Jag har fått höra att jag inspirerar andra att våga följa sina drömmar genom att en vanlig person som jag vågat göra det. Jag har aldrig haft som mål i mitt liv att skriva en bok, men jag har alltid tyckt om att skriva. Däremot har jag nog som många andra brottats med lågt självförtroende och tankar som ”vem skulle vilja läsa det jag har att säga” eller ”inten läser en bok från någon som mig” osv. Men med stöd av andra så vågade jag ta steget och faktiskt ge ut den bok som jag själv hade saknat som ny taxägare. Å så bra det blev! Om jag får säga det själv! Jag skrev och gav ut den mest för min egen skull, för att utmana mina tankehäxor som hela tiden malde på om att man måste vara känd för att bidra med något. Så för mig är det en stor seger att ha gjort detta. Att allt fler vi ge boken en chans gör mig bara glad och hoppfull, en bonus. Fått så fina kommentarer om folk som känner igen sig och sin hund i det jag skriver. Så roligt!

Så om det är någon fler som vill följa sin dröm om att ge ut en bok som andra kan köpa så kan jag varmt rekommendera det. Det är en lärandeprocess i många steg men utvecklande, bitvis kämpigt men så roligt att få fram ett manus som känns proffsigt och välskrivet! För det har jag verkligen inte klarat på egen hand utan behövt hjälpt av både vänner/sakkunniga men också av professionella textbearbetare.

Här kommer min guide till dig som vill göra verklighet av bokdrömmen. Man kan göra på många sätt men det här är mina tankar.

Första steget var att bestämma mig för att inte lyssna på mina tankemonster som säger åt mig att det inte går eller ingen vill läsa min bok. För det första har tankemonstret ingen som helst aning om det, många människor läser olika typer av böcker och även min kommer att locka någon. Dessutom titta på utbudet av böcker inom olika ämnen: alla författare har något att bidra men även om det finns många andra böcker på samma tema. Allt skapande har delar av skaparen i sig och därför blir alla verk olika ändå och det innebär också att andra människor kan hitta något de känner igen sig i, eller något som tilltalar just dem i just min text. Mitt råd är att låta ditt tankemonster får bli din drivkraft. Bli lite arg på tankemonstret och säg istället ”jag ska visa dig att det går!”. Bästa sättet att ta död på tankemonster är SJÄLVMEDKÄNSLA – tala till dig själv som om du talade till din bästa vän ”Du vågar och det är hela poängen, om man aldrig börjar kan man aldrig ro det i land heller, fortsätt!”, ”Du har klarat av andra svåra saker i ditt liv och det har gått bra, vi gör det tillsammans”, ”Ditt bidrag är lika viktigt som andras, fortsätt” osv.

Andra steget är att bara börja skriva. Strunta i formalia, slutresultat, ordning eller regler. Bara börja skriv. Öppna ett worddokument och börja. Du behöver inte ha något klart som titel eller slutkläm. Bara skriv, skriv, skriv. Jag skrev när jag var sjuk, när dottern hade gått och lagt sig, på helger eller när jag var ensam hemma (vilket inte är ofta). Det tog några år men det blev en text till slut.

Tredje steget som var hjälpsamt för mig när jag väl fått ihop några sidor text var att göra något som jag googlade fram som kallas ”synopsis”. Det är en term för skönlitteratur men följande frågor stötte jag på för faktaböcker som hjälpte mig att börja strukturera mitt skrivande och min text. Skriver du skönlitterär text handlar det mer om en beskrivning av personer, karaktärer, berättelsen osv. Men googla!

• Vem skriver du för? – Vem är din viktigaste läsare
• Vilket budskap har du till din läsare? – Vad är ditt viktigaste budskap?
• Kan du testköra din bokidé på en del av målgruppen? – Prata med andra om din bokidé, finns det intresse för din vinkel på temat? Vad skiljer din bok från andra böcker i samma ämne?
• Syfte – vad vill du att boken ska bidra med för den enskilda läsaren eller till temat i stort?
• Beskriv boken med en mening – Den här övningen var jättenyttig för mig, att verkligen få plocka ut essänsen.
• Vilka problem står dina läsare inför? – Är det ett vanligt problem eller är det ett specifikt eller ovanligt?
• Vad kan du hjälpa dem med? – Hur kan du bidra till att lösa problemet i text? Genom kunskap, övningar, råd eller hänvisningar?
• Har du det som behövs för att svara upp till deras behov? Om inte, vilken research behöver du göra? – Var ärlig med vad du faktiskt kan men ödmjuk inför att du inte kan allt.
• Vad skulle dina läsare kunna lära sig av din bok?
• Kan du beskriva fem fördelar läsarna kommer att ha av din bok? – Också en jättebra övning för att ringa in vad mitt huvudbudskap bör vara. Om det blir allt för många råd eller punkter orkar nog inte läsaren ta till sig.
• Vet du vilka avsnitt i din bok som kan skapa de största “snackisarna” hos läsaren? – En intressant fråga faktiskt, skriver man något kontroversiellt? Eller något som kan väcka nyfikenhet? Något helt nytt eller lyfter man upp något som är bortglömt?
• Kan du säga vad som är det första någon borde göra efter att ha läst din bok? – Superbra fråga om man vill få läsaren att använda sina nya färdigheter, komma igång och börja göra.
• Vet du om din målgrupp redan köper liknande böcker? – Bra med testgrupp (vänner eller bekanta), vad söker dom efter och vad tycker dom saknas?
• Avgränsning – vilka delar är överkurs, irrelevant, för långt ifrån huvudspåret? Jätteviktigt att hålla boken tillräckligt snäv för att inte sväva iväg. Jag skulle vilja skriva en fullständig taxbok med ALLT OM TAX, men det är ju fullkomligt omöjligt. Den boken skulle bli så stor, tjock å tung att den inte var läsbar. Plus att jag skulle behöva studera genetik, avel och fysiologi i många år för att kunna göra en sådan bok rättvisa.
• Kapitelstruktur – Hur vill du lägga upp boken? I vilken ordning blir det mest logiskt? Återigen här är testläsare superbra! Jag fick till och med hjälp med inledningen/innehållsförteckningen av en Instagramföljare som kom med så kloka tankar om den röda tråden. Det hjälper en att hålla tråden. Jag gjorde i punktform men är man ännu mer seriös kan man göra visionboards.
• Innehållsförteckning – Vad ska finnas med och vilka ord/meningar är viktigast för att locka läsare, och också en struktur för dig så att du lägger in rätt text på rätt plats. Det är lätt att tappa tråden när man själv har allt i huvudet men läsaren måste kunna följa tankebanorna. Vissa saker går ju verkligen in i varandra och skulle passa på flera ställen men tänk ordning: när är det lämpligast att göra detta, få denna kunskap? Tidigt eller senare? Man kan lägga vissa saker som faktarutor osv.
• När du har gjort denna ram klart är det ”bara” att fylla ut med text. och citat, faktarutor, anekdoter, bilder/tabeller osv…
• Hur vill du tala till läsaren? Ska du skriva ur ditt eget perspektiv eller använda källhänvisningar, intervjuer eller ett läsarperspektiv för att få fram dina fakta/teori. Och vad är det du vill ge läsaren för fakta/teori? Vill du skriva i ”jag”-form, ”du-form”, ”vi-form”, ”man” eller på något annat sätt?
• Självanalys: Fundera över om du kan kryssa i några av dessa frågor (ni ser mina kryss som jag gjorde)
• ☒Min bok utlovar något som är attraktivt för läsaren
• ☐Min bok besvarar en av livets stora frågor
• ☐Min bok löser eller förklarar något som ingen annan bok har gjort
• ☒I min bok finns ett ställningstagande för eller emot något
• ☒Min bok ligger i tiden
• ☒Läsarna kommer att tycka att boken är unik och upplyftande
• ☒Jag tillhandahåller information som annars är svår att hitta
• ☒Boken kommer att kännas varaktig
• ☒Detta är den första eller bästa boken i ämnet
• ☒Boken innehåller många saker som läsarna kommer att vilja dela med sig av

Det hjälpte mig att hålla struktur, språk och riktning klar genom hela processen som för mig tog 4 år. Nu gäller det att ha SJÄLVMEDKÄNSLA. Det är inte meningen att boken ska vara perfekt från början vilket innebär att alla synpunkter som kommer inte är negativ kritik eller betyder att manuset är dåligt. Texten var nu ett råmaterial och allt råmaterial måste bearbetas för att bli läsbart. Det är något helt annat än att texten är värdelös eller dålig, så tysta tankemonstrena med självmedkänsla: ”Jag är modig som vågar göra detta och nu bearbetar vi råmaterialet för att göra det bättre”.

Du kan också passa på att fundera över:

• Författarplattform: Var och hur syns du redan nu eller vill du skapa ett fönster till dig som författare eller boken? Blogg, hemsida, sociala medier, videoklipp?
• Kommer du att ha kompletterande material till boken att visa upp på en hemsida?
• Finns det något bra tips du vill ha med i boken som du skulle kunna ge bort i förväg för att skapa intresse?
• Har du testläsare i målgruppen som kan göra ett utlåtande om boken?

Ett fjärde steg var att hitta testläsare. När jag hade en text som började bli bra i omfattning (en faktabok bör ligga runt 70 000 ord, skönlitteratur ligger närmare 120 000 ord) och en struktur (innehållsförteckning) som talade om vad läsaren får del av bad jag tre vänner om hjälp att testläsa råmanuset. Några har haft hund, andra inte. En del frågade jag specifikt eftersom de har expertkunskap på vissa områden gällande hund. De upptäcker faktafel, syftningsfel, osammanhängande delar eller ovidkommande material. De är ju trots allt läsaren som skall förstå texten i slutändan. För mig var det ju också viktigt att även den som inte har hund kunde förstå texten eftersom mitt syfte var att skriva en bok som framför allt nya hundägare kunde ha nytta av.

Samtidigt som testläsarna hade manuset kollade jag upp att det är bra att ha någon som lektörläser texten. Det är en person med kunskap om svenska språket och/eller förattarskap och textbearbetning som går igenom hela manuset och kommer med förslag som gör texten läsbar. Jag ordnade två lektörsutlåtanden från studenter (som gick utbildning till förläggare/förlagsredaktör). Jag fick synpunkter på språket – att hålla samma ton, vilka kapitel som inte var relevanta för huvudtemat och hur jag hade formulerat vissa saker. Så jag raderade två hela kapitel (texterna har jag ju givetvis kvar men de passade helt enkelt inte in i boken, vilket jag så här i efterhand ser mycket tydligt – jag ville lite för mycket i början). Sen fick jag positiv feedback på min titel, både testläsarna och lektörerna tyckte att titeln sa precis det man får med sig (trots att den är relativt lång, boktitel ska helst inte vara mer än 4-5 ord). Sen fick jag jättebra synpunkter och tips att jobba vidare med.

När jag hade bearbetat texten igen, och igen, och igen (efter testläsning, efter lektörsutlåtande, efter nya testläsare osv) så märkte jag en stor skillnad i språket. Boken lät professionell. Men ändå skriven av mig. Det var mitt språk inte någon annans. Och det här tycker jag verkligen är viktigt. Det är din bok och du måste känna att texten representerar dig, inte någon annan. Det är okej att inte göra alla ändringar som föreslås men fundera över synpunkten. Kanske kan du formulera om? Kanske bli det mer logiskt om du flyttar stycket men behåller innehållet? Det kanske behöver komma i rätt steg? Ja, granska kritiskt men gör inte om dig själv skulle jag väl säga. För att vara helt säker på att min bok och text var korrekt skriven så anlitade jag en korrekturläsare, en person som är proffs på textbearbetning och grammatik. Jag är lite förvånad över att jag inte fick fler kommentarer på min text faktiskt men jag tog till mig alla ändringar och kände att texten nu var helt klar.

Att lägga in texten i bokredigeringsprogrammet var ju enkelt, tills min man påminde mig att det finns ”regler” för hur texter ska skrivas. T ex hur stor (antal punkter) rubriken ska vara kontra brödtexten (finns mallar hur man räknar ut sånt). Återigen något nytt jag fick lära mig. Min man har gått utbildning i webdesign och hur man gör hemsidor tydliga och läsbara med olika rubriknivåer osv. Jag gick från tre rubriknivåer till två för annars hade innehållsförteckningen blivit alldeles för lång. Å ena sidan ville jag skriva boken lite som ett ”uppslagsverk” alltså ha så detaljerad information som möjligt men samtidigt ville jag att den skulle se snygg ut och vara användbar utan att bli för tungrodd. Därför gick jag ner till två rubriknivåer. Så här i efterhand hade jag kunna ha något index eller så på olika ord men det tänkte jag inte på då.

Eftersom jag skrev en faktabok så är det ju jätteviktigt med källhänvisning och att vara tydlig i språket när det är jag som författare som påstår något och när jag hänvisar till någon annans verk. Tack och lov har alla testläsare och professionella varit eniga i att jag är mycket tydlig med detta. Jag vill ju förklara teorierna på mitt sätt men jag hänvisar och lånar exempel från de som har forskat eller har större kunskap än mig för att ge tyngt åt och illustrera varför jag har tänkt som jag gjort. Sen vill jag också att källorna ska vara förslag på vidare läsning för den som vill nörda ner sig. Det är ju så jag själv har lärt mig. Jag har läste en författare eller en forskningsartikel och sedan kollat i källorna och sökt vidare på andra källor därifrån som varit intressanta.

Steg fem var att fundera över utgivningen. Nu när texten kändes professionell och mer eller mindre färdig, bad jag om fler testläsare och sen började jag titta på det här med utgivning. Hur ger man ut en bok? Ja det finns många sätt att göra det på. Enklaste formen är en e-bok. Då behöver man göra den i EPUB format eller ljudboksfil. Sen kan man välja olika plattformar att antigen ge ut den själv eller ge ut via förlag. Om man vill ge ut det som bok (vilket jag föredrar själv, jag vill bläddra och göra noteringar) så behöver man ett förlag i någon form. Ett alternativ hade kunnat vara att skicka in mitt manus till olika förlag som ger ut böcker i samma eller liknande ämnen. Fördelen: kan uppfattas mer seriöst och ge bättre publicitet. Du får mer hjälp med texten, lagar och regler. Nackdelen: Du förlorar ofta mer av dina rättigheter, bland annat kan det vara så att förlaget har rätt att bestämma hur många böcker som trycks. Om du sen vill trycka fler så får du inte det. Du kanske inte heller får flytta boken till annat förlag för ny tryckning beroende på avtal osv. Jag valde egenutgivning. Det innebär att jag behåller alla rättigheter men är också enskilt ansvarig för det jag har skrivit och tryckt. Jag valde ett förlag som trycker boken åt mig och publicerar den i sin bokshop men jag har rätt att göra den till ljudbok eller e-bok på andra ställen om jag så vill. Mitt förlag har sitt eget bokskaparprogram som var enkelt att använda och får boken att se professionell ut.

I sjunde och sista steget skapade jag illustrationerna och bilderna. Nu började ju boken ta form på riktigt och då behöver man ju bilder till texten. Min man hjälpte mig med att skapa illustrationerna och så bokade jag tid med fotografen i mars 2025, fick rådet att ta med lite referensbilder. Sen resonerade vi oss fram till och provade oss fram. Jag behövde 11 bilder till boken + 1 omslag och 1 författarporträtt. Jag köpte 21 bilder för dom blev så bra! Det viktiga här är att ni är överens om att du får använda bilderna kommersiellt. Hon hade ett bra avtal och jag, fotografen och kenneln var alla överens om att bilderna skulle med i boken och att jag får använda dem både i reklamsyfte och på hemsidan. Jag fick därför bilderna både i högupplösta filer för tyck och i webanpassade filer. La in bilderna i bokskaparprogrammet där jag tyckte de passade bäst för att bryta texten och skapa intresse.

Så var boken plötsligt klar! Nu var det bara trycka på knappen ”Publicera”. Eller? Vågar jag? Tankemonstret kom igen. Tvekade några gånger, frågade maken om jag skulle trycka på knappen. Klockan 21 en onsdag i april 2025 klickade jag på ”Publicera”. Torsdag morgon klockan 07.00 kom första beställningen in.

"The world is changed by your exampel, not by your opinion"