Vi har förlorat vår Guld

Det gick snabbt då infektionen i det sydda såret i ansiktet började sprida sig. Ringde veterinären kl 16 när jag såg att det började svälla, fick en akut tid kl 18 men hon var redan död då. På 20 minuter hade det svällt ännu mer. Trots antibiotikabehandlingen. Det känns så orättvist. Fina Guld. Det var ju inte så här det skulle bli. Jag såg framför mig tre glada kaniner som kunde bo ihop i vinter. Nu har jag två kvar som får bo grannar då jag inte kommer våga göra om detta igen. Trots att jag förberedde mig i flera veckor och läste på och gjorde enligt konstens alla regler hann Gun få ett bett som blev så djupt att infektionen inte gick att stoppa.

En sorgens dag.

Hon var en så fin kanin, modig och klok som en bok. Jag och djurskötaren skojade om att hon kommer bli en mycket bra klickerkanin. Nu hann vi aldrig uppleva det.

Vi har trots allt Nya och Loa kvar. Nu får vi fokusera på att ge dom ett så bra liv som möjligt och se om dom är intresserade av att träna med klicker.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion" Sofia Trickhundsinstruktör Klickerinstruktör Författare

Det gick inte längre

Under natten till igår har Loa och Gun lyckats få upp en tillräckligt stor öppning mellan buren och luckan så att Loa kommit åt att bita Gun i ansiktet. Det var illa så det blev direktfärd till djursjukhuset. Hon fick lugnande, syddes och rengjordes. Nu ser allt mycket värre ut än det är men nu är det rent och hon får smärtlindring, antibiotika, magstimulerande och ögondroppar. Stackars Gun.

Kollade igenom Loa och han har inga skador. Dock nu på morgonen upptäckte jag att han inte hade bajsat, ville inte äta det jag erbjud (han som kommer när man skramlar med pelletsburken) och var låg, gick undan och rörde sig långsamt. Så nu är han också på smärtlindring och magstimulerande.

Herregud vilken vändning detta tog. Jag som planerade denna ihopsättning under lång tid, läst på, sett videos och pratat med andra. Trots det kan det alltså gå illa! Det har nog inte varit slagsmål i den meningen utan mer försvar men Guns sår i ansiktet var djupt. Nu bor hon i garaget medan Nya och Loa får varsin hage i hägnet. I nuläget kan jag aldrig tänka mig att försöka mig på att släppa ihop kaninerna igen. Kan inte utsätta Gunhild för detta igen! Veterinären sa att hon i och för sig sett värre men jag har känt mig som en värdelös djurägare som utsatt henne för detta. Märkligt också att bara hon har fått skador. Varken Nya eller Loa har några bitskador. Återigen är jag så glad att jag har försäkring på kaninerna. Dessa akutbesök kostar men försäkringen har gått in och tagit största delen av kostnaden.

Jag är så ledsen för Guns skull men prognosen är god i nuläget. Om inget tillstöter så kommer såren att läka.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion" Sofia Trickhundsinstruktör Klickerinstruktör Författare

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Idag på dygn 5 av ihopsättningen beslutade jag att låta Nya gå ut till sin hage istället. Hon är den som är mest stressad och försvarar sig i alla lägen. Nu tänker jag försöka låta Loa och Gunhild komma överens. Det går upp och det går ner.

För det mest ignorerar dom varandra (vilket är positivt) och de kan passera varandra på hyfsat nära avstånd utan att det blir gruff. Ingen jagar någon utan endast försvarsbråk när någon tränger sig på. De har rykt ihop några gånger som varit över på en sekund. Jag pratar med dom och går närmare och då avbryter dom. Försöker att ingripa så lite som möjligt men låter ingen gå på Gun i nuläget pga hennes sår.

Så här låg dom för en stund sen vilket också är positivt och gör att jag har hopp om att det ska gå.

Alla kaninerna har varit väldigt bra i magen, mjuka fina pluppar, stora och ljusa. Även Nyas vilket gör att jag tolkar det som att hon varit mindre stressad av att faktiskt vara med än när de gick bredvid varandra ute. Men som sagt så tror jag hennes inre stress smittar av sig på de stora som ändå har potential att bli vänner nu. Alla tre har gjort ”floppar” dvs kastat sig ner i liggande vilket också tolkas som positivt och avslappnat. Alla tre har legat utsträckta och avslappnade när de har vilat. Så överlag tror jag det har varit ok för dom, trots ett par grupp per dag.

Guns sår läker fint, torra rena och fina. Det i pannan ser värst ut men det verkar ändå vara rent. Jag har inte vågat klippa bort så mycket päls där i och med att det är så nära ögonen. Loa har någon lite sårskorpa men i övrigt inga skador. Tänderna, det jag kan se är hela. Försöker hitta på saker för dom att göra och undersöka eftersom dom då inte är så brydda om varandra.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion" Sofia Trickhundsinstruktör Klickerinstruktör Författare

Gun skadad

Jag lät kaninerna vara tillsammans första natten då det kändes relativt lugnt på eftermiddagen/kvällen. Jag gick och la mig vid 24 och vaknade första gången vid 05 och gick och tittade till dem. Såg att Gun fått ett bett i ansiktet. Kollade igenom alla kaninerna. Fick också rådet att kolla alla kaninernas tänder så att de inte har tandskador pga bråken. Gun är den enda som har några skador. De syns inte utanpå men när jag började kika under pälsen såg jag flera fläckar där pälsen var ryckt. Ringde Agria telefonveterinär (söndag) via videosamtal, fick visa hur hon såg ut och betedde sig och fick goda råd om att sköta om dessa sår. Såren är ytliga men då kaniner har tunn hud så ska vi behandla såren som om de är öppna sår även om det inte blöder eller syns något i övrigt. Jag har klippt bort så mycket päls jag har vågat utan att skada så nu syns hudpartierna mer. Dessa fält syntes alltså inte alls när jag bara titta på henne utan jag var tvungen att leta mellan pälsen för att se dessa fält. Då såren sitter på ryggen är det låg risk att de blir smutsiga och eftersom de är i garaget och inte i hägnet så kan jag hålla miljön så ren som möjligt för att detta ska få läka fint. Inget blod men väl synlig hud.

Jag övervägde att avbryta alltihopa för att låta Gunhild läka men samtidigt är ju risken att samma kommer att hända om jag provar igen om någon vecka. Det känns inte schyst mot henne. Hon är som vanligt, hon har inte undvikit någon kanin eller någon plats i garaget utan har rört sig som tidigare, hon äter, dricker, bajsar och vilar. Jag ser att alla tre ligger med utsträckt kropp och benen i sidan så jag tolkar det som att alla kan slappna av trots att de är nära. För Nya som jag varit mest orolig för verkar det som att detta sätt ger mindre stress för henne. Hon äter, bajsar, dricker och håller sig till en del men verkar inte mer stressad än tidigare. Med tanke på att hon blev så otroligt stressad av att ha Loa med galler mellan så trodde jag att hon skulle ta det hårdast men så verkar det inte vara.

Så har övervakat dom extra noga nu. De kan gå förbi varandra utan att något händer och ibland så vill dom ryka ihop. Nu vill jag punktbevaka Gunhild som även om hon är störst är den som fått skador. I natt fick de således inte vara tillsammans. Har ordnat så att de får vistas i garaget men i olika burar så de inte kan skada varandra. Nu har jag gått över till dejtingvarianten. De får vara tillsammans när jag är med hela tiden. När jag inte kan eller orkar sitta i garaget längre så får de återgå till att bo i olika burarna (växlar mellan de olika).

Med Agria veterinären diskuterade vi vad de behöver för att aktivera sig med annat och därmed inte ha så mycket tid att fokusera på varandra. Fick några bra länkar för berikning.

Idag (måndag) har jag samrått med lokal veterinär som rådde mig att fortsätta enligt den överenskommelse jag hade med Agrias veterinär. Om jag känner bölder eller ser infektionstecken inom några dagar så ska jag givetvis återkomma. Annars är förutsättningen god för läkning. Jag tvättar flera gånger per dag och fick veta att jag inte kan tvätta för mycket eller göra någon skada. Så jag följer råden nu.

Jag förstår att det kan ta längre tid nu att få dem att bli vänner med ”dejtingmetoden” (alltså att de umgås och sedan separeras) men i detta läge bedömer jag det ändå bäst för alla. Jag ser ändå lite lugna tecken men samtidigt är det ju osäkert så länge de kan ryka ihop. Ingen jagar någon på så sätt men ibland när de kommer för nära så ser jag att dom spänner sig och börjar jag då prata med dom så går dom åt varsitt håll. Så inte förrän de kan ligga bredvid varandra och putsa varandra så kommer jag låta dom vara ensamma.

Detta är Loa och Gun idag trots att de hade kommit ihop sig (men jag avstyrde direkt). Dom satt och åt bredvid varandra och delade på samma blomma utan att spänna sig eller bråka. Så jag känner ändå hopp om situationen.

Som ni ser så syns inte Guns sår på ryggen om man inte letar efter dom. Så viktigt att man verkligen kollar igenom sina kaniner även under pälsen och ser vad som gömmer sig där. Loa kan ha fått ett bett vid halsen men svårt att avgöra, inget tydligt men tycker mig känna en liten, liten sårskorpa.

Jag vill verkligen att dom ska få vara tillsammans så dom har sällskap i det stora utehägnet sen. Tror dom verkligen skulle må så bra av det. Loa och Gun har varit så snälla mot varandra när de gått bredvid med galler emellan så hoppas verkligen dom hittar tillbaka till det. Jag kommer att städa ut hela hägnet och de två vinterburarna så att det inte luktar av någon annan där när de väl kan komma ut. Men jag räknar med att detta tar tid nu och det får ta tid. Det får ta flera veckor om så krävs. Men jag ska verkligen inte ge upp på dom.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion" Sofia Trickhundsinstruktör Klickerinstruktör Författare

Ihopsättning påbörjad

Jag hade förberett med sju olika hus för tre kaniner, hö på fyra ställen, tre vattenskålar, fem sex tuggpinnar i garaget. Jag var nervös inför att släppa ihop dom eftersom Nya fått magstopp bara av att gå brevid Loa. Nyas stressnivå är också det jag har tänkt kommer vara det största problemet och att hon ska smitta av sig på Loa och Gun som är mer trygga och lugna. Det är väl lite det jag ser också. Jag hade förberett mig med grova handskar och handdukar för att kunna avbryta eventuella slagsmål

Jag satt med dom första 5 timmarna och spelade även klassisk musik. Det sägs att det kan lugna vissa djur 😀 Ingen aning om det fungerade men det var en lugnare start än jag hade förväntat mig. Har även sprayat PetRemedy på mattorna, möblerna och kattlådorna eftersom det ska ha lugnande effekt.

Så här på kvällen kan jag väl konstatera att det finns hopp. Loa och Gun har jag störst förhoppning om att de ska kunna bli vänner. De har både kunnat äta bredvid varandra och vilat bredvid varandra. Dock har de rykt tussar vid något tillfälle.

Nya valde ett hörn som hon tryckte i. Jag satte mig ner på en av mattorna och spelade mobilspel och då vågade hon utforska området. Hon har rykt ihop flera gånger så tussar flugit men har också kunnat gå förbi dom andra utan att bry sig. Alla tre äter, dricker och bajsar vilket är en stor lättnad pga Nya magstopp tidigare.

Efter fem timmar hade jag fått ingripa 3-4 gånger då jag bedömde att det började gå lite för hett till. De tog själva time out genom att Gun gick till en av transportburarna och Loa har fått en av kattlådorna som sin favorit medan Nya springer till sitt hörn. Sen har dom lugnat ner sig och det har gått bra igen. Det har räckt att jag pratat med dom när dom närmat sig varandra så har det varit lugnt.

På eftermiddagen har jag gått ut i köket (hus och garage sitter ihop så jag har haft öppet dörren och har hört och sett det som skett i garaget). En liten incident där Nya fått en bloddroppe från nosen men med sårspray så såg det fint ut. De ville till slut allihopa ligga i den stora svarta ”lådan” med ett hus i. Tyvärr rymdes dom inte alla tre i huset och gruff uppstod. Nu har jag tagit bort huset så alla ryms i den större ”lådan” eftersom dom verkar trivas där.

Min plan för natten är att se om Gun och Loa kan hålla sig på god fot. Nya vågar jag inte ha lös där i natt så hon får sova i den stora transportburen i så fall. Vi får se. Jag hoppas verkligen att de kan komma överens nu.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion" Sofia Trickhundsinstruktör Klickerinstruktör Författare