Extra bra inlägg eller inlägg som läsare önskat igen.

Djur i vård och omsorg

Många, eller kanske alla, har hört talas om servicehundar, assistanshundar m.fl. Djur som jobbar inom vård och omsorg på olika sätt. Det kan vara katter på äldreboenden och besökshästar inom äldreomsorgen eller som arbetar med funktionsnedsatta personer.

Sveriges akademiska Etologer länkar på sin sida till ett examensarbete som belyser hur detta arbete blir för djuret (hästen i detta fall). Mycket intressant och viktig forskning i sammanhanget. Läs inlägget här. Inlägget är från 18 juni 2018.

Hästunderstödda insatser är ett paraplybegrepp som förenar verksamheter som använder hästar i syfte att öka människans hälsa och välmående. Forskning visar att hälsoeffekterna på människan är mycket goda och intresset att använda hästar inom såväl utbildning, vård och omsorg ökar. Men hur är det med hästens hälsa och välmående? I ett examensarbete gjort vid Sveriges Lantbruksuniversitet undersöktes hur hästen påverkas av att delta i hästunderstödda insatser”.

Vi vet sedan länge att djur har en läkande och lugnande effekt på oss människor och för vissa kan de vara en livsviktig hjälp. Men vem frågar hur djuren mår av att stå till vårt förfogande? Mår de alltid bra av att hjälpa oss? Hur får djuren återhämtning? För människor i vårdande yrken är återhämtning och egen läkning viktigt när man arbetar med olika åkommor där människan lider på olika sätt. Hur påverkas djuren av detta?

Forskning visar att hästar uppvisar mindre stressrelaterade beteenden och har lägre kortisolnivå under terapeutisk ridning än under ridning av erfarna, ”friska” ryttare. Detta skulle kunna förklaras av att erfarna ryttare har större förväntningar och krav inför och under interaktionen med hästen än vad deltagare i terapeutisk ridning har. Med hänsyn till att hästar av naturen är sociala och mycket känsliga och lyhörda för sin omgivning kan hästarna ha känt av ryttarnas förväntningar/krav och påverkats av detta. Det är också möjligt att mer erfarna ryttare har bättre förmåga att förutse hästens reaktioner och beteende, vilket ökar risken för att de lättare blir nervösa och omedvetet skapar stress eller reaktivitet hos hästarna.

I en annan studie upptäcktes dock att hästarna upplever det stressande att ridas av så kallade riskutsatta barn, som kan vara en målgrupp för hästunderstödda insatser. De riskutsatta barnen hade tendens till höga aggressionsnivåer och utåtagerande beteenden vilket kan förklara varför hästarna upplevde stress. Det är således viktigt att ta hänsyn till hästarna som deltar i hästunderstödda insatser och mer forskning behövs inom ämnet för att förstå hur olika deltagare kan påverka hästen. Kunskaper och medvetenhet om hur hästen påverkas är viktigt framför allt för hästens välfärd, men också för säkerheten och kvaliteten i interaktionen mellan häst och deltagare samt för den etiska acceptansen att använda hästar inom humanvård och -omsorg”.

Så helt opåverkad går inte hästen från sitt ”arbete”. Jag är själv för att välutbildade djur och ägare ska vara en tillgång inom vård och omsorg. Jag tror på den läkande effekten som djur kan ha som inte alltid människan lyckas uppnå och där djuren kan vara ett bra komplement. Men den här studien visar att det krävs goda kunskaper, lyhördhet och verkligen stort engagemang från ägarens sida att uppmärksamma och sätta djurets välfärd i första rummet. Så att tid för återhämtning, inlärning med utifrån etiska metoder (positiv förstärkning och egenbestämmande) samt att djuret alltid har valmöjligheter och rätt att avstå om det inte vill.

Vad tänker du?

 

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

J*vla ”reklam”!

Ni kanske har stött på det där att det visas ”annonser” via sociala medier (typ FB och IG). Det kommer upp inlägg från företag, ibland står det ”sponsrad” under. Jag förstår att företag och organisationer måste göra reklam för att nå ut till människor men jag hatar när det dyker upp obehagliga och hemska filmsnuttar utan förvarning!

Scrollade på fb och helt plötsligt går en film där tre män slår på en hund med pinnar förbi! Jag mådde så dåligt av att se detta. Ett sk ”reklaminlägg” och (förhoppningsvis, för jag klarade inte att se varifrån det kom) för en organisation som vill uppmärksamma det grymma (och jobba mot förändring) i att man i vissa länder tror att om man torterar djur levande så smakar köttet bättre. Någon av mina bekanta hade kommenterat filmen, men jag hann aldrig läsa vad för jag tryckte bort det så fort jag kunde! Förstår till viss del att man måste visa det hemskaste för att folk ska reagera. Att bara berätta i ord gör att många scrollar vidare. Vi vet vad djurplågeri är, vi vet att det förekommer många hemskheter i många länder (även i Sverige så klart men i en annan skala) men vi scrollar lätt vidare och vill inte riktigt ta i det. Många känner säkert att ”vad kan lilla jag göra för att påverka, det gör ändå ingen skillnad” men jag anser att man SKA protestera och agera! Nä din lilla röst ensam kanske inte gör skillnad men utan din röst kan det inte bli fler som reagerar heller! Mycket handlar om vad man själv bidrar till, på resor och som turist! Bidra aldrig till djurplågeri!

Jag kommer givetvis inte att länka eller lägga upp detta här för när man väl har sett det så kan man inte ose det! För den som måste se eländet för att agera så är det bara googla ”dog meat festival” eller ”youlin dog meat” så kan man nog se det mest avskyvärda sätten att ”tillaga” djur.

Mitt hjärta gråter! Människan kan vara så grym så grym! Även om mycket bottnar i gamla traditioner, seder och okunskap men någonstans måste ju någon ifrågasätta tillvägagångsättet! Även om man tror på någon gud och människans överlägsenhet så borde man väl, oavsett religiös åskådning eller sedvänja, respektera ALLT levande! Ett djurs lidande går inte att ta miste på! Tårar, smärtan i ögonen, skriken, kroppen som i panik vrider sig för att komma loss! Så j*vla hjärtlöst! Helt oförsvarbart!

Så klart måste vi alla bekämpa detta! Jag tror inte att förfasa sig över det på nätet ger så stort gehör, då många inte har vänner från dessa länder som mot förmodan skulle läsa inläggen och tänka ”hm jaha i Sverige tycker man inte att det här är så bra. Kanske ska vi sluta?”.

Så hjälp genom seriösa organisationer! Jag stöder World Animal Protection som ni kan hitta här. Men så klart fungerar andra organisationer också! Kom ihåg att alla hemska bilder som sprids om nätet inte kommer från seriösa organisationer. Det finns många skamlösa människor som livnär sig på att lura oss som bryr oss om genom att få oss att tro att de skänker pengarna till goda ändamål men de egentligen går till något helt annat.

Fy fan! Kommer dröja länge innan jag får bort bilden ur huvudet…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Djurvälfärd ska gå före!

En mycket viktig och bra artikel om vikten av att ifrågasätta gamla sätt att tänka, allt man ”vet” och öppna för nya tankebanor. Det går att översätta till vilken djursport som helst, även om det i inlägget handlar om ridningen. Läs artikeln här.

Här står vi, inför ett nytt år, med vår gamla ridsport, våra gamla tävlingsregler och vår gamla militära tradition. Vi är färgade av ett helt annat samhälle och helt andra idéer än det som lade grunden till vår sport. 
Det är inte att förvånas över att dagens nya ryttare, dagens sociala rörelser och dagens forskare ställer frågor och lyfter perspektiv som traditionen har svårt att besvara. Ridsporten, hästhållningen, hästarna och deras människor, illustrerar extremt tydligt hur spännande, besvärligt, roligt, ilsket och utmanande det blir när traditionen möter nya idéer. Och nya idéer möter traditionen.”

Att våga ifrågasätta är modigt och lärorikt. Det får alla att tänka till, att förhoppningsvis se över och omvärdera varför man gör som man gör. Inte bara för den som anser sig vara på topp. Den som kommer med nya ögon kan se och tänka i andra banor än den som utövat i många år. Så viktigt att våga vara modig, öppen och nyfiken. Det är styrka och något att vara stolt över oavsett vad andra säger. Bara för att ”alla andra” gör på ett sätt betyder det inte att ”alla andra” har rätt.

2017 skulle kunna bli det år då den som kritiserar ridning som ser hårdhänt ut inte avfärdas med ”rid själv då, så får vi se”. Det är helt enkelt inte så att den som kritiserar eliten själv måste kunna prestera som eliten för att ha rätt att kritisera. Tvärtom är det så att om eliten, som är förebilder och normbildande för oss övriga ryttare, tränar på hårdhänta sätt – då både får och bör vi andra ifrågasätta det. Vårt ifrågasättande visar att vi bryr oss om hästarna och att vi bryr oss om vårt eget lärande. Vi vill lära oss bra saker av våra förebilder, vi vill ha förebilder som lär oss bra saker. Precis som vi kan vara kritiska mot läkare utan att själva vara läkare, eller mot författare utan att själva vara författare, kan vi vara kritiska mot elitryttare utan att själva behöva vara elitryttare. Allt annat är trams!

Det måste vara viktigare att djuren tränas på ett etiskt och hållbart sätt än att enskilda prestationer ska stå för hållbarhet – då det det facto inte behöver vara detsamma. VI människor har makten och därigenom skyldigheten att träna och hålla djur utan smärta, hot och våld. Det är ovärdigt oss. Vi vet och kan bättre. Det handlar om kunskapsbrist och inget annat! Lagstiftningen borde även skärpas så att det går att sätta dit de som är för hårdhänta, använder hjälpmedel som sporrar och skarpa bett när det inte ska behövas.

Tänk om 2017 rentav skulle bli det år då vi alla slutar att förväxla prestation med välfärd! Prestation är nämligen inte ett tecken på välfärd. Möjligen visar prestation att hästen inte är akut sjuk eller akut halt, men prestationen visar inte i sig att hästen mår bra och har utbildats på ett schysst vis. Prestationen på tävlingsbanan säger ganska lite om hurdan den träning som ligger bakom har varit. De sår som träningen kan ha gett, de har läkt när det är dags att tävla. Den underordning som träningen kan ha tvingat fram, den kan vara det som ger resultaten. Det behöver inte vara så, men det kan. Prestationen avslöjar inte det.

Så håller med i allt hon skriver. Jag står upp för den träning jag tror på genom denna blogg bland annat. Genom att fråga och ifrågasätta andra som uttrycker att det tränar på sätt som idag är både bevisade skadliga (även om inte skadan är fysisk)! Inte för att vara elak men för att öppna för nytt tänkande. Fast ibland är det rätt skönt när man börjar med att fråga någon hur de tänker med sina metoder, och jag är den som får medhåll å den andra får inse att utvecklingen gått framåt å andra vågar tänka nytt 😉

Hoppas alla vi blir modigare. Jag vill gärna bli ifrågasatt, det innebär att jag måste bli nyfiken på andra sätt – omvärdera mitt tänk – för tänk om det finns ÄNNU bättre sätt att göra saker på? Det vill jag gärna lära mig! Inte stå kvar och trampa i 40 år gammal ”fakta” som överbevisats, bara för att jag inte vet bättre.

Var står du i frågan? Vågar du utmana dina egna ”sanningar”?

Vi tränar belöningsbaserat! För att det är roligare och skapar en trygg hund som vågar lita på sin ägare eftersom det aldrig kommer obehagliga överraskningar. Det betyder inte att vi inte har regler, det betyder bara att vi inte använder hot och våld för att förstärka vad reglerna är. Dock är jag och Theo fortfarande oense om hur mycket man får skälla inomhus. Vi jobbar fortfarande på det…

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att bli övergiven

Man ska inte tro allt man läser och jag är nog lite skeptisk till all information i artikeln men jag tycker den väcker en viktig fråga. Läs hela artikeln här.

En hund övergavs på en flygplats av sin ägare. Efter att i två månader ha väntat och letat efter ägare, som aldrig återkom, blev hunden så sjuk att den inte kunde äta och dog.

Oavsett sanningshalten i alla delar av artikeln så är hunden ett djur som lojalt älskar sin husse/matte oavsett. Ovillkorligt. Det är för mig obegripligt hur tänkande, intelligenta (sägs det) människor kan överge djur (oavsett om vi pratar sommarkatter, hundar, sköldpaddor eller fåglar som släpps ut i det vilda och får klara sig själv). Att bli övergiven av den individ du blivit beroende av för mat, skydd, tröst och sällskap måste vara ett av de hårdaste straffen en individ kan bli utsatt för. Att bli bortvald. Känna sig oälskad. Slängas bort som sopor.

Det är ovärdigt människan som art att bete sig så mot en annan individ. Nog för att okunskap i många fall ligger bakom att en del människor tar beslutet att ”släppa ut” djuret i ”frihet”, där det får leva i frid och harmoni på ett naturligt sätt. Disneyfieringen av djur kan leda till många okloka beslut. Det är djuren som lider när människan inte tar reda på tillräckligt med fakta! Man kan inte gömma sig bakom ”jag visste inte” eller ”jag trodde inte…”. Med internets framfart finns ingen ursäkt till att inte söka rätt på information från trovärdiga källor. Allting är bara en Googlesökning bort typ.

Ett djur som inte kommer från det vilda, som inte uppfostrats av sina artfränder i det vilda, kommer att ha svårt att anpassa sig till det vilda. Särskilt om det djuret är framavlat av människor för egenskaper som vi har behov av i vårt samhälle. De djuren far direkt illa av att ”leva i det fria”.

Släpp aldrig ut husdjur i det fria! En sköldpadda blir inte lycklig i en damm eller sjö i Sverige. Den kommer antagligen dö. En katt kan till synes se ut att klara sig själv i det fria men den kan ha svårt att klara kalla vitrar, skaffa sig tillräckligt med näringsrik och riktig mat, skydda sig och hävda ett revir, bli skadad om den söker sig till bebyggelse med risk för påkörningar osv.

Ge fan i att skaffa djur om du inte långsiktigt har tänkt ta på dig ansvaret. Ett djur skapar band till människan oavsett vad vi anser om det eller vad vi vill, de har helt enkelt inget val eftersom vi styr de viktigaste grundläggande behoven som när de får äta, vila, rasta, värme osv. Jag hoppas att problemet inte är allt för stort i vårt land men kunskapen är ändå låg och antalet husdjur ökar sägs det. Man kan ju även hoppas att kunskapen sprids till andra länder där de än så länge fortfarande ser på djur som varor, utan känslor eller värde.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Att finnas på Internet

Idag finns vi på många platser; i verkligheten, hemma, på arbete, på fritiden, på resor, hos vänner, bekanta osv. Men vi finns nästan lika mycket på Internet; Bloggar, facebook, Instagram, twitter, forum och hemsidor. Kontakterna man kan skapa idag är oändliga. På gott och ont.

Att finnas på många olika sidor gör att man interagerar mer många olika personer, både de som delar ens egen världsbild och de som har den raka motsatsen. I all denna kommunikation har människor olika avsikter. En del frågar för att få veta mer, en del vill ha snabba svar/quickfix på problem, andra vill provocera fram reaktioner, någon reagerar starkt, andra inte alls. Svårigheten är att sålla bland detta. Jag upplever många tar allt för allvarligt på allt som skrivs på nätet. Bara för att någon (som du inte vet vem det är eller vilken kunskap dom har i ämnet) skriver något betyder det inte att det är sanning, eller ens personens egen åsikt. Vissa saker skrivs endast för att få reaktion. Ibland kan det vara bra i syfte att få folk att se fler vinklar på ett problem men ofta kan det orsaka konflikter.

Det är här man själv måste tänka till. Ska jag låta mig provoceras? Behöver jag läsa/svara på alla inlägg? Om jag svarar, är personen villig att ta en sund diskussion eller kommer det bara mothugg och påhopp (för att personen inte är mottaglig för andra åsikter eller för att personen kanske skiter i frågan och bara vill att du ska bli arg?). Ja det finns många sätt att se på det men allt för många går igång och blir jätteupprörda, konflikter startas och hålls igång, påhoppen haglar och trådar stängs. Är det så vi vill vara mot varandra? Även om man inte träffats i verkligheten så tycker jag man ska ta samma ansvar för det man skriver som det man skulle ha sagt till någon.

Mina tips till oss som är på Internet:

  • Kom ihåg att där orden tar slut tar svordomarna vid – en person som inte längre har argument för sin sak eller som helt enkelt saknar ordförståelse/kunskap kan lätt ta till svordomar, påhopp och andra medel för att försvara sig själv. Gå inte i fällan.
  • Det går inte att diskutera med någon som inte är villig och öppen för en diskussion. Svarar personen med påhopp eller hånfulla kommentarer, lämna diskussionen. Det leder ingen vart.
  • Gå inte igång på allting du läser. Stanna upp och fundera om personen vill hjälpa eller om personen bara vill provocera dig. Scrolla vidare och lev lycklig istället för att irritera dig på andra. (Får kämpa varje dag med detta själv men jag blir bättre). Olika ämnen berör oss olika mycket. Det kommer alltid finnas personer (i verkligheten och på Internet) som tycker annat än du, som bemöter dig på ett dåligt sätt osv. Lägg inte tid på det som gör dig ledsen eller arg, lägg tid på dina riktiga vänner som ger dig energi och styrka.
  • Det kan finnas fler faktorer som inte kommer fram i ett inlägg. Var försiktig med att döma, mästra, läxa upp osv innan du fått hela bilden klar för dig.
  • Skriv och svara bara på det sätt du hade bemött personer i verkligheten, om ni satt vid ett bord. Göm dig inte bakom en skärm och tro att det du skriver inte betyder något. Ta ansvar! Hur vill du att andra ska uppfatta dig?
  • I diskussioner, håll dig lugn och saklig, svara inte på ovidkommande jämförelser eller påhopp. Håll en trevlig ton, det vinner du alltid på i längden. Karma 🙂

Själv älskar jag att diskutera, lära mig mer, få nya infallsvinklar, lästips osv. Håller igång min egen blogg av tre anledningar. Den ena är att jag vill följa mig själv, och vår träning/vardag. Det andra är att jag gillar att skriva. Ämnet passar mig bra. Den tredje är att jag fått positiv feedback från läsare. Det gör mig glad och ökar min motivation att fortsätta 🙂

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vad säger kopplet om dig?

Vad tänker du på när du ser ditt koppel som du har till hunden? Är det en trygghet? En säkerhetslina? En börda? Ett bevis på att du är en dålig hundägare? En assecoar?

Vad är det som gör att det är så svårt för så många att ha sina hundar kopplade? Hundar har attackerat boskap, skrämmer folk i parker, jagar änder, jagar andra hundar osv. Läser varje vecka nyheter eller inlägg om otrevliga hundmöten där en lös hund varit orsaken.

Här är en nyhet i raden. Här en annan. Vilda djur som får avlivas pga hundattacker. Konsekvenserna kan bli allvarliga. Det vet man ju sällan innan. Eller så vet man att ens hund kan attackera men man ignorerar det?

Jag vill åter påpeka att jag anser att en duktig hundförare inte har sin hund lös överallt (även om de rent teoretiskt skulle kunna ha det). En duktig hundförare vet när det är läge att ha hunden lös och när det inte är det. En hund mår inte dåligt av att ha ett koppel på sig i vissa situationer, när den i andra får springa fritt och leka.

Jag funderar på om det är så att folk ser negativt på sitt koppel. Att det skulle vara något slags skam att använda det. Att om man har hunden lös visar man att man är en bra hundägare? Hunden får frihet, hunden får gå sin egen väg. Själv är jag högst tveksam till personer jag möter med lös hund. Jag har nästan börjat utgå från att det är någon som inte har tillräcklig kontroll på sin hund och att jag mer eller mindre får vänta mig att hunden springer fram till oss fast jag inte vill.

DSC_0107

Själv ser jag kopplet som en säkerhetslina. Mina jagar och det vet jag om, de är lättriggade och klarar inte av hundmöten. Jag använder även det omdiskuterade flexikopplet men inom den räckvidden så funkar min inkallning! Så mina hundar springer inte fram till folk när flexit är på. Jag kallar in dom, låser och passerar med kort koppel, som man ska göra. Jag har mina hundar lösa där det fungerar, där vi har goda förutsättningar för inkallning och inte stör andra och där mina hundar inte triggas att jaga (de är ju trots allt jakthundar). Vi tränar i koppel också så de förknippar inte kopplet med tråkiga promenader. När de går i koppel får de oftare godis än utan koppel. Utan koppel är friheten i sig lite av en belöning men vid inkallning kommer godiset.
IMG_0295

Så till alla er som har hundarna lösa, fundera en gång till. Är det lämpligt? Kan min hund skrämma/störa någon annan? Kan min lösa hund trigga någon annan hund? Finns det andra platser där min hund kan få vara lös som stör mindre? Ta ansvar för f a n. Blir tokig om jag hör en hundägare till med ”HAN ÄR SNÄÄÄÄLL”; ”Han har aaaaldrig gjort så tidigare” osv. Koppel på! Alla kan göra misstag men då lär man sig och gör om gör rätt nästa gång.

Å till dig som tänker att ”det gäller inte mig och min hund” så tänk om! Alla tänker säkert så men ändå händer det. Utgå från att det lika väl kan vara din snälla lösa hund som ställer till oreda. Det är ju i alla fall mindre risk om du har koppel på att något händer.

DSC_0409

(I stugan kan man gå lös från stugan till badstranden. Där känner man alla grannar och de hälsar på en och de har sin kompis Asta i granngården som de besöker). 

Sen hoppas jag att polisen börjar ta hundattacker på allvar. De kan skylla på bristande resurser men då får de begära mer resurser. Man kan inte strunta i brott för att man inte har resurser. Alla brott måste tas på allvar, speciellt när det kan drabba många om en hundägare i ett område sprider skräck pga en lösspringande hund som de inte tar ansvar för. För i ärlighetens namn så tror jag det kan dölja sig mer bakom fasaden om man är så obrydd om sin omgivning och inte tar eget ansvar, skiter i vad omgivningen säger och låter hunden ställa till med skada. Jag får många tankar om ett sånt scenario….

Jag är övertygad om att ju fler ”småbrott” man klarar upp och tar på allvar, så minskar de grövre brotten. Chansen är stor att man förebygger och upptäcker personer som behöver hjälp.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Planera ditt valpköp! Snälla!

Det går att läsa i NSD om hur sju hundar fått omhändertas då de levde i missär.

Enligt länsstyrelsen fick de kännedom om fallet genom en veterinär i slutet på sommaren. Veterinären hade reagerat på en valpkull som hade besiktats. En av valparna ska ha haft ett missformat huvud, svårigheter att röra sig och blåsljud på hjärtat. Veterinären rekommenderade att hundvalpen skulle avlivas, men hundägaren tog med sig valpen hem.

Det fanns spekulanter som ville köpa valpar av hundägaren. Men enligt länsstyrelsen har inte spekulanterna fått komma in i bostaden utan de har endast fått se en valp åt gången. Djurskyddshandläggare vid länsstyrelsen har själva försökt genomföra kontroller i bostaden. Men inte vid något av de tre tillfällena har hundägaren varit hemma eller varit tillgänglig på telefon”.

Om man ska köpa en valp så ska man se till att man alltid får träffa valpen i sin hemmiljö med tiken! Om detta inte går att ordna så bör man dra öronen åt sig! Du vill inte stöda denna typ av valpförmedling där ägaren tjänar pengar och hundarna lider! Hunden ska vara besiktad och kontrollera gärna att intyget är äkta.

När polisen kom in i denna bostad så möttes det av sju hundar som förvarades i låder med urin och avföring. De var kladdiga och hade för långa klor.

Det är så viktigt att man tänker igenom sitt beslut, söker upp en seriös uppfödare och inte faller för söta bilder, billiga annonser eller hot om avlivning. Stöd inte denna typ av ”backyardbreeders”.

 

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hur bemöter du hunden vid återförening?

En ny studie visar på att hur du engagerar dig i bemötandet spelar stor roll. Läs hela nyheten här.

Har hört många som säger att man ska ignorera hunden när man kommer hem för att minska hundens beteende som t ex skälla, hoppa, intensivt kontaktsökande. Själv har jag aldrig förstått detta. Hos oss ligger husse och svärfar på golvet med hundarna när vi kommer hem/in. Själv klappar jag å säger ”hej hej” varje gång vi ses. Försöker dock få dom att inte hoppa så mycket och det funkar bäst att ta sig tid å ställa sig på knä å låta dom hälsa 🙂 Man behöver ju inte ivra upp dom men man kan lugnt säga hej å klappa 🙂

Resultaten visade att återseendet med personen, oavsett hur denna tog kontakt med hunden, ledde till frisättning av ”välbefinnande-hormonet” oxytocin hos hundarna och stresshormonet kortisol sjönk.”

Hur hälsar du på din hund?

  • Klappar, pratar, gullar (90%, 26 Votes)
  • Klappar men pratar inte (10%, 3 Votes)
  • Pratar men klappar inte (0%, 0 Votes)
  • Ignorerar/går förbi (0%, 0 Votes)
  • Annat (0%, 0 Votes)

Total Voters: 29

Loading ... Loading ...
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Kan belöningsbaserad träning hjälpa Immunförsvaret?

Att belöningsbaserad träning är bättre psykologiskt och inlägningsmässigt vet vi redan. Nu kommer även en studie som föreslår att belöningssystemet även kan påverka kroppens immunförsvar, enligt studier på möss.

När forskarna triggade igång belöningssystemet, systemet där du har en känsla av att må bra, så påverkades även immunsystemet hos mössen.

Jag tycker det är fantastiskt kul med såna här nyheter! Jag har redan haft den tanken själv men kan så klart inte säga att det är så. Så klart får du en må-bra-känsla i kroppen varje gång du lyckas med något och får en belöning. Detta stärker kropp och själ. Ytterligare argument för att TV ska sluta sända program där instruktörerna jobbar med korrigeringar och ”brytande” av beteenden.

Planera, förutse och belöna! Thats the shit 🙂

Rally-Alf

Läs hela artikeln här (engelsk text).

Hur jobbar du med din hund?

Vad tycker du om belöningsbaserad träning?

  • Jobbar endast belöningsbaserat (67%, 8 Votes)
  • Blandar belöningsbaserat med korrigeringar (33%, 4 Votes)
  • Jag tror inte hunden mår bra av belöningsbaserad träning (0%, 0 Votes)
  • Vet ej (0%, 0 Votes)
  • Annat, lämna gärna svar i kommentar (0%, 0 Votes)

Total Voters: 12

Loading ... Loading ...
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Om världen blir bättre

En fantastisk nyhet hoppas jag, eller så har det varit så länge (vilket jag hoppas än mer på).

I Österrike klassas stryphalsband för hundar som djurplågeri. Om en hundägare har detta på sin hund kan det bli böter upp till 7.500 Euro. Veterinärerna anser att positiv förstärkning skall användas vid uppfostran, alltså inte bara vid ”trickträning”.

Låter ju superbra! Har dock inte kontrollerat källan då jag inte kan läsa deras språk. Fick informationen på annat sätt.

Man kan ju diskutera huruvida halsband i sig är djurplågeri eller om det är hur de används. Men den viktiga punkten tycker jag är att man inte ska behöva ha eller ens använda sig av en länk som kan strypa. Själva grejen liksom. Det ska inte behövas smärta, obehag eller skador i hundträning. Om hunden hoppar till eller ser nåt roligt och gör ett ryck framåt så är det kanske i sig inte ägaren som ”rycker” men konsekvensen blir densamma.

Super att veterinärer börjat ta till sig och har en åsikt i frågan om hur man uppfostrar djur i vardagen. Det ska inte behövas ”pysshar” och ”kickar” och ”avledande ryck i kopplet”. Det ska heller inte behövas alfarullningar eller nyp, skrik, slag eller andra typer av obehag/straff.

Forskningen ger oss mer kunskap och information om att det finns mycket bättre vägar!

Se länk här. (Information på annat språk).

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"