Jag lät kaninerna vara tillsammans första natten då det kändes relativt lugnt på eftermiddagen/kvällen. Jag gick och la mig vid 24 och vaknade första gången vid 05 och gick och tittade till dem. Såg att Gun fått ett bett i ansiktet. Kollade igenom alla kaninerna. Fick också rådet att kolla alla kaninernas tänder så att de inte har tandskador pga bråken. Gun är den enda som har några skador. De syns inte utanpå men när jag började kika under pälsen såg jag flera fläckar där pälsen var ryckt. Ringde Agria telefonveterinär (söndag) via videosamtal, fick visa hur hon såg ut och betedde sig och fick goda råd om att sköta om dessa sår. Såren är ytliga men då kaniner har tunn hud så ska vi behandla såren som om de är öppna sår även om det inte blöder eller syns något i övrigt. Jag har klippt bort så mycket päls jag har vågat utan att skada så nu syns hudpartierna mer. Dessa fält syntes alltså inte alls när jag bara titta på henne utan jag var tvungen att leta mellan pälsen för att se dessa fält. Då såren sitter på ryggen är det låg risk att de blir smutsiga och eftersom de är i garaget och inte i hägnet så kan jag hålla miljön så ren som möjligt för att detta ska få läka fint. Inget blod men väl synlig hud.
Jag övervägde att avbryta alltihopa för att låta Gunhild läka men samtidigt är ju risken att samma kommer att hända om jag provar igen om någon vecka. Det känns inte schyst mot henne. Hon är som vanligt, hon har inte undvikit någon kanin eller någon plats i garaget utan har rört sig som tidigare, hon äter, dricker, bajsar och vilar. Jag ser att alla tre ligger med utsträckt kropp och benen i sidan så jag tolkar det som att alla kan slappna av trots att de är nära. För Nya som jag varit mest orolig för verkar det som att detta sätt ger mindre stress för henne. Hon äter, bajsar, dricker och håller sig till en del men verkar inte mer stressad än tidigare. Med tanke på att hon blev så otroligt stressad av att ha Loa med galler mellan så trodde jag att hon skulle ta det hårdast men så verkar det inte vara.
Så har övervakat dom extra noga nu. De kan gå förbi varandra utan att något händer och ibland så vill dom ryka ihop. Nu vill jag punktbevaka Gunhild som även om hon är störst är den som fått skador. I natt fick de således inte vara tillsammans. Har ordnat så att de får vistas i garaget men i olika burar så de inte kan skada varandra. Nu har jag gått över till dejtingvarianten. De får vara tillsammans när jag är med hela tiden. När jag inte kan eller orkar sitta i garaget längre så får de återgå till att bo i olika burarna (växlar mellan de olika).
Med Agria veterinären diskuterade vi vad de behöver för att aktivera sig med annat och därmed inte ha så mycket tid att fokusera på varandra. Fick några bra länkar för berikning.
Idag (måndag) har jag samrått med lokal veterinär som rådde mig att fortsätta enligt den överenskommelse jag hade med Agrias veterinär. Om jag känner bölder eller ser infektionstecken inom några dagar så ska jag givetvis återkomma. Annars är förutsättningen god för läkning. Jag tvättar flera gånger per dag och fick veta att jag inte kan tvätta för mycket eller göra någon skada. Så jag följer råden nu.
Jag förstår att det kan ta längre tid nu att få dem att bli vänner med ”dejtingmetoden” (alltså att de umgås och sedan separeras) men i detta läge bedömer jag det ändå bäst för alla. Jag ser ändå lite lugna tecken men samtidigt är det ju osäkert så länge de kan ryka ihop. Ingen jagar någon på så sätt men ibland när de kommer för nära så ser jag att dom spänner sig och börjar jag då prata med dom så går dom åt varsitt håll. Så inte förrän de kan ligga bredvid varandra och putsa varandra så kommer jag låta dom vara ensamma.
Detta är Loa och Gun idag trots att de hade kommit ihop sig (men jag avstyrde direkt). Dom satt och åt bredvid varandra och delade på samma blomma utan att spänna sig eller bråka. Så jag känner ändå hopp om situationen.
Som ni ser så syns inte Guns sår på ryggen om man inte letar efter dom. Så viktigt att man verkligen kollar igenom sina kaniner även under pälsen och ser vad som gömmer sig där. Loa kan ha fått ett bett vid halsen men svårt att avgöra, inget tydligt men tycker mig känna en liten, liten sårskorpa.
Jag vill verkligen att dom ska få vara tillsammans så dom har sällskap i det stora utehägnet sen. Tror dom verkligen skulle må så bra av det. Loa och Gun har varit så snälla mot varandra när de gått bredvid med galler emellan så hoppas verkligen dom hittar tillbaka till det. Jag kommer att städa ut hela hägnet och de två vinterburarna så att det inte luktar av någon annan där när de väl kan komma ut. Men jag räknar med att detta tar tid nu och det får ta tid. Det får ta flera veckor om så krävs. Men jag ska verkligen inte ge upp på dom.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion" Sofia Trickhundsinstruktör Klickerinstruktör Författare
