Om jakthundar och jägare

Ett mycket bra norskt inlägg i debatten om hundträning. Läs inlägget här. Sidan är inte svår att förstå och den går att översätta via google också.

John Unsgård varnar att jägaren inte ska vara en en alfahanne med kadaverdiciplin och viagrapedagogik. 

Kan vara bland det bästa jag läst på länge. Viagrapedagogik är nog det bästa ordet på länge. Precis så uppfattar jag allas kära TV coach/hundviskare. Att det ska handla om vem som är störst, starkast, har makten. Men det är inte en maktkamp. Det är inlärning, samspel och samarbete.

– Det är möjligt att träna det så här: Sitt eller så bankerna jag skit ur dig! Men vad är poängen? Det är omänskligt, säger hundexperten. Nu ler han inte.” (Svensk översättning av sidan).

– Om du ska få god kontakt med hunden i dag, måste den trivs tillsammans med dig, men den måste utvecklas som en jägare, också. Även om det är en gosig hund hemma, så lever en jägare i alla hundar” (Svensk översättning av sidan).

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Jaktdag utan avslut

Idag har Theo och Alf fått vara på drevjakt med mig, pappa och husse. Alf hade sin nya väst till GPS:en som funkade bra. Ett drev blev det, på vad vi tror var rådjur (vi såg aldrig djuren dom drev). Inget avslut dock. Tror Alf tappar modet lite när det inte har fällts något för honom än. Harpesten härjar här så vi ser knappt nå harspillning alls. Dock mötte vi en jaktkollega som hade fällt en hare tidigare så det finns nån i alla fall. En drever hade drivit rådjur kort innan.

Theo skällde också på rådjur men kom snabbt tillbaka. Vet inte om han blev rädd eller vad som hände. Han visar ju inte lika stark jaktlust som Alf.

Alf lyckades på vägen tillbaka från drevet passera mig och pappa utan att vi såg eller hörde honom. Han spårade sig själv ända tillbaka där vi började. Som tur var såg vi på GPS:en att han bakspårade så husse gick efter och mötte honom.

Härlig dag i skogen och god korvgrillning.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Årets höst/jaktbilder

Älgjakten har ju börjat, vi har fått bra med kött. Vacker natur som man kan njuta av även om man inte ser nån älg varje dag.

Nu har vi måttbeställt en GPS väst åt Alf som ska passa. Alf har provat nya halsbandet T5 utan problem men känns inte ok med den vikten runt halsen. Hörde av kvinnan som syr västar att en stövarägare kommit in då hans hund, när den sprang, slog i andra leden i benet mot GPS:en och hade en stor svullnad. Så väst låter som ett bra alternativ.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Klickerträning, myter och jakthundar

Jag vill här skriva ett inlägg om klickerträning och framgångarna med att använda belöningar istället för bestraffning, även med jakthundar.

Motståndare mot klickerträning verkar mest rädda att tappa kontrollen över sina hundar om de inte ”visar vem som bestämmer/är flockledaren” i hemmet. Med det menas oftast att hunden ska lyda blint i alla situationer. Ingen hänsyn tas till hunden som individ, som kan ha rädslor eller helt enkelt ha en egen vilja till sakers vara eller icke vara. Tron att all ”olydnad” från hundens sida beror på ”bristande ledarskap” och att ”återtagande av ledarskapet” är den enda boten tycks råda.

Här vill jag visa på motsatsen!

Klickerträning är inte en enda träningsmetod. Det finns sannolikt lika många varianter av klickerträning som det finns klickertränare. Grunden i Klickerträning är att man använder sig av positiv förstärkning (belöningar), negativt straff (att ta bort belöning eller möjligheten till belöning) och utsläckning (att låta bli att belöna).

Belöningar kan vara alla aktiviteter som hunden är villig att jobba för. Enligt Premacks princip kan beteenden med större sannolikhet förstärka beteenden som är mindre sannolika. Vilken aktivitet som är mest sannolik är inte statiskt, utan ändras under hela hundens liv (påverkas bland annat av förstärkning och straff) och varierar från situation till situation. Om alla belöningar var godis eller kunde stoppas i fickan hade ju alla hundägare haft full kontroll på sina hundar.

Du belönar så att de beteenden som du tycker om (sitta, gå fot, komma på inkallning) blir förutsättningar för att hunden ska få göra aktiviteter som han tycker ännu bättre om (att jaga, springa lös, nosa på promenaden eller leka). Beteenden som du inte tycker om, som att jaga efter fågel och rådjur på egen hand, låter du inte hunden få chansen att göra/öva på. Antingen får du ha kontroll på hunden eller så får du ha kontroll på förstärkarna.

En klok sak jag läste är:

Många har ett stort behov av att släppa hunden lös för att se vad som händer. Om du är osäker på vad som kommer att hända, borde du kanske behålla kopplet på. Kom ihåg att du alltid har ett val, det är vi som har domesticerat hunden, tagit den in i våra hem och det är vi som i stort sett bestämmer vad hunden får vara med om – sätt dig inte i situationer som du inte kan hantera!” (Klickerklok.se)

En instruktör sa till mig tidigt att ”du kan sällan lära hunden vad du inte vill att den ska göra, du kan däremot lära den vad du vill att den ska göra istället i samma situation”. Ja det är faktiskt så enkelt.

Hundar som tigger, hoppar för uppmärksamhet, stannar och väntar på dina signaler i viltspåret slutar ofta med det om beteendet inte leder till något. Ignorerar du hunden i dessa lägen ”släcks” beteendet sakta ut.

Huvudspåret är att man i klickerträning spelar på hundens egen initiativförmåga. Människan har så lätt för att ta på sig ansvaret och hjälpa och visa hunden vad den ska göra hela tiden. Det gör ofta hunden hjälplös. Låt hunden istället använda hela sin intelligens. Det gör den dessutom tröttare och nöjdare genom att den fått en uppgift/ett jobb som den klarat att lösa. Du kommer att märka att du kan ställa högre krav på vad hunden ska göra när den verkligen förstår vad du förväntar dig. En hund som blir bestraffad slutar ofta att ta egna initiativ, även när du själv önskar att den gör det (som under jakten) av rädsla för att bli bestraffad. Du skapar själv osäkerheten hos hunden. Bestraffning behöver inte betyda enbart fysisk smärta. Obehag, skrämsel eller utstängdhet kan vara minst lika förstärkande för hunden när det gäller bestraffning. Du tar ifrån hunden sin initiativförmåga och kreativitet. Gör en hund som vågar prova alltid rätt? Nej, men där kan du snabbare förstärka det hunden faktiskt gör som är i rätt riktning och hunden lär sig snabbare vad som förväntas och vad som lönar sig.

Det viktigaste att komma ihåg är att det inte är DU som bestämmer vad som är obehagligt eller hur bestraffningen uppfattas av hunden. Det är HUNDEN som avgör hur rädd och avståndstagande den blir mot DIG pga bestraffningen. Det du anser vara en mindre/ofarlig bestraffning kan hunden mycket väl bli otroligt rädd av. Ser skillnaden bara på Alf och Theo. Höjer man rösten åt Alf så kryper han ihop medan Theo knappt lyssnar om man inte ropar åt honom (säkert pga tidigare ägare som skrikit på honom). Se hunden som individ!

Klicker är en belöningsmarkör på ett systematiskt sätt. Inte bara klicker kan användas som belöningsmarkör. Man kan även använda annat som hunden ser som viktigt. Det kan vara beröm eller nya kommandon som är associerade med någonting hunden vill ha, t ex för en fågelhund blir vittring en viktig betingad förstärkare. Det som hunden gör när han får vittring av vilt kommer ofta att bli förstärkt.

Klickerträning baserar sig på inlärningspsykologi och observerbara faktorer. Det finns alltså vetenskapligt belägg för hur klickerträning fungerar. Det är konsekvenserna (förstärkning eller straff) som får hunden att ändra sitt beteende, inte kommandon, mutor eller hot som kommer innan beteendet.

Att vi baserar oss på inlärningspsykologi och inte på etologi eller teorier om vad hunden tänker om oss eller om momentet, är ofta en källa till förvirring i diskussioner. Ofta är inte skillnaden mellan olika träningsmetoder så stora, det är förklaringsmodellerna som gör att folk lever i olika värdar och pratar förbi varandra. Jag måste poängtera att vi inte alls förnekar att hundar kan tänka och vi använder oss ofta av etologisk kunskap när det gäller val av träningsstrategi. Förändring av beteende på individnivå förklaras dock bäst av inlärningspsykologin”. (klickerklok.se)

        

Klickerträning leder till att hunden får erfarenhet av att den själv kan påverka sin omgivning för att få tillgång till det han vill ha. Han gör det inte för att han tvingas utan för att han får fördelar och utdelning vilket ger hunden kontroll. Den största stressande faktorn för en hund är okontrollerbarheten vilket ofta bestraffning leder till. Hunden har ingen kontroll över bestraffningens styrka, inte heller på när och om den kommer. Det ger en otrygg och oförutsägbar situation. Om en klickertränad hund gör ”fel” så uteblir bara belöningen, inget annat negativt kommer att drabba hunden och din relation med hunden kommer därför inte att ta skada.

Klickerträning handlar inte om att hunden ska gissa helt fritt, vilket bara leder till frustration. Det är viktigt att ta alla inlärningsmoment i små steg, dela upp och sätta ihop delarna när hunden är redo. Upprepning är viktigt i början innan man går vidare så att hunden verkligen förstått vad som ger belöning. Tydliga målsättningar, kriterier, god timing och regler för träningen ger det resultat du vill ha. Att klicka och belöna ”till höger och vänster” ger inget resultat. Du får det du förstärker. Du vill ha en hund som upprepar det du belönar, oavsett om det är aktiva eller passiva beteenden. En lydnadshund får gå med högre förväntan på belöning, medan en jakthund belönas för avslappning och stadighet.

Med större kunskap kommer också insikten om att viljestyrda beteende, oasvsett om de tränas med belöning eller med olika former av obehag, aldrig kommer att bli 100% pålitliga. Det är konsekvenserna som påverkar sannolikheten för att hunden gör som vi har tänkt. Träna inte tills hunden blir allt för trött. Sluta när den fortfarande har lust och vilja. Vill du stå och vänta tills hunden gör fel och korrigera det, eller vill du belöna hunden medan den fortfarande gör rätt? Vilket tror du leder vidare vid nästa träningspass?

Det brukar gå ganska snabbt när hunden upptäcker att ni faktiskt vill samma sak och att han får göra det den själv vill, om han bara gör det du vill först. På vägen mot målet måste du antingen ha kontroll på hunden eller kontroll på belöningarna. Du har alltid ett val – sätt dig inte i situationer som du inte kan hantera.

När det kommer till jakthundar har man en fördel av att  döda föremål är något helt annat än vilt.  Vilt är en mycket mer effektiv belöning än godbitar/leksak. På det sättet har den som håller på med jakthundar en fördel. Belöningen i skogen blir mycket starkare och viljan att göra rätt för att få sin belöning hög. Det gäller att öka svårighetsgraden försiktigt. Samtidigt får man inte vara rädd för att utmana hunden och ständigt kräva mer och mer avancerad självkontroll. Man får inte bli förutsägbar, utan överraska hunden när man höjer kriterierna. Man behöver inte alltid visa hunden vilket föremål man kastar. Ditt uppförande, användning av visselpipa och skott hjälper också till att sudda ut gränserna mellan träning och äkta situationer.
Instinkter är ett begrepp som ofta används som en bortförklaring när hunden inte gör som vi har tänkt oss. Instinkter är ett föråldrat begrepp inom vetenskapen. Hos hunden som är en relativt högt utvecklad art, är det inte bara tal om fasta beteendemönster, utan om medfödda beteendedrag som i allra högsta grad låter sig påverkas av förstärkning och straff. Om vi erkänner att vi kan påverka hundens beteende med hjälp av korrigeringar innebär det att vi också kan påverka det med belöningar. Samtidigt får vi inte glömma att hundens stressnivå också spelar en väsentlig roll. Många situationer på kort tid för en ung hund ökar risken för att hunden gör fel”. (Klickerklok.se)

Jag hoppas detta inspirerar fler att faktiskt ta till sig och lära nytt. Att göra ”som man alltid har gjort” leder ju bara till samma resultat som man alltid har fått. Att ständigt utveckla sig, prova nya vägar, analysera och ta del av kunskapsutvecklingen leder till nya insikter, bättre resultat och framföra allt utveckling.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Stackel och el

På omslaget av senaste numret av tidningen Jakt och jägare syns en ägare som har stackelhalsband på sin hund. Hunden uttryck visar inte en lycklig glad jakthund för den som kan läsa ansiktsuttrycket.

jaktojagare

Hur kan en stor svensk tidning ha en sådan bild som omslag?! Bilden må vara från ett annat land, får vi ju hoppas då det är olagligt i Sverige, men vi ska inte stödja någon form av oetiska redskap i jakten.

Hur kan man kalla hunden sin bästa vän och sedan göra illa den på detta sätt? Vad tror man att man uppnår med att tillfoga hunden smärta?  Blir den en bättre jakthund?  Blir den mer skärpt? Knappast då hundens tillvaro i skogen, och antagligen i vardagslivet också om halsbandet används då också, går ut på att försöka undvika smärta. Hunden blir fullt fokuserad på smärtan och kan ju knappast bli en bättre jakthund.

Är det en bättre dressyr man är ute efter?  Ja då ligger det ju hos ägaren att träna inkallning,  att jobba med hunden på ett sätt som gör att hunden VILL vara medägaren, enklast genom belöningsbaserad träning som vi via inlärningspsykologi vet fungerar. Du blir mer motiverad av att göra något om du får en belöning än om du bestraffas när du inte gör rätt.

Så skämmes ta mej fan redaktionen för tidningen Jakt och jägare!

Hoppas fler med mig mejlar redaktionen om olämpligheten i att ha denna bild!  Jag kommer inte stödja den tidningen. Adressen till redaktionen är jakt.jagare@jrf-lj.org

I jordbruksverkets (PDF) föreskrifter och råd om skötsel av hund framgår följande på sidan 11

Elhalsband och stackelhalsband

Elhalsband och stackelhalsband får inte användas på hundar. Med elhalsband menas halsband som ger hunden elstötar. Stackelhalsband är ett halsband med taggar som skärper verkan av halsbandet.

När det gäller jakt är etiken det absolut viktigaste, att inget djur skadas eller plågas i onödan. Det är det som legitimerar att vi fortfarande får utöva jakt i det här landet. Att djur måste dö för att vi ska äta kött är oundvikligt men djur ska inte plågas i processen. Det är ingen lycklig jakthund på bilden och jag blir otroligt ledsen av detta. Det är inget jag kan stå bakom!

Jag var glad när man i ett nummer i tidningen Hundsport (som ges ut av SKK) fick läsa om en jägare och hundtränare som tränade sina hundar med positiva inlärningsmetoder och förklarade hur mycket längre man kommer med en glad hund som vill arbeta med sin ägare än en hund som bara tvingats till lydnad. Något för tidningen Jakt och jägare att läsa och göra om göra rätt!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Viltspår med Alf

Världens bästa Alf förvånar oss fortfarande med sin fantastiska nos. Vi trodde vi lagt ett svårt, krångligt och snurrigt spår åt honom men så lätt lurar man inte Alf. Vi har fått tips att lägga spåret i cirklar för att få ner tempot på honom men tja, inte lurades han av det. Kolla in Affe på sitt längsta spår hittills – 900 meter. Han har dessutom inte spårat på säkert ett år pga tidsbrist.

Theo fick ett kort spår efteråt, bara några meter in i skogen för att också få känna sig duktig. Theo är ju dock lite osäker på viltspår. Hans grej är ju helt klart Nosework. Så här nöjd såg Theo ut när han fick vänta i bilen på att Alf skulle bli klar. Inte ok att bli lämnad i bilen med matte och mormor…

DSC_1558

 

 

Theo väntar otåligt på att Alf ska komma tillbaka!

Theo väntar otåligt på att Alf ska komma tillbaka!

Vi har hunnit med en hel del i helgen. Vi hann även med att spana på skogsfåglar (orre, tjäder och järpe), såg några harar (gissa om Alf gick igång med fullt drevskall i bilen) och rådjur. Inga älgar såg vi då.

Sen har vi hunnit stanna i stugan en stund och gissa om en glad Alf fick ligga på sin favoritplats. Sen röde dom på gården som vanligt.

Idag hade husse och matte möte med entreprenören som ska bygga avlopp och ta ner träd på tomten. Nu börjar det hända något i alla fall. Det har ju stått stilla så länge.

Nu säger vi god kväll och ska städa igen då vi har ny visning av lägenheten imorgon.

Over and out!

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Taxen som allroundhund

Taxen beskrivs ofta som en allroundhund. Den har många goda egenskaper som gör den lämplig för flera jaktformer, t ex gryt och drev på olika sorters djur. Nu har jag märkt en diskussion även gällande om man ska införa anlagsprov för vildsvin för taxar.

Nu ska jag tillägga att jag inte har någon erfarenhet av vildsvinsjakt själv, så går bara på vad jag läst och hört från andra jägare.

Rent generellt känns det inte helt oproblematiskt att släppa en så liten och modig hund på vildsvin. Vildsvin är starka, aggressiva och rätt kvicka själv vad jag förstått.

Taxen anses ofta vara en klok jakthund. Den ”jagar med insidan” så att säga, den kan läsa av, håll avstånd och ta kloka beslut. Jag har hört jägare säga att de jagar allt från rävar i gryt till älg och björn med sin tax. De är modiga hundar, ingen fråga om det.

Men bara för att taxen är modig, är den lämplig för all sorts jakt? Jag förstår de som vill bevara taxen som en allround hund, då den blir populär hos fler med de egenskaper den har. Viltvården förändras och viltarterna också.

Vildsvin är ju ett stort problem på andra orter där de finns i stora skaror och kan vara farliga både för människor och trädgårdar. De orsakar även bilolyckor med stor skada till följd av deras stadiga kroppar. Vildsvin är inte naturliga i vår fauna, de kom hit på andra vägar genom grisar som rymt eller implanterats.

Ja, vart jag står i frågan om att införa ett anlagsprov för vildsvin på tax vet jag inte. Men jag känner mig mer emot än för. Man vill ju vara rädd om sin bästa vän och då det finns så många raser i Sverige så bör det kanske finnas andra mer lämpade raser för det ändamålet?

Samtidigt argumenteras det att man gjort fel från början då man jagat grisar med allt för snabba och stora hundar som gjort grisarna mer aggressiva och försvarsinställda då hundarna hunnit ikapp dem. En övergång till en lugnare jakt med kortdrivande hundar kanske ger bättre utdelning och färre konfrontationer mellan hund och vildsvin?

Jakt måste alltid ske etiskt och med både hunden och viltet i fokus. Man får inte jaga med vilken hundras som helst efter vilket vilt som helst för att inte stressa viltet. En tax ligger minuter efter ett rådjur i drev. Rådjuret kan trava på i lugnt takt, stanna och lyssna var hunden är. Du får enligt lag inte släppa en långbent drivande stövare efter rådjur eftersom stövaren hinner ikapp och kan skada viltet och stressa det. Såna saker tar jägare med i beräkningen och en långsamt drivande tax kanske är lämplig på gris då risken att vildsvinen blir stressade på samma sätt som förut minskar? Jag vet inte. Vi får se hur frågan utvecklar sig. Det skulle helt klart vara intressant att följa en vildsvinsjakt för att se hur det går till.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Alf är frustrerad

Matte tycker lite synd om Alfen. Hararna dyker alltid upp på fel ställe. Igår på kvällspromenaden runt berget å kom tre harar nära oss. Alf satte igång med skall men där får han ju inte jaga och är kopplad! 🙁

På alla platser vi släppt Alf under jakten så har han bara fått upp korta drev. Det hade varit så roligt om han fick ett riktigt bra hardrev och man kunde skjuta en hare för honom. I år har vi bara haft möjlighet till en harjakt och då fanns d inga spår ens.

Alf var alldeles stissig hela vägen runt berget! Oj va han ville följa efter dom små vita luddiga djuren.

VI har ju även haft hare på altanen när vi öppnade ytterdörren. Gissa om alla sirener gick igång hos Alf! Som tur är var han ju kopplad.

Theo, han skällde inte. Han har ingen jaktinstinkt. Man såg att han var nyfiken men inte mer.

Idag ska grabbarna på hundsim.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Hunden Billy hämtas av sin italienske ägare

Mitt hjärta gråter. Mannen förtjänar inte att få tillbaka hunden! Läs nyheten här.

Den italienske jägaren lämnade sin hund att dö i skogen då den inte kom tillbaka när jakten var slut. Så han åkte hem till Italien och lämnade Billy åt sitt öde! Nu kommer han alltså tillbaka hit å får hämta hem hundstackarn!

Han verkar ju inte ens ångra sig eller förstå lidandet som den utmärglade Billy haft när han hittades!

Stackars hundar som måste bo hos den mannen och att han har mage att säga att han ska komma tillbaka å jaga här! Det var heller inte första gången det hände heller.

Vi lever på 2000 talet och hundar behandlas inte bättre, särskilt inte i andra länder. Känns hopplöst ibland och som att man vill kunna göra något, sprida kunskap.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"

Vidriga berättelser från folk utan hjärna

Har fått läsa två hemska historier idag om ett fenomen som ofta tillskrivs jägare av de som har bestämt sig för att hata jakt utan att förstå vad det står för. En jägare gör aldrig så här. En jägare fördömer sådant beteende och en jägare månar om alla djur och utsätter dem aldrig för onödigt lidande. Vad dessa ”hundägare” har gjort är inget annat än rent djurplågeri av värsta sort! Läs hela nyheten här.

En man skryter med att hans två ”kamphundar” har jagat och fällt ett rådjur. Hur dum i huvudet får man vara som ägare? Hundar får aldrig jaga vilda djur på det sättet, än mindre plåga ihjäl dom som dessa två gör. Att ägare sedan inte skäms ögonen ur sig och omgående köper allehanda koppel och bannar sig själv vittnar ju om den låga IQ personen måste ha.

Att hundar tar rådjur och att ägaren sedan skryter med det är helt förkastligt. Jägare använder särskilt anpassade hundar som inte ska vara skarpsprungna för att få viltet i pass där det skjuts. Att ha hundar som tar rådjur är inte acceptabelt, säger Benny Nilsson.
Benny Nilsson menar att hundägaren kan ha gjort sig skyldig till flera brott när hundarna rev rådjuret.
– Flera brott mot jaktlagstiftningen ligger nära till hands. Det ser ut som att rådjuret revs på våren då det inte är jakttid på rådjur. Jag tror heller inte att hundägaren är jägare och då är det tveksamt om han har jakträtt där det här inträffade.

Jakträtt eller inte, man plågar inte ihjäl djur! Ska man jaga ska man ha rätt utbildning, rätt utrustning och rätt kunskaper för att göra det, allt för att jakten ska ske etiskt och utan lidande.

Man ska inte hata andra människor för hat föder bara hat. Men ibland har jag svårt att hålla mig från känslan av hat. I detta fallet känns det befogat.

Som en kommentar på detta vidriga brott fick vi på vår fb sida veta att detta inte är ett nytt fenomen. (Att folk är dumma i huvudet har väl varit känt länge men man hade ju hoppats att sånt här inte förekommer). Inlägget ser ut så här:

Jag önskar att jag fortfarande blev förvånad…… Tyvärr kan jag berätta om några hundägare här för kanske 10 år sedan. Jag satt vid mitt köksfönster som vetter mot liten skogsbacke. Såg först rådjur i fullt språng och sedan en golden o 2 andra hundar efter. Några dagar senare mötte jag goldenägaren (den vovven var lätt igenkänd av ett särskilt skäl) och frågade om den kände till att hunden jagade rådjur. ”Ja visst! Det är så bra motion för dem!” Det visade sig att dessa ägare MED FLIT kopplade loss sina hundar när rådjuren syntes!!!!! (Vi har gott om rå här) Jag kollade med polisen som konstaterade olaga jakt vilket jag sa’ till ägaren nästa gång. Inga glada miner där inte…. (Till saken hör att rået sprang rakt mot starkt trafikerad väg med hög hastighet men inte ens det brydde sig hundägarna om…..)

Hur kan man motivera ett sådant hetsbeteende mot det stackars rådjuret med att det är ”bra motion för hunden”? Det här talar ju åter igen för att vi måste begränsa möjligheterna för vem som helst att skaffa hundar. Jag finner inga ord för (eller så kan jag inte skriva dom här) för detta vidriga beteende och nonchalans från ägarna sida. Med Sveriges mesiga lagar så lär väl inget hända än att personen får en skarp tillsägelse och några elaka kommentarer på fb. Dryga böter (pengar förstår de flesta), fängelsestraff och djurförbud är väl det minsta man kan begära?

Å så får jägare höra att dom är djurplågare…

Ja världen är galen.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"