#envärldfrifrånvåld
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Om våld mot människor och djur
Svara
Kategoriarkiv: Läsvärda inlägg
Etik i djurhållning
Detta inlägg är endast tänkt att skapa reflektion och eftertanke – inte en åsikt huruvida vissa djurägare är bättre än andra. Ingen är perfekt och ingen mår alltid bra.
Att djur gör att vi människor mår bättre har konstaterats många gånger, både i forskning och bland oss som har med djur att göra – vi vet att det är så. Människor kan uppmanas att skaffa ett husdjur för att må bättre, att komma ut, minska oro/ångest, få socialt stöd och många andra anledningar – ur människans perspektiv. Men har du någon gång funderat hur det blir för djuret att vara “vårdare” åt oss människor? Kan vara bra att fundera över det.
Att vistas i stallet, skaffa en hund eller katt för att minska sin egen stress -att se djuret som en rehabiliteringsresurs för vårt mänskliga stressade liv, som kanske är mer eller mindre självvalt, är det etiskt riktigt?
Vi vet ju också genom forskning att djur, oavsett sort, kan få både fysiska sjukdomar (som magsår) och utveckla stereotypa beteenden av stress eller av att vistas i miljöer de inte trivs i.
Vi har tack och lov kommit långt kunskapsmässigt idag och många djurägare förstår att det man förut såg som “problembeteenden”, “trots”, “ouppfostran” eller “utmanande beteende” idag förstås som signaler från djuret på smärta eller obehag/otrivsel.
Djur är helt klart bra för oss människor men är stressade människor bra för djuren? Vet vi hur det är för våra husdjur att möta och hantera människor med ångest, utmattning, hög stressnivå osv?
Djurens beteenden är ofta en spegel på vårt eget. Att få ett gott samspel med våra djur kräver att vi själva är lugna och har tålamod.
Det finns många djur och människor som hjälper varandra genom livets utmaningar och svårigheter. Djur är precis som oss människor olika tåliga och blir olika oroliga av omgivningen. Det gäller kanske att passa ihop? Att om jag har stort behov av ett husdjurs som stöd – så behöver det husdjuret ha en personlighet och stabila gener för att klara av det.
Viktigaste av allt tror jag är att se till att djuret alltid får sina egna behov tillgodosedda – god omvårdnad, en lugn plats, att få välja när det vill vara socialt och när det vill gå undan och vara ifred, att få hälsosam kost och gott om rörelse och motion. Om jag som person inte har förutsättningar att ge allt detta i perioder då jag mår dåligt behöver jag se över vilket skyddsnät som kan träda in och stötta upp – så att både djur och människa får återhämtning och kan må bra! Ingen ska behöva ha dåligt samvete, varken för att man lider av psykisk eller fysisk ohälsa eller att man har ett husdjur som hjälper en i svåra stunder – så länge man ser till att det finns balans och motvikt.
Som jag brukar förklara på mitt jobb:
Det jobbiga och det “sjuka” behöver vi aldrig leta upp i livet – det ramlar alltid över oss. Det vi då måste fokusera på är motvikten. Vi måste aktivt sökta upp det som skapar återhämtning.
Det är inte farligt att uppleva stress så länge du ger dig tid till återhämtning.
Det är inte farligt att uppleva krav så länge du finner stunder då du har valfrihet.
Det är inte farligt att uppleva nedstämdhet så länge du kan söka upp det som ger glädje och hopp.
Osv…
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Människans standard, eller?
Min högst egna översättning:
“Vi behöver en annan visare och kanske mer mystisk uppfattning om djur. Vi förringar dem för deras ofullständighet, för deras tragiska öde av att ha antagit en form längre än oss själva. Häri felar vårt tankesätt. För djur skall inte jämföras med människan. I en värld äldre och mer fullständig än vår, rör de sig fullständiga och kompletta, begåvad med utökning av sinnen som vi har förlorat eller aldrig uppnått, lever efter röster vi aldrig kommer att höra. De är inte bröder, de är inte underordnade; de är andra väsen, fast med oss i livets nät och tid, fångar jämte oss av jordens prakt och arbete” – Henry Beston
Min egen översättning:
“Hunden finns inte till för att stärka ditt ego,
för att tävla mot dig,
för att straffa dig,
för att kontrollera dig
Hunden svarar på
vem Du är,
hur Du känner dig,
vad Du tänker,
vad du gör
Hunden finns här för att möjliggöra för dig att lära dig bli en bättre Du – och det är en gåva”
Tankar om döden
Kopierar från Björn Natthiko Lindebland:
Ibland är den enklaste kärleken i ett människoliv till ett djur. Tänk dig att du har ett älskat husdjur. Tänk dig sedan att djuret är allvarligt sjukt. Det kan inte längre gå eller stå, äta, dricka, hålla sig rent eller göra sina toalettbestyr självt. Husdjuret får ont snabbt av att sitta och ligga, dom enda två återstående möjligheterna. Liggandes, kan hen inte få tillräckligt med luft utan behöver en maskin som hjälper till. Experterna meddelar att det bara kommer bli värre. Du ser sakta ditt älskade djur tyna, lida, och förlora sina glädjekällor en efter en. Tills du har svårt att hitta en enda kvarvarande. Det kommer kanske en dag när du känner att den största kärlekshandlingen vore att ta din ögonsten till veterinären, och få hjälp att ge hen en smärtfri och värdig död. Av kompetent personal, med hjärtat på rätta stället. Du kanske gör det. Du kanske inte gör det. Oavsett vilket, så finns möjligheten att göra det i Sverige. Tack och lov. Fast bara för djur. Tänk dig istället att du, eller en nära kär, är i djurets situation. Vi människor har dessutom förmågan att otvetydigt kunna kommunicera våra önskemål till varandra. Tänk dig sedan att du, eller din närstående, gör klart för omvärlden att du/hen innerligt önskar att få sätta punkt innan sjukdomen gör det. Innan en förmodligen utdragen period av växande smärta och obehag, innan den sista glädjekällan, den sista värdigheten och den sista självständigheten rinner dig/hen ur händerna. Vet du vad? Just där och då överger hela det svenska omsorgs-maskineriet dig. Du är helt ensam, helt plötsligt. Det finns idag inget lagligt sätt i Sverige att få hjälp med detta av yrkeskunnig personal i en trygg och värdig miljö.80% av svenska folket tycker att den möjligheten, under vissa omständigheter, borde finnas för dom av oss som vill. Men politiker av alla kulörer har fegat i fyrtio år nu. Råkar du ha närmare en kvarts miljon över i kalla cash på banken, ett ostrons tålamod, och är hög-kompetent på engelska, nätverkande och digital administration, så kanske, kanske du kan få hjälpen du behöver i Schweiz. Låter det här som det Sverige många av oss är stolta över? Det tycker inte jag. Rätten till en värdig död erbjuds i allt fler länder. Senast klev Spanien och Italien in i familjen av dussintalet länder som erbjuder sina medborgare denna rättighet, som borde vara självklar. Det här blir första, och sista, gången jag gör ett inlägg med politiska undertoner. För det här ville jag verkligen få sagt. Tack för att du hängde med ända hit.
Kloka ord från en man som vet vad det innebär att leva och vad som är värdigt när det kommer till döden.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Fredrik Steens sommarprat i P1
Nu har även jag tagit mig tid för att lyssna på detta sommarprat. Läst så mycket om det så kände mig nyfiken på vad han hade att säga. Jag blev inte besviken. Den lite väl självsäkra och mediasmarta hundcoachen från TV som kallar sig expert levde faktiskt upp till namnet. Känner att jag fått en helt annan bild av personen Fredrik efter sommarpratet.
Så fint som han pratar om sitt sätt att inte ta åt sig av vad människor säger då han faktiskt inte lyssnar så bra, kanske pga sin diagnos, och hur han har ett större intresse för att observera kroppsspråk, som jag kände igen mig i. Inte för att jag inte lyssnar på folk, som socionom är jag hör jag allt människor säger utifrån hur kommunikationsmönster ser ut. Det mesta konflikter handlar om missförstånd, förutfattade meningar och att man lyssnar för att ha ett svar istället för att lyssna för att förstå (var den andra personen kommer ifrån). Men i att vara intresserad av kommunikation, som må vara det svåraste som finns och ändå livsnödvändigt, ingår även kroppsspråket eftersom vi säger mer med vår kropp än med våra ord.
Så fint han pratar om sina barn, sin egen uppväxt, sin familj och hur han med sina diagnoser ändå har ett gott liv och mår bra! Att våga blotta psykisk ohälsa och/eller diagnoser “som inte syns” är inte alltid så lätt eftersom omgivningen kan ha mycket åsikter kring det.
Älskar hans sätt att våga stå för det han kan och är bra på. Jag avskyr jantetänket i Sverige, att man ser ner på och fnyser åt personer som vågar säga att de är bra (vilket jag uppenbarligen själv gjorde som tänkte att han var lite väl självgod på tv). Jag ber om ursäkt för det. Nu förstår jag var han kommer ifrån.
Så viktig kritik han tar upp om skolvärlden! Skolan är till för barnen inte tvärtom! Det måste ske en riktig och viktig förändring där man, som borde vara en självklarhet, lyssnar på barnen och faktiskt frågar dom! De har otroligt bra idéer om lösningar på saker och ting! Barn med olika diagnoser vill samma sak som alla andra – lyckas, känna tillhörighet och känna att de bidrar och är omtyckta. Det är ett misslyckande från hela samhället när barn får fara illa i skolan!
Och så klart hundarna! Så bra att han tar upp hur alla individer växer av beröm och bryts ner av kritik, tillrättavisningar och bestraffningar. Så fina exempel han tar upp också. En klok hundmänniska på många sätt. Och jag grät också när han berättar om sitt minne på barnsjukhuset…
Så hatten av för dig Fredrik. Otroligt gripande och välskrivet manus. Tror ditt sommarprat kommer att bli betydelsefullt för många människor som lyssnat, för lång tid framöver.
Tänk om alla vi människor skulle få ett eget sommarprat. En egen tid i radio, där vi ostört får berätta om oss själva och ämnen vi brinner för. Vad skulle ditt sommarprat handla om? Vad skulle du vilja fokusera på och vilka delar av dig själv skulle du våga blotta?
Jag skulle vilja prata om de utsatta, de som inte har någon röst, stå upp för orättvisorna i samhället som ingen pratar om för det ger inga popularitetspoäng. Om komplexiteten i sociala problem som inte går att lösa med snabba beslut om längre fängelsestraff eller hårdare tag (vilket behöver vara en del av lösningarna men det är så mycket mer komplext) och om de enorma vinsterna med att jobba förebyggande mot sociala problem.
“Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna”.
Okänd
“Im not interested in wether you´ve stod with the great. Im interested wheter you sat with the broken”.
Marji J Sherman on Twitter
Den privata delen av sommarpratet skulle få innehålla viktiga möten i mitt liv, människor jag förlorat som jag saknar, viktiga beslut och om att våga vara sig själv och gå sin egen väg (vilket jag alltid fått höra att jag gjort men som inte varit något medvetet från min sida, jag bara är sån) och om att våga ta kritik, bryta ihop och komma igen.
“You dont have to better than others to feel good about yourself”
Okänd
Ja, eller så skulle det handla om helt andra saker. Kanske om livet med två gamla taxgubbar, om att våga lämna ut sig på en blogg när man inte är SM mästare eller tävlar på elitnivå – om att man faktiskt duger och kan vara stolt över framstegen man gör ändå!
“Det handlar inte om att vara bäst, det handlar om att vara bättre imorgon än vad du är idag”
Okänd
“Talk about your failurs without apologaizing”
Brené Brown
Sen skulle jag försöka vara rolig för jag tycker humor är livsviktigt! Det tråkiga är att jag är sjukt rolig när jag är ensam men det blir aldrig riktigt bra när jag är med andra 😀
Vilka låtar skulle du spela? Jag skulle spela Volbeat – For Evigt, nån Metallica låt och E-type 😀
Tänk om vi faktiskt skulle behandla varandra med mer medkänsla om vi fick lyssna på varandras sommarprat, få veta sådant vi inte vet om någon vi tror oss känna?
Vill du lyssna eller läsa sommarpratet så hittar du det här.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Våld och smärta i hundträning
Finns det något som gör en så upprörd som när personer använder våld och smärta i sin hundträning? (Djurträning över lag)
Läs här (varning för otäckt innehåll).
Så för att förtydliga varför detta med våld och bestraffning, som är uppenbart för de flesta, inte hör hemma i hundträning gör jag följande försök:
För att inlärning ska kunna ske behöver man vara i sitt så kallade toleransfönster – Googla på det (traumapsykologi) eftersom det annars skulle bli ett helt eget ämne att skriva om. Det är när man är inom sin toleransnivå som man kan vara närvarande och utan att reagera kraftigt på sina impulser.
Den mänskliga hjärnan är liksom djurens gjorda för ett liv i det vilda. Vi reagerar enligt samma mönster – stressystem – flight, fright, freeze (googla det också).
Om man upplever saker som gör att man kommer utanför detta så sker följande:
• Överst står sympatikus – det tillstånd där vi är som mest uppjagade. Längst ner står parasympatikus – där vi stänger av. I mitten har vi vårt toleransfönster Här är vi lagom vakna och vår förmåga att tänka logiskt fungerar. Gäller även djuren.
Så om du använder våld och smärta så i din träning så blockerar du ditt djurs inlärningsförmåga. Du skickar dem ovanför toleransfönstret i ett stresstillstånd! Om du håller fast ditt djur och samtidigt tillfogar smärta så har djuret inte något val än att stänga av – det nedre tillståndet där vi inte kan fungera utan “stänger av” vår hjärna och bara överlever. Så var sker själva inlärningen i dessa båda fallen?! Vad är det man tror sig uppnå?
Det är är ju inte raketforskning men tydligen tänker en del tränare att stackel (halsband med metalpiggar in mot halsen), elchocker och fysiskt våld där man tar så hårt i hunden att den känner smärta är bra metoder!
De som förespråkar såna metoder brukar inte ha något svar på detta och istället smutskasta de som jobbar med belöningsbaserad träning. Men fundera själv: om du vet att vad du än gör så uppmuntras ditt beteende men när du gör rätt så får du en belöning – ökar inte chanserna då att du vill göra rätt oftare? Om du istället får stryk/smärta/obehag vågar du fortsätta bjuda på beteenden (eftersom man får anta att hunden inte lärt sig vad du vill när du bestraffar den för att den gör “fel) för att göra rätt? Knappast! Den riskerar ju mer stryk!
Hoppas alla som sett klippet ovanför protesterar och agerar! Vi måste få ett slut på detta! Både i Sverige och utomlands!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Är Holland första landet att lösa problemet för hemlösa hundar?
Går det att lösa problemen med hemlösa hundar? I alla världens länder finns det mer eller mindre populationer av hundar som lever utan ägare, utan någon som ser till dem och de får klara sig själva. Hemlösa domesticerade djur leder förutom det lidandet djuret utsätts för även till spridning av smittsamma sjukdomar, miljö- och hälsomässiga nackdelar samt ökat lidande och grymhet.
Holland uppges inte längre ha hemlösa hundar genom ett kollektivt arbete som bestått i att:
- Sterilisering av hemlösa hundar. På några månader hade man steriliserat 75 % av de hemlösa hundarna vilket snabbt ledde till få nya valpkullar som föddes som hemlösa.
- Efter vaccinering togs alla hundar till en veterinärkoll och fick vaccin för att minska spridningen av sjukdomar som parvovirus och rabies.
- Man införde som ett tredje steg djurvälfärdslagar där alla djur, även hemlösa, har rätt att leva hälsosamma liv. Kombinerat med höga böter och till och med fängelsestraff fick det effekt.
- Uppmuntran att adoptera istället för att föda upp nya kullar. Regeringen “tjatade” budskapet om och om igen vilket fick till följd att “pupymills” eller sk. valpfabriker och uppfödare minskade.
- Man införde särskild grupp poliser som skulle följa upp att människor följde lagarna och kunde fälla de som bröt mot dem. De kunde även omhänderta hundar från olämpliga hem. Här vet man också att det finns en direkt länk mellan våld mot djur och våld mot människor. Det har forskning visat. Så genom att jobba med djurens välfärd så fångar man upp människor i behov av hjälp.
Så fort detta ämne diskuteras i något forum kommer alltid arga kommentarer om “MEN MÄNNISKORNA DÅ? VEM HJÄLPER DE MÄNNISKOR SOM LIDER?”, “VARFÖR BRYR NI ER BARA OM DJUREN OCH INTE ALLA BAAARN SOM FAR ILLA?”, “LÖS PROBLEMEN MED ÄLDREOMSORGEN INNAN NI LÄGGER PENGAR PÅ DJUREN” osv. (SUCK). Vilken tur att världen för de flesta av oss människor inte är så svart eller vit! Tänk att människan har kapaciteten att engagera sig i BÅDE OCH! Det ena utesluter inte det andra. Det görs mycket för både äldreomsorg, barn som far illa och hemlösa människor. (Ett lästips för dessa personer är FACTFULNESS av Hans Rosling) DESSUTOM visar ju många studier på att ju högre man hanterar, behandlar och värderar i ett samhälle DESTO BÄTTRE får också människorna! WHAT! WIN – WIN?! Nättroll och faktaresistenta människor har dock mycket svårt att ta in det.
Hur lyckades då Holland om man får tro nyheten:
Man fick folket med sig genom detta gemensamma arbetet för att förbättra djurvälfärden i landet. Man gav sig inte och man hade ett tydligt mål och jobbade l å n g s i k t i g t.
Forskning visar också att det finns en direkt länk mellan våld mot djur och våld mot människor. Så genom att jobba med djurens välfärd så fångar man upp människor i behov av hjälp. WHAT?! Kan det vara så att genom att göra något gott för en grupp så ger det ringar på vattnet gentemot andra behövande och ökar välfärden för… alla?!
Så fortsätt tjata djurvälfärd. Det tänker jag göra!
It´s not rocketsurgery! om du frågar mig alltså.
Läs artikeln här (på engelska).
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Coronavalpar
Ja man måste väl kommentera det nya fenomenet med coronavalpar. Människor skaffar hund nu när de jobbar hemifrån och förutsättningarna är annorlunda. Kanske upplever man att man har mer tid pga att man avstår annat just under pandemin. Kanske känner man sig mer ensam eller uttråkad och vill ha en ny kompis.
Ja husdjur gör mycket för vårt välmående. Men vad gör vi för deras välmående? Kan vi ge djuret vad det behöver för att må bra idag och 10 år framåt? Vilka anpassningar är vi beredda att göra och vad är vi beredda att avstå från? Ett husdjur kommer att påverka det liv man har på gott och ont. Ibland mer än man förutsett. I det allra flesta fall är det positivt men ibland händer saker som inte gått att förutse och då är djurets välbefinnande DITT ansvar.
I många tidningsartiklar varnas det för detta fenomen och att antalet övergivna husdjur kommer att öka efter pandemin, när människor med stor sannolikhet återgår till gamla vanor. Då kanske tiden inte längre finns. Men ditt husdjur har knutit an och gjort sig hemmastadd när du väljer att lämna bort det. Eller än värre överge det utan plan.
Fenomenet drar tyvärr fram människor som vill tjäna pengar och valpar kan enligt annonser idag kosta uppåt en 40 000 kr. Uppfödare berättar om människor som mer eller mindre vill muta sig till en valp (ge pengar vid sidan om eller “buda” över andra valpköpare). Detta skapar tyvärr valpfabriker som bara är av ondo!
Du får inte en bättre valp för att du betalar 40 000 kr och du bidrar definitivt inte till en sundare avel när det massproduceras djur på löpande band. Det kan inte vara så bråttom att skaffa en ny kompis? Du ska ju leva med den i många år!
Förutom de självklara frågorna som du borde ställa dig, som gällde även innan pandemin:
Har du tid för ett husdjur idag och hela djurets livslängd? (Tid menas den tid det tar att sköta om, aktivera, lära sig, ev gå kurser osv).
Har du kunskap om det husdjur du tänkt köpa? (vilka djur som måste ha kompisar, hur du sköter om ditt djur, hur du uppfostrar och ger stimulans till ditt djur)
Har du en plan B om ditt husdjur inte klarar sig ensam?
Har vi råd med allt som ett husdjur kostar och som det kan kosta om djuret blir sjukt? Vem stannar t ex hemma om djuret behöver medicin flera gånger om dagen?
Så bör man kanske ställa sig följande frågor just nu?
Varför vill vi ha ett husdjur just nu och vad kan vi erbjuda?
Om tanken på ett husdjur kom nu när vi har tid, kommer vi tänka på samma sätt när pandemin inte begränsar oss lika mycket?
Hur bidrar vi till/inte till massproduktion av sjuka djur?
Vilket pris är rimligt att betala?
Tänk igenom ditt beslut innan så blir det en roligare upplevelse.
Några tankar om djurplågeri
Så här efter nyårsafton cirkulerar en del inlägg om att stoppa djurplågeri, både inhemskt och utländskt. I kommentarsfälten kan man läsa hur många förfasas över hur djur behandlas. Det är så klart fruktansvärt när djur får fara illa pga människans makt och egna intressen. Men ibland blir jag lite funderas över att en del tycks nöja sig med att tycka “människorna som gör så borde byta plats med djuren” och att djurplågeri kommer aldrig ta slut så länge det finns empatilösa och grymma människor. Ja, jo det kan man tycka. Men om man tänker ett steg längre så tror jag inte att alla människor som plågar djur är ondsinta eller grymma. Jag tror många gånger, i alla fall när man tittar i ett större perspektiv, att människorna inte förstår eller vet bättre alternativt har ingen annan inkomstkälla. I många länder tror man inte att djur känner smärta eller kan må dåligt psykiskt utifrån hur de får leva (trånga burar, i avföring, utan mat och vatten osv).
Så istället för att ge upp och tänka att människorna enbart gör det för sitt eget nöje så kan man se hoppet i att ju mer kunskap som sprids och ju mer påtryckningar som leder till att regeringar tar tag i och förbjuder vissa aktiviteter så kommer en förändring att ske!
Själv kan jag vara mer kritisk till hur turister faktiskt kan gå på olika aktiviteter där djur far illa! Vi turister borde veta bättre och har ofta större kunskap om läget i vissa länder än de själva har. Utan efterfrågan ingen inkomstkälla.
Tack och lov blir världen sakta lite bättre och mycket görs och vinner mark för djurens välfärd.
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"Djurvänner
Det florerar ju allehanda videos och klipp på sociala medier och Internet i största allmänhet om djur som är vän med andra arter. En sak som slår mig i alla dessa “gulliga” klipp, där djuren skiljs åt och sedan återförenas, är hur vi människor så egenomtänkt handskas med djuren i vår närhet.
Några exempel hittar du här och här.
Vi köper och säljer djur. De flyttas runt mellan olika hem och olika miljöer, måste skapa nya relationer (ja tro det eller ej men djur “bondar” också och knyter an till beroendepersoner precis som vi människor gör då det är en medfött överlevnadsegenskap) och sedan kan de förlora allting för att vi människor bestämde oss för att “hund var inte riktigt vår grej” eller “det blev för mycket med två så vi säljer den ena”.
Husdjuren i våra liv får inte bestämma mycket själva. Inte ens över sina grundläggande behov som när de ska äta, göra sina behov eller sova. De får inte bete sig som de känner för eller umgås så som de vill för att vi människor hela tiden lägger oss i.
Det jag vill få fram är att åta sig ett ägarskap över ett husdjur kräver så mycket mer tanke än bara “det vore roligt för barnen med en hund/katt/kanin”. Djuren skapar starka band och det är inte okej för oss att ta det så lättvindligt som vi gör. Vi har ett ansvar därför att vi har makten.
Så klart finns det tillfällen då det är bättre för alla att man går skilda vägar, det jag vill uppmärksamma är att man faktiskt tänker till innan man skaffar djur så man förhoppningsvis är så väl förberedd på vad det kommer att innebära att det inte behöver bli ett problem sen. Tänker också på dessa “hyr djur över sommaren”-grejer som man läser om ibland. Djur som flyttas runt för att människor ska ha något “gulligt” att pyssla med över sommaren. Något att fundera kring tycker jag!
"The world is changed by your exampel, not by your opinion"