Så glad att jag dokumenterat det mesta med taxarna. Gick igenom lite gamla inlägg och hittade detta, från när vi gick kurs. Påminde mig just om hur vi skulle hantera hundmöten, ge Alf mer utrymme och hålla Theo kort. På dagens promenad mötte vi två dubbelekipage och en ensam hund och det gick så mycket bättre då jag gjorde som jag lärt mig på kursen. Båda mycket lugnare!
Så bra att gå tillbaka i tiden och fräscha upp minnet!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Igår var jag och Theo inbjudna av Svenska Lagotto Romangnolo klubben att delta på deras rallykurs/träning. I fem timmar fick vi göra övningar och träna in olika moment. Så kul att få ny inspiration. Förra grundkursen jag gick med Alf var för 4-5 år sen.
Stora problemet med Theo har varit att vi inte hittat ett lugn och en kommunikation. Han har varit stressad (glad) men det har inte gått att få kontakt. Jag var även tveksam till hur han skulle klara av att sitta i en bur studvis då vi aldrig annars har bur hemma.
Theo skötte sig mycket bra! Han skällde ut hundarna precis när vi kom ute på parkeringen. Men snabbt så lugnade han sig. Jag körde lite skvaller med avstånd.
Inne i lokalen var han i stort sett tyst! Vilken skillnad. Dofterna tog över ibland men för det mesta så gick han riktigt fint. Han var med och han lyssnade mycket bättre. Han protesterade inte heller mot att vara i buren. Där tog han det lugnt och la sig tillrätta.
Vi fick träna på att externbelöna – vilket vi tar med oss hem i träningen med Alf! Vi fick även gå rallybana med förbundna ögon och leda någon med förbundna ögon. Mycket nyttigt. Sen fick vi gå en bana med hundarna där vi skulle ha munnen full i skumtomtar (för att inte prata) och samtidigt dansa till musiken 🙂
Sen blev det en inofficiell tävling, men vi fick fortfarande ge godis på banan. Theo fick pris och vann för att han var så duktig! Hade jag aldrig kunnat tro! 🙂 Lilleman kan han också.
Theo fick prova bollhavet efteråt. Det var inte så intressant men när matte la godis i badet då blev det fart på honom. Theo är så rolig när han vill testa nya saker. Han är så orädd!
Stolta är vi och fina nya vänner har vi träffat. En riktigt rolig dag. Trötta och nöjda åkte vi hemåt.
Husse och Alf hade sovit i soffan medan vi var på kurs. Alf hade inte ens brytt sig om att gå ut, det var för dåligt väder 😉
Idag har vi varit på julmarknad och köpt lite julklappar. Snön den saknas fortfarande och husbygget stöter bara på nya förseningar hela tiden. Vi skulle ha flyttat in den 19/11 enligt kontraktet men det är inte ens nära klart. Vi saknar husstommarna…"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Ja då hade vi vår sista träff på flockhanteringskurs fortsättning igår. Vi gjorde lite övningar utomhus, att med kroppsspråket få hundarna att gå bakom utan att träna förbi. Sen hundmöte i bäckmörker! Tänk att alla hundarna klarade det! Helt otroligt bra 🙂
Är så glad för min tidiga födelsedagspresent av husse – en varseljacka! Knallgul med reflexer, såna som vägarbetare har på sig. Man syns bra.
Vi fick också prova dirigera fem dagishundar och frökens hund genom en slalombana. Mycket svårare fast ändå inte så stor skillnad. Det gäller bara att få med alla. Sen fick vi reflektera lite och fick även ett fint diplom och några personliga ord som var mycket fint. Så kul att gå kurs för en sån duktig instruktör som man verkligen känner förtroende för. Vi skulle önska det kom en flockhanteringskurs – avancerad 😀
Så vad har jag fått med mig mest av under kursen:
– Prata mindre! (SILVERTEJP)
– Gör det inte för lätt och inte för svårt (en filmläxa som fick bra kritik av fröken som vi ska jobba vidare med)
– nyttiga övningar gällande mitt eget kroppsspråk (att vara mer medveten)
– Vänlig inbjudan! Oj så bra övning och vilket gensvar av Theo! Det ska vi använda istället för att tjata inkallning 🙂
– Fortsätta ge Alf utrymme och Theo närmare vid hundmöten
– Dämpa Theo och ge Alf mer utrymme
– Att inte ta för givet att hundarna kan eller förstår allting utan instruktioner (en övning där vi fick leda varandra med ögonbindel runt en bana)
– Att vänlighet kommer längst
– Alla bra övningar i dom bra böckerna som ingick i kursen. Framför allt att tänka mycket på de lugnande signalerna som alla hundar har och använder sig av för att kommunicera med oss hela tiden och att lära sig använda dom för att lugna och få fokus på den riktiga uppgiften.
– Sluta dalta med Theos svammelskällande – visa godis och säga “se vad du missar”. Han är ju smart och lär sig snabbt vad som lönar sig för att få bra betalt.
Jag fick beröm för att jag kan se de individuella behoven som mina hundar har, att de inte är på samma sätt eller behöver samma saker. Det tar jag också med mig. Sen alla fina kommentarer jag fått på mina filmläxor.
Tack till alla som var med! Hoppas vi ses igen :-)"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Ja då har jag filmat lite igen. Först bjuder jag på en film där jag förstör för mig själv, vilket jag inser i samma sekund som jag gör det…
Har försökt få Alf att vilja leka mer istället för att belöna med godis. Men så gav jag en godis istället när han inte ville komma tillbaka. Tror ni han ville leka mer när han visste att jag hade små korvbitar i fickan? 🙁 Nå man lär sig av sina misstag. Totalkatastrof.
https://youtu.be/pexMG6KkCZY
https://youtu.be/YRD6buJyexE
Läxa: Välja en övning från boken “Kroppsspråk för hundägare”.
Målsättning: Få båda att vara på samma sida, få dem att följa med några steg framåt och vända mot mig.
Kriterier: någorlunda samlade, fokus på mig (klara störningen som uppstod av grannhundarna)
Verktyg: kroppsspråket (övningen från boken) och små bitar krov.
Resultatet: Till sist fick vi till det 🙂
Och så övningen “En vänlig inbjudan”:
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Ja då har jag läst den nya läxan, kap 2 i boken “Kroppsspråk för hundägare” och den är jättebra. Gör även referenser till hästvärlden vilket jag är mycket bekant med och där kroppsspråket blir väldigt effektivt. Därför kommer jag inte bara tipsa om denna bok i länken uppe i menyn utan även om “Dansa med hästar” av K F Hempfling. Den visar väldigt tydligt hur viktigt och enkelt kroppsspråket är.
Frågade mamma för nån dag sen om det gått bra att vara hundvakt. Hon sa att det gick bra, dom skötte sig bra. När brorsans flickvän var förbi satte hon dom på sidan om och då tystnade dom. När dom skällde på grannen så lät hon dom lugna ner sig och sedan hälsa en och en, då gick det bra. “Man får dämpa Theo lite” 🙂 Antingen smittar det av sig eller så är hon bara så klok från början min mor 😉
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
I måndags var vi på kurstillfälle 2. Vi fick börja med att leka bara vi hundägare. Att gå en banan med “låtsashundar” och sedan gå samma bana med en människa med ögonbindel. Ja där ser man hur svårt kommunikation är och hur givet man tar det att hunden förstår allting och vad man vill. Alltid bra att påminnas om det.
Det roligaste var när vi sen fick ta in hundarna och gå banan. Sen gick fröken banan med hundarna. Så intressant att se när någon annan tränar med ens hundar. Såg direkt på Alf när han var ointresserad och vad som fick honom intresserad. Inte är det när man ropar på honom. Det är när man gör något mystiskt, hemligt, har något spännande som han inte får om han inte följer med. Då såg man hela Alfs kroppsspråk ändrades. Han viftade på svansen, öronen framåt, kroppen framåtlutad, koncentrerad på vad som ska hända.
Så fort Theo har uppfattat att det är nåt gott som vankas så följer han med. Tidvis skällande, så ska dämpa honom mer och göra Alf mer intresserad på promenaden. Ska verkligen försöka uppmuntra och utnyttja Theos intresse för att följa och vara med.När vi i slutet av kursen gick ut på en kortare promenad så var Alf och Theo nästan tysta! Inte ett ljud trots att det var bäcksvart ute (båda är ju gode mörkrädda och möta hundar i mörker är inte ok). De satt till och med tysta i bilen när andra hundar skällde. Dom gillar att gå kurs 😉
Vi konstaterade också hur rutinmässig man är, tar samma godis, går samma vägar, gör på samma sätt. Det viktiga är att variera och använda olika tekniker vid olika hundmöten/situationer beroende på vad som händer. Att ha flera verktyg, inte bara ett. Jag vet ju att Alf går på nosen men har varit för lat för att ta med gottaste godiset som luktar mest för det innebär ofta kladdiga fickor. Får skaffa nån burk eller tub av nåt slag. Ah, det är jobbigt att gå kurs 😉
Intressant och nu har vi fått nya läxor! Dags att filma."The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Ja ytterligare en läxa i flockhanteringskursen. Utifrån förra bilden där vi skrev stödord om våra hundar ska vi tänka på om det är några saker vi har “problem med” och om det är något vi är nöjd med och vill jobba mer med.
Så här blev det för Theo:
Jag tänker att stressen, skälligheten och oron hänger ihop. Får man bukt med stressen så löser sig resten. Han härmar ofta Alf i mycket av hans beteenden så får vi tyst på Alf vid hundmöten så funkar d för Theo också. Theos arbetsglädje och nyfikenhet är hans största vinster, förutom att han är så snäll och godtrogen som han är. Vill verkligen låta honom utforska saker och vara så nyfiken som han är.
Flockhanteringskurs, läxa
Och för Alf:
Flockhanteringskurs, Läxa
Som sagt, om Alf inte vore så osäker vid hundmöten eller vid möten med nya människor så vore han den perfekta hunden. Han har inga andra jobbiga beteenden. Han är snäll, from som ett lam och jättelätt att jobba med! Älskar denna hund."The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Ja då har jag knåpat ihop lite bilder av den läxa vi fått – hunden som individ. Något som har ändrats sen ni började träna? Beskriv din hund med hjälp av stödord.
Theo
Sen vi börjat träna med Theo har han blivit något lugnare inomhus. Han kan gå iväg och lägga sig på sin filt en stund och somna. Det hade han svårt med tidigare. Han är mycket lätt att shejpa och är väldigt intresserad av att lära sig trick, tror kanske det mest handlar om att han gillar att kommunicera (att vi talar samma språk just då och förstår varandra) och givetvis godisbiten. Han har gått lite mer upp i varv vid hundmöten men d är nog för att han härmar Alf.
Alf
Alf har blivit lite bättre vid hundmöten, det fungerar till viss del dom tekniker vi har fått lära oss med att ge honom mer utrymme, skvallerträning osv. Men han har fortfarande sitt “stirra ut” beteende som vi måste jobba bort. Fokus och kontakt.
Alf är en härlig individ. Har upptäckt hur kontaktsökande han är och faktiskt söker vägledning. Nu måste vi bara hitta samma språk så han blir tryggare i att vi kan stötta honom i svåra situationer.
Största vinsten som jag ser det från första kursen är att jag verkligen släppt stressen kring att Alf inte vill hälsa på folk: Jag bryr mig inte alls att han skäller på människor. Vi går därifrån eller ber folk ignorera honom så att han får hälsa i sin takt. Funkar sådär. Folk är dåliga på att följa instruktioner. Men det stressar inte mej mer att han skäller på folk. Kan vara skönt ibland också till och med om man går själv i mörkret. Då varnar han långt innan någon okänd kommer nära. Känns tryggt 🙂
Jag har också blivit mycket bättre på att titta på mina hundar, vilka signaler dom ger. Sen hinner jag inte alltid avbryta innan det går till att dom börjar skälla men jag ser mer och mer tecken."The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Jag verkligen älskar böckerna vi fick på kursen. Hoppas alla läser boken “On talking terms with Dogs: Calming Signals” av Turid Rugaas. Hundar kommunicerar hela tiden med oss. När vi blir för fokuserade på att hunden ska utföra något kan det bero på att hunden hela tiden försöker få oss att lugna ner och fokus för hunden kommer bort från själva inlärningsmomentet. Vi människor måste lära oss kommunicera utan ord, det är så enkelt egentligen, så naturligt och vi gör mycket lugnande signaler själva utan att vara medvetna om det. Vi har en skyldighet mot våra hundar att lära oss se och läsa av dem.
Hon beskriver så bra hur alla djur och hundar har dessa lugnande signaler för att försöka kontrollera och påverka omgivningen i en positiv riktning. Ingen vill leva i stress eller hotfullhet. Varför har då så många människor valt att använda hotfulla signaler i kontakten med hunden? Och dessutom inte förstå (inte kunna läsa av) när hunden gör allt den kan för att visa att den inte vill ha konflikt. Hunden blir fullt upptagen med att kommunicera lugn till sin ägare, som fortsätter kommendera på ett hotfullt sätt till hunden. Kommunikationsbrist!
Det här sammanfattar allt så bra:
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"
Sju klipp i filmen när Alf och Theo leker.
https://youtu.be/zMG90ZTlqq8"The world is changed by your exampel, not by your opinion"