de viktigaste delarna i hundspråket som ju ursprunligen är anpassat att fungera i den vilda vargflocken. Där är det viktigt att alla kan samarbeta och hunden är inställd på att den ska fungera tillsammans med husse och matte“.

Så inleds boken och just här får man ju grunden i all kommunikation med hunden. Precis som han skriver så upplever jag också att man möter många som vill att hunden ska lära sig fungera i samhället, men de har ingen tanke på att de själva måste förstå och lyssna på hunden för att det ska fungera! Det är ju sam-arbete man är ute efter. Att vara hundägare blir lättare och roligare för båda om  man har kontatk med hunden även i sitiationer som kan vara pressande eller lockande för hunden. Om flocken fungerar så hjälper det hundar som har tendensen till att fly, attackera eller jaga ensam.

“Canis-arterna har stor inlärningsförmåga även socialt och om två individer av olika arter lever länge tillsammans kan de så småningom förstå varandras språk tillräckligt bra för att en så känslig sak som parning kan komma tillstånd“.

Hundar är ju verkligen anpassningsbara och intelligenta. Vi får aldrig glömma det när vi tränar. Att vi inte kan kommunicera med hunden kan vi inte bestraffa dem för. Jag är så pass ödmjuk i mitt tänk att jag alltid utgår från att det är jag som inte kan kommunicera om det blir missförstånd, vilket jag aldrig kan straffa hunden för! Hunden kan säkert snabbare läsa av oss, om inte vi hela tiden ger dem så förvirrande budskap, än vad vi lär oss deras språk. I många fall tror jag inte ens hundägaren har försökt läsa av vad hunden försökte visa i en viss situation.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Tankar om träning

Publicerat den av

Såg en så bra och enkel video på fb om att aktivera jakthundar året runt med små enkla medel som bygger relation. I videon säger Peter från Dogworks att det kan verka löjligt för en jakthundsägare att träna på små kontaktövningar men att alla interaktion mellan hund och ägare (som bygger på positiva möten) ger en bättre kommunikation och i slutändan en bättre jakthund. Det är precis så jag känner med våra trickövningar. Det är inte tricken i sig som är målet utan att hitta många olika sätt att träna kommunikation och glädje, det stärker banden. Tyvärr kan jag inte länga till denna video men kolla in Peter & Dogworks på fb så hittar ni den nog där. Hoppas fler jakthundsägare kollar in Peters filmer för de är verkligen bra!

Fick startlistan för vår nästa tävling i rallylydnad om tre helger. Nummer 33. Får hoppas det blir bättre och att bättre tid till uppvärmning ger bättre förutsättningar till en bra runda 🙂 Denna är också inomhus så det blir svårt att ge Alf allt utrymme han behöver gentemot andra hundar men vi ska fixa en sån där canvasbur som han kan få ha som sitt krypin och lugna vrå, det funkade ju när vi fick låna kusinens i söndags. Han håller sig lugnare om jag också gör det så får hoppas mina nerver håller sig i schack denna gång.

Nu verkar också husplanerna börja bli verkliga! Ska bli så kul om det blir av 😉

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Ingen bra dag som hundägare

Publicerat den av

Herregud vilket liv hundarna har fört idag. Från det dom klev upp tills vi går sista svängen så har dom skällt på allt. Verkligen allt. Skuggor, folk, hundar, påsar… Ingen kontakt, ingen hejd på skällandet. Så till slut fick jag nog, psykbryt, tryckte ner Theo i snön. Ingen bra metod, inget jag förespråkar, inget jag är stolt över men det fanns ingen stopp på det hela! Totalt kaos. Vi måste träna mer på att vara lugna innan vi går ut genom dörren. Sista hundmötet kunde vi till slut avleda Theo med en vante (han älskar att bära vantar). Vilken pärs! Å dom drar ju igång varandra hejdlöst.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Rallyträning och efterlängtad sol

Publicerat den av

Började dagen med att åka på Formas rallyträning, vi var lite tidiga också så vi fick välja bana. Vi valde svängar och snurrar och hela banan bestod av att gå i cirklar, 270 grader och svänga höger och vänster. Riktigt nyttigt. Ett problem vi haft är ju att Alf tar targethanden för stå genom att dutta nosen mot handen, vilket han inte får göra på tävling. Fick tipset av Lena att pröva att lyfta knät istället, precis som när man är på väg att ta ett steg fram (utan att flytta foten). Vips så ställer sig Alf upp utan att han behöver targethanden! Klockrent.

Tur rallylydnad inte kräver någon särskilt god kondition eller hastiga rörelser så en sjuk matte klarar av det med lite smärtlindrande i kroppen.

Efter en stund dök två till deltagare upp och Alf var så klart snabb att skälla ut dom.

IMG_20150207_120320

IMG_20150207_120428

IMG_20150207_120450

IMG_20150207_120354

Till slut kunde han ändå slappna av trots att de gick förbi. Han behöver lite tid på sig att lugna sig så får se hur startnummer 2 går.

Fick chansen att prata med Lena om lydnad och hur det funkar och har förändrats. Hon berättade bland annat att de senaste åren har lydnaden övergått till att hunden ska gå och titta upp mot föraren på ett sätt som gör att den går i en onaturlig ställning med kroppen och får ingen naturlig rörlighet i varken framben eller bakben för att kunna se på sin ägare. Det låter ju inte så ergonomiskt. Lena sa att det inte finns något som säger att hunden måste gå på detta sätt men senaste åren har detta premierats, på hundens bekostnad. Hunden får gå rakt fram och behöver inte hålla ögonkontakt med ägaren egentligen så varför gör man då på det viset kan man fråga sig? Kommer det sluta med att det blir en sport bara för border collies? Mer trick och mindre hundarbete?

En av dom saker som gjort att vi aldrig varit intresserad av lydnad som gren är just det man ser på vissa youtubeklipp där hunden nästan viker sig och benrörelserna ser högst onaturliga ut för att gå brevid sin ägare. Så skulle jag inte vilja träna med min hund.

Rallyn känns roligare och mer glädjefylld. Vi  hann även diskutera de nya reglerna som är på gång. Fördelar och nackdelar. Så klart ska de som vill satsa på t ex championat få göra det och det bör ju krävas rätt mycket för det, men samtidigt får man inte förlora glädjen i sporten så att det bara blir elitsatsande som tävlar för att vi andra tappar lusten om attityden inom grenen förändras.

En lärorik förmiddag kan jag säga.

Vädermässigt gick det från att ha kommit rekordmycket snö till att regna! Regna! Japp igårkväll var vi dyblöta efter kvällsrundan. SMHI varnar för att vi under natten kommer få stormen Ole från Norge över oss. Så bäst hålla sig inomhus och kura ihop.

IMG_20150207_120530

IMG_20150207_120556

IMG_20150207_120507

Nu ska vi försöka att göra ingenting idag. Bara vila och lata oss.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vems fel?

Publicerat den av

Läste en artikel om att hundviskaren CM har blivit stämd av en kund som blivit biten av en hund som släppes ut från hans center. Läs hela artikeln här. Personen som tog emot hunden hade inte tillräcklig kunskap eller utbildning för att hantera hunden.

Det här är vad som händer när man inte respekterar vad hunden har varit med om tidigare och endast förväntar sig att hunden behöver förändra sig. Läste i en annan artikel om samma händelse att man då bedömde att “hunden inte var tillräckligt tränad” när den släpptes ut. Men det är ju inte hunden som ska tränas att “inte bita“. Det är ju människorna kring hunden som måste ha kunskap att leva med hunden och dess bagage, förstå och läsa av och kommunicera med hunden på ett lugnt och tryggt sätt. Det är det här jag har börjat inse är bekymret med CM, att hundar far till hans center och rehabiliteras men människorna gör inte så stora förändringar själva mer än möjligtvis använder hans ryck, pssss-ljud eller utsätter hunden för situationer den inte klarar av för att kunna korrigera beteendet man inte vill ha.

Samma gäller ju hundkurser. Har hört flera gånger personer säga att de går kurs för att “hunden ska lära sig” eller att hunden “ska utbildas“. Jag har gått kurs av helt andra anledningar – att JAG ska lära mig, att jag ska bli en bra hundägare och förstå och läsa av mina hundar. Inte förväntar jag mig att hunden ska uppföra sig för att den gått en kurs, det jobbet ska ju JAG göra hemma där vi tillsammans skapar en fungerande kommunikation. En del blir besvikna då de inte får någon förändring hemma efter en kurs och är förvånade att hunden funkar bra på kurs men inte hemma. Jag anser att man på en kurs får verktygen för hur man ska jobba hemma och det är det jobb jag lägger ner hemma som avgör om det blir någon förändring eller inte.

Hur ser ni på saken?

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Man kan inte bestraffa rädsla

Publicerat den av

 En studie om hästar visar att det inte har någon effekt att straffa en rädd häst. Torde vara lika för alla levande varelser. Orginaltexten nedan:

 

Equine Version: It makes no sense to punish a fearful horse.

1. Fear is not voluntary. Horses cannot turn it on and off at will. If you think that’s untrue, try increasing your heart rate by thinking about it. In fact, wariness and flight are a result of natural selection and help these sensitive animals to survive.

2. By definition, the punishment itself must be sufficiently unpleasant (to that individual). Punishing a fearful animal “effectively” will therefore increase, not decrease, its fear.

3. The nastiness of the experience is judged by the horse, not by the punisher. If the horse happens to be sensitive or ‘soft’, even verbal scolding can startle and have negative effects.

4. Anxiety and fear are not the same thing. Anxious animals are temperamentally more susceptible to stress than non-anxious animals. Punishment of fear-based behavior can increase risk of freezing or flight at the moment, but punishment of an anxious horse may have more insidious and long-lasting consequences.

5. A fearful horse can easily injure herself and the people around (or on) her. It’s wise as well as humane to change any undesirable behavior with sound, gentle methods.

6. The goal of behavior modification should be to increase confidence and decrease stress. Fearful horses lack confidence and are already stressed, and punishing them for manifesting those things will not make them better.

Fear and anxiety are at the root of many behavior problems. Some – such as biting or kicking – may not seem to be anxiety-related, but in fact they often are. If you’re tempted to punish a behavior but are not sure about its motivation, err on the side of ethological caution and try a different strategy. If the (unwanted) behavior is truly voluntary, use positive reinforcement of an alternative behavior. But if it’s emotional, physiological or stress-related, give the horse a break and remove him from that situation (simple avoidance), or try classical conditioning methods such as desensitization and counterconditioning. “Correcting” such behavior is likely to make it worse.

Från “Reisner Veterinary Behavior & Consulting Services“.

En kort sammanfattning på Svenska:

Varför straff inte fungerar på rädda hästar:

1. Rädsla är inte något som djuret styr över, de kan inte påverka reaktionen.

2. För att bestraffning ska ha någon effekt måste tillräckligt obehagligt för djuret, så att bestraffa på ett “effektivt” sätt kommer öka, inte minska, rädslan hos djuret.

3. Det är hästens upplevelse av obehaget inte människans som avgör effekten. Ett känsligt djur kan få mycket negativa effekter bara av verbal tillsägelse/hot.

4. Oro och rädsla är inte samma sak. Oroliga/lättstressade djur är temperamentsmässigt mer mottagliga för stress än icke-oroliga djur. Bestraffning av beteenden av rädsla kan öka risken för att djuret fryser eller flyr i situationen, medan bestraffning av lättstressade djur kan få mer långtgående mentala konsekvenser.

5. En rädd häst kan lätt skada sig själv eller personer runt sig. Det är klokare och mer humant att förändra oönskade beteenden med mjukare metoder.

6. Målet med beteende förändring borde vara att öka självförtroendet och minska stressen. Rädda hästar/djur saknar självförtroende och är redan stressade, att bestraffa dem för att de visar dessa beteenden kommer att skada dem och inte göra dem bättre.

Rädsla och oro är grunden till många beteendeproblem. Några – som att bitas eller sparka – kanske inte ser ut att vara stressrelaterade men de är ofta det. De rekommenderar sedan att man provar andra metoder än att bestraffa, så som positiv förstärkning av alternativa beteenden. De skriver vidare att om problemen är känslomässigt, psykologiskt- eller stressrelaterat bör man ge hästen en paus och ta dem från den situationen eller pröva desensibilisering eller counterconditioning  av beteendet.

 

Kan bara hålla med    Det är ju inte direkt något magiskt över att träna med djur. Man kommer längre om man är vänlig och djur (som är tämjda sedan många tusen år) har en inbyggd instinkt att försöka följa oss och förstå vad vi menar. De flesta problem sitter i att vi människor inte är nog tydliga i vår kommunikation.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Omvända problem

Publicerat den av

Ibland blir jag så irriterad på hur korkade en del människor kan vara. Ser ett TV program om kända hemmafruar där en av fruarna har bestämt sig för att hennes hund behöver uppfostras. Då skickar hon iväg hunden på kurs. Men vänta nu, hur funkar den logiken?  En  hund likväl som ett barn, agerar bara utifrån den miljö och utifrån de relationer som den omgivits och formats av. Du kan skicka en hund på vilka kurser du vill, en om inte DU som ägare förändrar dig kommer du få samma resultat som tidigare.

Denna logik, att det inte har något att göra med en själv, gör mig tokirriterad. Det är inte någon annans fel att det är på ett visst sätt, och problemet kommer inte någon annan kunna lösa. Det åligger en själv att förändra sig och förbättra sig och lära sig.

För att vända detta inlägg till något positivt har vi idag varit och tittat på tomter och på husvisning. Det ser lovande ut för en egen liten stuga vid vattnet en dag. Bara banken kommer att hålla med oss om vår budget.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"